Debatt

Socialstyrelsens språkbruk om handikapp riskerar leda till ökad stigmatisering

Socialstyrelsens användning av begreppet ”handikapp” kan riskera en återgång till äldre språkbruk och stigmatisering av utsatta grupper i samhället. Det skriver Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete och funktionshinderforskare vid Göteborgs universitet. 

Låt oss slippa en återgång till äldre språkbruk och ett stigmatiserat språk inom funktionshinderområdet, menar Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete.
Låt oss slippa en återgång till äldre språkbruk och ett stigmatiserat språk inom funktionshinderområdet, menar Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete.Foto: Gunnar Jönsson/Lars Pehrson/SvD/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Myndigheten för delaktighet är socialdepartementets egen expertmyndighet som arbetar intensivt med språkbruk, funktionshinderforskning och att stärka funktionshinderperspektivet i samhället. Det är ett exempel på en myndighet som arbetar konsekvent med språkbruk och att använda termer som funktionsnedsättning och funktionshinder. Myndigheten kan ses som en förebild inom området.

Motsägelsefull myndighet

En annan myndighet är Socialstyrelsen som har poängterat vikten av att använda ett språkbruk som inte stigmatiserar människor. I Socialstyrelsens egen termbank står sedan år 2007 exempelvis att det äldre begreppet handikapp inte längre finns i termbanken och inte ska användas. Myndigheten avråder från att använda ordet.

Trots detta använder Socialstyrelsen själv begreppet handikapp under de två senaste åren (2022 och 2023) när den beskriver funktionsrättsrörelsen som ”handikapporganisationer”. Det blir en splittrad bild angående vilka ord som används när myndigheten talar emot sig själv. Det dubbla budskapet kan dessutom riskera en återgång till äldre tider när handikapp användes.

Andra myndigheter som aktivt har slutat använda ordet ”handikapp” är Försäkringskassan som bara för några år sedan slutade att använda ordet ”handikappersättning” och ersatte detta med ordet ”merkostnadsersättning”.

Språk är makt

Men vem har egentligen rätt att bestämma om hur vi ska tala offentligt om funktionsnedsättning? Språk är makt skriver organisationen SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder i Finland. Den menar att journalister och forskare måste föregå med gott exempel i språkanvändningen. Likaså gäller detta myndigheter i samhället.

Att uppdatera sitt ordförråd och vara medveten om ordets makt är oerhört viktigt. 

Att uppdatera sitt ordförråd och vara medveten om ordets makt är oerhört viktigt. Socialstyrelsens termbank är en kunskapsbank som ger oss värdefull information om ordens användning, innebörd och rekommendation. Den är oerhörd viktig för oss alla. Därför blir det viktigt att även Socialstyrelsen följer den.

I en skrivelse från Socialstyrelsen från förra året finns följande ordalydelse: ”Fördelning av statsbidrag för 2023 till handikapporganisationer”. Samma typ av skrivelse använde Socialstyrelsen även under 2022. Myndigheten använder fortfarande ordet handikapp på sin hemsida på flera ställen i dag, 2024.

Lyssna på funkisorganisationerna

Organisationen Funktionsrätt Sverige som är en paraplyorganisation inom funktionshinderområdet benämner sina medlemsorganisationer för funktionshinderförbund och funktionshindersgrupper. Medlemsförbundet och Riksförbundet FUB (för barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning) rekommenderar likaså att ordet handikapp inte används.

Det återstår nu att se om Socialstyrelsen kommer att fortsätta använda det förlegade begreppet handikapp och om andra myndigheter kan komma att följa efter. Det finns goda skäl att vara vaksam över det officiella språkbruket.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00