Akademikerförbundet SSR: "Sluta gnäll och börja prata"

DEBATT. Arbetsgivarna måste sluta rasa om regeringens förslag om socialförsäkring och istället komma med egna förslag. Det skriver Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, och föreslår en ny sjukomställningsorganisation för långtidssjukskrivna.

Av: Ursula Berge
samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR

I början av april presenterade regeringen sitt förslag om Hälsoväxling.

Tanken är att arbetsgivarna ska ta 25 procent av kostnadsansvaret för sjukskrivning efter dag 90 för att på så sätt få incitament för att få ner sjuktalen. Men om parterna kommer på en annan lösning senast i augusti är regeringen beredd att inte lägga sitt förslag.

Gemensam organisation för långtidssjukskrivna

En dryg vecka senare presenterade vi ett förslag på hur parterna tillsammans skulle kunna få ner sjuktalen. Förslaget bygger på att fack och arbetsgivare tillsammans bygger upp en sjukomställningsorganisation där långtidssjukskrivna, i det här förslaget i minst 180 dagar, får hjälp att komma tillbaka till arbete efter att de är färdigbehandlade. Med vår konstruktion kostar det inte något extra för arbetsgivarna från början, men så snart positiva trender i lägre sjuktal syns kommer det att leda till betydande minskande kostnader för såväl arbetsgivare, som fått ner sjuktalen, som för staten. Dessutom visar erfarenheten att partslösningar är bra för att få personer i jobb igen.

Förslag istället för Facebookprotester

Men med stigande förvåning följer vi debatten sedan dess och noterar att arbetsgivarna rasar eller gör ingenting, så vitt känt idag. Svenskt Näringsliv har startat en Facebook-grupp som heter ”Stoppa Strandhälls sjukskatt” och skriver artiklar där de bara är EMOT. Arbetsgivarverket eller SKL verkar utåt också bara vara emot och gör inte heller någonting, så vitt känt idag, för en partslösning. Varför tar inte arbetsgivarsidan seriöst tag i alternativet partslösning och jobbar på i högt tempo fram till augusti för att se vad man kan komma fram till? Och börjar prata med facket om det?

Det som är det finurliga med en partslösning, är att det inte blir en ”skatt” som man som arbetsgivare inte kan bestämma över själv, utan att arbetsgivarna tillsammans med facket bestämmer över vad som ska göras och vad det får kosta. Man äger makten – i alla fall halva makten – att göra något åt ett av de större samhällsproblemen vi har, den ökande ohälsan. Det är ett stort problem för de som blir sjuka, för de arbetsgivare som blir av med kompetenta medarbetare och inte kan fylla vakanserna, för de kollegor som får täcka upp och som därför får en sämre arbetsmiljö. Det är också dåligt för statsekonomin med en ökning av sjukskrivningskostnaderna med över 60 procent på bara några år.

Ta saken i egna händer

All ohälsa beror inte på hur det fungerar på arbetsplatsen, men mycket gör det. Den ohälsa som ökar mest är psykisk ohälsa som svår stress kombinerad med muskuloskeletala problem, ofta förslitningsskador. De utgör 70 procent av de långa sjukfallen. Det är alltså inte benbrott i fjällen och influensa vi talar om.

Istället för att bara vara emot borde arbetsgivarna ta saken i egna händer, bidra till sjunkande sjuktal och spara pengar på kuppen. Men då måste alla parter visa lite god vilja och tempo och sätta sig i samtal. Partslösningar har ofta inte varit snabbfotade historier, men nu måste vi vara just snabbfotade och konstruktiva. Och det behöver inte vara ett färdigt avtal – en principöverenskommelse räcker antagligen långt. Vi har presenterat en möjlig idé. Börja gärna där, eller någon annanstans, men sluta gnäll och börja prata!

Forrige artikel MP: Lokal journalistik går förlorad utan brett mediestöd MP: Lokal journalistik går förlorad utan brett mediestöd Næste artikel ST: Regeringen måste ta ansvar för sjuktalen ST: Regeringen måste ta ansvar för sjuktalen
Tolv regeringsärenden får enig KU-kritik

Tolv regeringsärenden får enig KU-kritik

GRANSKNING. Regeringen kritiseras bland annat för hanteringen av Kallak och Preemraff samt återigen för flera fall av bristande informationshantering.

– Vi undrar om regeringen inte har tagit åt sig av tidigare uttalanden från KU:s sida, säger Karin Enström (M), ordförande KU till Altinget.