Replik: Regeringen stärker äldreomsorgen, steg för steg

Fredrik Lundh Sammeli (S) påstår att äldreomsorgen är ett sidospår för regeringen. Ett påstående som rimmar illa med verkligheten då den moderatledda regeringen på riktigt sätter äldres rätt till en trygg och säker omsorg i centrum snarare än systemet. Reform för reform stärker vi äldreomsorgen, stödet till anhöriga och höjer kraven för att arbeta inom äldreomsorgen.
Resurser och reformer
Äldreomsorgen är en prioriterad fråga för regeringen. Regeringen har sedan vi tillträde permanentat höjningar av de generella statsbidragen med 16 miljarder kronor, fortsatt med sektorsbidraget på drygt 4 miljarder kronor och förstärkt och förlängt Äldreomsorgslyftet.
Medan Socialdemokraterna vill inskränka på äldres frihet bara för att de nått en viss ålder, står den moderatledda regeringen upp för rätten att vara delaktig
Vittnesmål om brister i äldreomsorgen är tyvärr inget nytt. Det är inte bara de senaste veckorna som hemskheter om rån, våldtäkter och uteblivna besök av personal som har uppdagats. Alldeles oavsett kan detta aldrig accepteras.
De strukturella bristerna har vi sett under en längre tid, inte minst i rapporter från Ivo och Socialstyrelsen. I december 2020 redovisade Coronakommissionen sitt delbetänkande om äldreomsorgen. Ett av deras förslag var att språkkunskaperna behövde stärkas. Något den Socialdemokratiska regeringen inte förmådde göra något åt. Därför var det viktigt för mig som nytillträdd äldre- och socialförsäkringsminister att tillsätta just en utredning om språkkrav inom äldreomsorgen.
Höjda krav för trygg omsorg
Men vi slutar inte där. Steg för steg höjer regeringen kraven för att få arbeta i äldreomsorgen. Det handlar om:
- Kompetenskrav. Sedan 2023 är undersköterska en skyddad yrkestitel. Samtidigt har regeringen förstärkt och förlängt Äldreomsorgslyftet och gjort det tillgängligt för att bland annat läsa kurser i svenska språket. Allt fler går dessutom från vårdbiträden till undersköterska, en generell kompetenshöjning som är av yttersta vikt för äldreomsorgen.
- Bakgrundskontroller. Det är nämligen ingen mänsklig rättighet att arbeta i äldreomsorgen, men det är äldres rätt att få känna sig trygga och säkra med den vård och omsorg man har behov av och rätt till. Därför ger vi nu kommunerna tydligt lagstöd att göra utdrag ut belastnings- och misstankeregistret. Regeringen har även tillsatt utredning som ska se över obligatoriska bakgrundskontroller.
- Språkkrav. I grunden handlar det om att äldre ska kunna förstå och göra sig förstådda. Med det handlar även om patientsäkerheten. Till sist spelar språket en viktig roll för en god arbetsmiljö för alla som arbetar i äldreomsorgen – för att personalen ska kunna trivas, samtala och känna en gemenskap, utan missförstånd och frustration.
Äldres rättigheter i centrum
Är man på riktigt intresserad av att stärka kvaliteten i äldreomsorgen är det viktigt att framhålla att den nya socialtjänstlagen trädde i kraft i somras. Likt många av remissinstanserna valde regeringen att inte gå vidare med en specifik äldreomsorgslag – för att helt enkelt minimera risken med att äldre inte ska falla mellan två olika lagstiftningar.
Med den nya socialtjänstlagen ska arbetet vara förebyggande med tidiga insatser. Arbetet ska även vara kunskapsbaserat och vila på forskning. Detta gagnar framför allt äldre i behov av omsorg.
Regeringen sätter äldre i centrum, inte systemet. För att kommunerna ska klara av kärnuppdraget med en trygg och säker äldreomsorg behöver vi stå upp för äldres rätt att välja och påverka sin livssituation. För viljan att välja går inte i pension. Medan Socialdemokraterna vill inskränka äldres frihet bara för att de nått en viss ålder, står den moderatledda regeringen upp för rätten att vara delaktig i den vård och omsorg som de har behov av och rätt till.
Artikeln är skriven av
Nämnda personer















