Analys av 
Johanna Alskog

Analys: Hastigt krisbeslut gav onödigt hätsk strid om returpapper

ANALYS. Två gröna ministrar gav i våras ett coronakrislöfte till papperstidningarna om att slippa producentansvaret för returpapper. Nu står de med ett ilsket getingbo och en konflikt där demokrati och miljö ställs mot varandra.

Foto: Hasse Holmberg/TT
Johanna Alskog

Snabba beslut i en pandemi kan vara på sin plats. I våras gav kulturminister Amanda Lind och miljöminister Isabella Lövin tidningsbranschen ett hastigt krislöfte om att slippa kostnaderna för returpappersinsamlingen och istället skulle kostnaden läggas på kommunerna. Det innebar en helomvändning jämfört med så sent som i december, då miljödepartementet meddelade att producentansvaret låg fast.

Men kursändringen från Lövin och Lind skedde utan att någon annan än just papperstidningarna och pappersindustrin var med på tåget. Eller ens var inbjudna att komma ombord. Där kan man säga att regeringen med berått mod klev rätt ner i ett jordgetingbo.

Pest eller kolera

För det är inte muntert för en regering att ha ett koppel av ilskna kommuner, ett irriterat SKR och upprörda branschorganisationer efter sig. Inte blir det bättre av ett helt luciatåg med tunga myndigheter som i sina remissyttranden är "frågande" till att regeringen överger den heliga miljöprincipen om producentansvar, som å det bestämdaste "avstyrker" och som pedagogiskt förklarar hur central principen om producentansvaret är i miljöarbetet – för det MP-styrda miljödepartementet.

Det är å andra sidan en mardröm för en kulturminister att ha hela Tidningssverige emot sig och bli anklagad för den stora lokaltidnings- och demokratidöden. Det påpekar en person med så kallad "god insyn i partiet" och som säger att det här handlar om att säkra Amanda Linds överlevnad som kulturminister.

Borde ha köpt sig tid

Men frågan är om inte regeringen kunde ha hittat en klokare lösning på situationen? Som Naturvårdsverket påpekar i sitt remissvar, nog bör det väl finnas effektivare sätt att stödja medie- och tryckeribranschen.

Naturligtvis är de årliga kostnader på drygt 400 miljoner kronor som papperstidningarna varnar för, när ett kommande krav på fastighetsnära insamling träder i kraft, en förskräckande summa för en bransch i kris. Men det är ett svagt försvar för att, utan ekonomisk ersättning, helt sonika lägga över det på kommunerna.

Med alla de miljarder som regeringen har tvingats dra fram under pandemin, så nog skulle det finnas möjlighet att även här hitta krismedel för att vinna tid – tid för ordentlig utredning, dialog och en klok lösning. För det saknas inte förslag på lösningar och ändringar i systemet för avfallsinsamling i de (upprörda) remissyttranden som har skickats in till miljödepartementet.

Poängen med principer

Sen ligger det ju en del i det som många remissinstanser påpekar, att det är klokt att stå fast vid principerna för miljöarbetet. Eller i alla fall ska man inte kasta dem över bord i all hast.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00