Björn Eriksson: Därför behöver civilsamhället tillgång till rättsdatabaserna

Den organiserade brottslighetens utveckling de senaste åren är skadlig för både Sverige och samhällstilliten. Bakgrundskontroller och rättsdatabaser är två av de verktyg som såväl myndigheter som företag, föreningar och enskilda behöver för att förhindra brottslighet.

Värdefullt att ta del av domar

Att vi som medborgare i Sverige har rätt att ta del av offentliga handlingar är en princip som har sina rötter i 1700-talets frihetstid. Att var och en, även den som saknar kunskap och resurser, enkelt kan ta del av offentliga handlingar som exempelvis domar, är något relativt nytt. För det kan vi tacka databaser så som Verifiera, Lexbase, Siren med flera.

Dessa databaser har snabbt kommit att bli värdefulla verktyg för att öka tryggheten, i det offentliga, för företag, föreningslivet och även för många i privatlivet. Nu hotas databasernas existens och därmed riskerar vi att förlora dessa viktiga verktyg.

Grundprincipen i vårt land är att en domstol eller annan myndighet är skyldig att lämna ut de handlingar som någon ber om, oavsett om det är ett företag, en annan myndighet eller en privatperson. Nu har några domstolar börjat med ett förbehåll: de lämnar visserligen ut domar men dessa får inte därefter läggas i en sökbar databas.

Strömmer måste agera

Utan att djupdyka i den komplicerade juridiken så handlar det kortfattat om huruvida EU:s dataskyddsförordning (GDPR) ska gälla över svensk grundlag. Häromveckan kom en oenig Högsta domstol fram till att det är tillåtet för domstolar att lägga förbehåll på utlämnandet av domar. Frågan ligger nu hos justitieminister Gunnar Strömmer (M). Han bör ha högt upp på sin dagordning att ta fram ett förslag där man tydligt stärker skyddet för det som inte ska vara öppet, och allas och envars rätt att ta del av det som faktiskt ska vara öppet.

Verktygen som idrottsrörelsen är hänvisad till i dag, främst så kallade begränsade registerutdrag, räcker inte för att kunna skydda våra unga.

Vi ska vara ärliga med att det finns motstridiga intressen, och alla är legitima. Vissa typer av domar, och riktigt gamla domar, kanske inte ska vara så lättillgängliga. Det skulle kunna lösas genom offentlighets- och sekretesslagen, utan att behöva förändra grundlagen eller ge EU:s förordningar företräde.

Att företag, små som stora, har ett starkt intresse av att kunna göra bakgrundskontroller före anställning är uppenbart. Likaså är det uppenbart att medias redaktioner har ett stort behov av dessa uppgifter för att kunna bedriva grävande och granskande journalistik. Men det gäller också för ideella föreningar som oftast saknar företagens och medias resurser.

Tänk på idrottsrörelsen

Jag har haft förmånen att leda svensk idrottsrörelse under några år, och jag vet hur hårt alla våra fantastiska idrottsledare arbetar för att säkerställa en trygg miljö för alla – men allra mest för våra idrottande barn och ungdomar. Verktygen som idrottsrörelsen är hänvisad till i dag, främst så kallade begränsade registerutdrag, räcker inte för att kunna skydda våra unga. Exempelvis saknas eventuella narkotikabrott, vapenbrott och bedrägerier i dessa registerutdrag.

Justitieministerns uppgift är inte enkel. Det räcker inte med att lappa och laga i lagstiftningen, utan det krävs ett helhetsgrepp.