"Aktivism bland tjänstemän hotar förtroendet för staten"

DEBATT. Tjänstemän uppträder allt oftare på ett sådant sätt att förtroendet för myndigheten skadas. Deras handläggning är rättsosäker och de medverkar till intressekonflikter genom sitt engagemang i miljöorganisationer, skriver Naturbrukarnas Rickard Axdorff och Lars Bredberg, Bevara Silverforsens kraftstation. 

Rickard Axdorff
Ordförande, Naturbrukarna
Lars Bredberg
Initiativtagare, Bevara Silverforsens kraftstation  
 

Tjänstemannaaktivism är ett hett ämne i samhällsdebatten, inte minst när det gäller miljöfrågor och miljöorganisationers inflytande över våra myndigheter. Är man naturbrukare går aktivismen från samhällsdebatt till konkreta handlingar som drabbar den enskilde. Det är ingen svår sak att påvisa att tjänstemän driver sina egna agendor, inte minst genom vissa myndigheters handläggning gällande vattenbruk, skogsbruk och djurhållning.

Men kan man klandra de individer som genom sin anställning inom statlig förvaltning utövar aktivism eller är det i grunden ett systemfel? Är problemet för lite eller obefintlig styrning från våra politiker i riksdagen?

Våra myndigheter ska vara självständiga, det kräver stort ansvar.

Låt oss börja på Axel Oxenstiernas tid. Han betraktas som grundaren av den svenska statsapparaten. Han låg bakom bildandet av ämbetsverk och såg till att finna fungerande former för samverkan. En del citat av Oxenstierna är nedtecknande så som ”An nescis, mi fili, quantilla prudentia mundus regatur?”, som kan översättas till ”Vet du inte, min son, med hur litet förstånd världen styrs?”

Vad är då förstånd i vår kontext? Ja, den borde vara att vi medborgare aldrig behöver tveka om huruvida statsapparatens tjänstemän följer de reglementen och värdegrundsdokument man undertecknar vid anställning.

Grundläggande principer

Det finns sex grundläggande principer i den statliga värdegrunden. Demokrati, legalitet, objektivitetfri åsiktsbildning, respekt samt effektivitet och service. Låt oss titta närmare på några av dessa principer.

Demokrati: Som statsanställd arbetar du på medborgarnas uppdrag och ser till att de beslut som riksdagen och regeringen fattar blir verklighet. Du ska uppträda på ett sätt som bidrar till att bygga och bevara förtroendet för myndigheterna och staten.

Legalitet: Du känner till och följer de lagar och regler som gäller. Legalitetsprincipen betyder att den verksamhet som myndigheterna bedriver är rättssäker.

Objektivitet: Alla måste kunna lita på att du som är statsanställd agerar sakligt och opartiskt. Du måste därför vara uppmärksam på de intressekonflikter som kan uppstå. Det innebär bland annat att du anmäler bisysslor och jäv till arbetsgivaren och att du självklart inte agerar korrupt.

Borde vara självklarheter  

Dessa borde vara självklarheter men för de som drabbas av myndighetsaktivism ter sig begreppen bara som tunn luft. Tjänstemän uppträder allt oftare på ett sådant sätt att förtroendet för myndigheten skadas. Deras handläggning är rättsosäker och de medverkar till intressekonflikter genom sitt starka engagemang i miljöorganisationer. I slutänden drabbas den enskilde av den korruption som är ett allvarligt missgrepp mot demokratin, medborgarna och i förlängningen en relativisering av hela rättssystemet.

Ett standardsvar som brukas anges vid kritik och JO–anmälningar är att det råder föreningsfrihet i Sverige. Det är ett svagt argument när jäv underförstått står skrivet i alla handlingar som en statstjänsteman presterat. Gränsdragningen blir obefintlig.

Konspirationsteori eller verklighet?

Begreppet "den djupa staten" beskriver den ogenomträngliga makt som ligger i de demokratiska staternas institutioner. Statliga verk har till uppgift att värna statens yttersta intressen. Den djupa staten kan man som politiskt parti eller enskild politiker inte provocera för mycket. Demokratins inflytande är begränsad, staten har en inre oåtkomlig kärna. Och det är här vi närmar oss aktivismens själva epicenter. Vem bestämmer egentligen?

 

Landshövdingar, generaldirektörer och verkschefer har ett stort ansvar för att styra och följa upp de egna statliga institutionernas arbetssätt och inte minst rekrytering av personal.

Exemplet Kammarkollegiet

Kammarkollegiet är ett bra exempel på hur bristfälligt ledarskap lett till ett allvarligt förtroendetapp. Kollegiets miljöenhet har en historik av att tillsätta tjänstemän som jobbroterar mellan myndigheten och miljöaktivistorganisationer. För den som är intresserad av jobbrotationen föreslår vi sajter som exempelvis Linkedin.

Vid vår egen kartläggning visar det sig att miljöjurister har varit arkitekter bakom snedvridna tolkningarna av EU-direktiv vilka EU senare har tillbakavisat. Ett exempel är detta myndighetshaveri, och där en bitter strid utspelats, är EU:s direktiv för vatten. Där EU-kommissionens talesperson för miljöfrågor Enrico Brivio säger ”EU-kommissionen vill inte att Sverige stänger ner den småskaliga vattenkraften eller river mindre dammar för att uppnå god ekologisk status".

Detsamma gäller frågan om de fjällnära skogarna. Ett uppmärksammat fall där Kammarkollegiets miljöenhet varit behjälplig med att finna listiga vägar att runda den grundlagsskyddade äganderätten på ett sådant sätt att staten slipper betala för den mark som staten vill skydda. Läs mer här och här.

Politiker tar inte sitt ansvar  

Överimplementering är en svensk paradgren när det kommer till EU-direktiv. Samtidigt, man kan exempelvis inte bli arg på barn med akut fetma och attitydproblem. Det är de vuxna i barnens närhet som, i de allra flesta fall, inte gjort sitt vuxenjobb och misslyckas med uppfostran.

Regering och riksdag har stora möjligheter att åtgärda problemet men vi menar att våra politiker inte tar det vuxenansvar de borde ta. Under tiden kuppar statsanställda aktivister igenom sina egna värdegrundsbaserade idéer vilka initialt drabbar enskilda individer men som i förlängningen omkullkastar hela rättsstatens fundament. Det är en mycket riskabel väg som politiken nu vandrar som slutar med att människor inte längre respektera lagen på något område. När den politiska viljan inte finns, och det är där vi kan kräva svaret på frågan, vem bestämmer egentligen?

Forrige artikel Gröna studenter: Rösta för klimatet och demokratin Gröna studenter: Rösta för klimatet och demokratin Næste artikel Svenonius (M): SD:s EU-politik är som bidragsturism  Svenonius (M): SD:s EU-politik är som bidragsturism
Liberal succé i budgeten

Liberal succé i budgeten

VINNARE. En socialdemokratiskt ledd regering sänker skatten med 13 miljarder. Det är Centerpartiet och Liberalerna som har dragit det längsta strået i budgetförhandlingarna den här gången.