Krönika av 
Katarina Areskoug Mascarenhas

Blott Sverige svenska partiledardebatter har

Snart går Sverige till EU-val. Ett val där 21 svenska ledamöter ska väljas – och samhällsutvecklingen på Europanivå under de kommande fem åren ska bestämmas. Men SVT behöll ett nationellt fokus genom en hel partiledardebatt. Besvikelsen blev ett faktum, skriver Katarina Areskoug Mascarenhas, grundare av Impact Europe och tidigare chef för EU-kommissionens representation i Sverige.

”Vi ställer oss ofta frågan varför EU-debatten i Sverige lyser med sin frånvaro. Ett stort ansvar ligger självklart på de politiska partierna att tydligare föra fram sin politik och att integrera den europeiska dimensionen i varje politikområde”, skriver krönikören.
 
”Vi ställer oss ofta frågan varför EU-debatten i Sverige lyser med sin frånvaro. Ett stort ansvar ligger självklart på de politiska partierna att tydligare föra fram sin politik och att integrera den europeiska dimensionen i varje politikområde”, skriver krönikören.  Foto: Christine Olsson/TT, Privat
Katarina Areskoug Mascarenhas
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

35 dagar innan det svenska folket går till EU-val väljer SVT att arrangera en partiledardebatt. Lysande, var vi nog många som tänkte. Sverige har ensamt mycket litet inflytande på utvecklingen i vår osedvanligt oroliga omvärld, men inom ramen för EU-samarbetet finns ändå chansen till viss påverkan.

Så nu kom äntligen tillfället då partiledarna skulle få lägga ut texten om hur EU borde agera.

Avgörande för svensk samhällsutveckling 

Vikten av EU-valet kan inte nog understrykas. Den 9 juni ska vi utse 21 svenska ledamöter till ett Europaparlament som i sin tur ska välja en EU-kommissionsordförande och godkänna en ny kommission i sin helhet – två institutioner som blir avgörande för svensk samhällsutveckling på många områden under de kommande fem åren.

SVT hade nu chansen att ge EU-politiken utrymme och väljarna möjligheten att göra informerade beslut i valet i juni.

I tillägg till det oroliga världsläget finns otaliga andra frågor, som väljarna behöver tydliga svar på innan de kan välja vilket parti de vill lägga sin röst på. Nästa EU-kommission kommer t.ex. att lägga förslag om hur klimatmålen för 2040 ska utformas – mycket betydelsefullt för att EU ska nå målsättningen om klimatneutralitet 2050.

Vad tycker partiledarna är rimliga mål och hur ska de brytas ned?

Detta kommer att vara avgörande för vårt klimat, vår biologiska mångfald, vårt skogs- och jordbruk, samt i stort sett allt hållbarhetsarbete i svenska företag. Och hur ställer partierna sig till den omdebatterade EU-lagstiftningen inom digitalisering och AI? Hur ser man på att EU fortsätter att tappa i konkurrenskraft mot sina globala konkurrenter och hur kan den inre marknaden återupplivas – så centrala frågor för svenska jobb och tillväxt, då mer än hälften av vår export går till EU-länder? SVT hade nu chansen att ge EU-politiken utrymme och väljarna möjligheten att göra informerade beslut i valet i juni.

SVT stod för besvikelse

Men besvikelsen blev snabbt ett faktum. Det fanns inte en tillstymmelse till djupare debatt om något utanför svenskt territorium – trots generösa två timmars programtid. Det hela är faktiskt en fantastisk prestation – inte bara för att den utspelade sig 35 dagar före ett val, utan även för att det i dagens globaliserade samhälle finns få politikområden som inte har någon form av europeisk dimension.

Men ansvaret ligger också på journalistiken och framför allt SVT – som i sitt uppdrag har både folkbildning och demokratiska värden – att ställa de rätta frågorna

SVT lyckades dock behålla det nationella fokuset till fulländning. Först valde man två politikområden som har lite beslutanderätt på EU-nivå, sjukvården och skolan.

Hoppet om ett uns EU-diskussion tändes dock därefter, när kvällens tredje ämne introducerades – kriget i Gaza. Här skulle säkerligen frågan ställas hur partierna ansåg att EU skulle kunna bidra till en vapenvila i kraft av ett omfattande europeiskt humanitärt bistånd och den tyngd som den samlade kretsen av EU:s utrikesministrar har. Så blev inte fallet.

Men skam den som ger sig. Efter pausen var det dags för klimatpolitiken och hoppets låga flämtade till igen. Återigen – trots klimatfrågans otvetydigt gränsöverskridande karaktär och EU:s regeltsunami inom ramen för den gröna given – lyckades man undgå alla former av fördjupad EU-debatt. Här skulle man ha kunnat diskutera framtiden för vårt skogsbruk, inte minst till följd av LULUCF- och avskogningsförordningarna, vilka effekter utvecklandet av en integrerad europeisk energimarknad får på elpriserna (förslag i den nyligen presenterade Letta-rapporten), utfasningen av utsläppsrätter till 2039 för svensk energiintensiv industri eller införandet av ”klimattullar” från 2026. Samma sak i den avslutande försvarspolitiska diskussionen – trots områdets starka utveckling inom EU-samarbetet och stora betydelse, inte minst om Trump blir återvald.

Lämnar mycket att önska 

Vi ställer oss ofta frågan varför EU-debatten i Sverige lyser med sin frånvaro. Ett stort ansvar ligger självklart på de politiska partierna att tydligare föra fram sin politik och att integrera den europeiska dimensionen i varje politikområde.

Men ansvaret ligger också på journalistiken och framför allt SVT – som i sitt uppdrag har både folkbildning och demokratiska värden – att ställa de rätta frågorna. Och dessa ska inte bara ställas till kandidaterna till Europaparlamentet utan till partiernas högsta ledning, som har det yttersta ansvaret för partiernas politikformulering. Efter snart 30 års EU-medlemskap lämnar detta journalistiska ansvarstagande en hel del övrigt att önska.

Fakta

Katarina Areskoug Mascarenhas är gästkrönikör i Altinget. Hon har grundat Impact Europe och är tidigare chef för EU-kommissionens representation i Sverige. 

- Ett hoppigare och mer oförutsägbart Europaparlament väntar
 


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00