Arlandas framtid är en nationell angelägenhet

Arlanda är inte bara en flygplats. Det är Sveriges port till världen och en grundförutsättning för export, investeringar, jobb och tillväxt i hela landet. Men i dag är Arlanda hotat på grund av brist på långsiktig planering, otillräckliga transportmöjligheter och en oförmåga att se helheten.

Lyssna på Norman

I sin nyligen publicerade slutrapport lyfter Arlandasamordnaren Peter Norman över 80 förslag på nödvändiga satsningar för att Arlanda ska fungera som ett strategiskt nav i hela Sveriges infrastruktur. Bilden av vad som krävs är tydlig: tillgänglighet, systemkritisk redundans och samverkan mellan stat, regioner och kommuner.

Vi i Arlandaregionen instämmer i analysen och efterlyser nu handling. För utan fungerande markförbindelser spelar det ingen roll hur många flygplan som lyfter.

Regeringen har nu ett gyllene tillfälle att agera. I höst redovisar Trafikverket sitt förslag till ny nationell infrastrukturplan. Då behöver regeringen visa att Arlanda inte reduceras till ett terminalprojekt. Peter Normans rapport bör därför användas som underlag för en långsiktig handlingsplan, med finansiering.

Arlanda tappar mark

Det handlar alltså inte om ännu en utredning. Det handlar om fyra konkreta beslut: att slutföra fyrspårsutbyggnaden mellan Stockholm och Uppsala, bredda E4:an, avskaffa stationsavgiften på Arlanda station och skapa robusta tvärförbindelser – till exempel en expressbusslösning mellan Märsta och Arlanda.

Kostnaden för utebliven handling är hög: kompetensförsörjningen hotas, tillgängligheten brister och Arlanda tappar mark mot konkurrerande flygplatser i Norden. Samtidigt begränsas möjligheten att bygga bostäder och etablera företag i Arlandaregionen, trots viljan att växa.

Från Vallentuna, en kommun med direkt geografisk koppling till flygplatsen krävs över två timmars resa, tre byten och fyra olika färdmedel för att ta sig till Arlanda.

Från Vallentuna, en kommun med direkt geografisk koppling till flygplatsen krävs över två timmars resa, tre byten och fyra olika färdmedel för att ta sig till Arlanda. Och trots att Märsta är den närmaste stationen, finns inga direkta snabbförbindelser därifrån till flygplatsen. Det är inte tillgänglighet – det är ett hinder för både tillväxt och kompetensförsörjning. Antalet resenärer förväntas öka med 75 procent till 2050. Denna betydande tillväxt kräver omfattande investeringar i infrastrukturen.

Otillräckliga transportmöjligheter

I Almedalen bjuder vi in till ett seminarium för att diskutera Arlandas roll för att framtidssäkra Sverige och vad som händer med tillväxten när otillräckliga transportmöjligheter gör att vi halkar efter.

Det är hög tid att se Arlanda för vad det verkligen är: inte ett enskilt infrastrukturprojekt, utan en nationell angelägenhet. Det är en strategisk resurs i en ny säkerhetspolitisk verklighet. Det är ett nav för svensk tillväxt och det är en grundpelare i vår förmåga att både konkurrera och samarbeta internationellt.

Och framför allt: ingen av de satsningar som görs just nu spelar någon roll om människor inte kan ta sig till flygplatsen.