Debatt

Regeringen måste rensa upp i floran av statsbidrag

I centrum för regeringens översyn av de riktade statsbidragen måste de äldres behov och önskemål om att välja den äldreomsorg man önskar bejakas, skriver Vårdföretagarnas förbundsdirektör Antje Dedering och expert inom äldreomsorg Anna Bergendal.

Det bästa för en ökad rättssäkerhet och likvärdighet vore att ge privata utförare rätt att söka medel direkt från utbetalande myndighet, skriver debattörerna.
Det bästa för en ökad rättssäkerhet och likvärdighet vore att ge privata utförare rätt att söka medel direkt från utbetalande myndighet, skriver debattörerna.Foto: Janerik Henriksson/TT
Antje Dedering
Anna Bergendal
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

I dag uppvaktar Vårdföretagarna regeringen och ansvarigt statsråd för äldrefrågor Anna Tenje med förslag kring hur de framtida statsbidragen till äldreomsorgen bör utformas.

Utmaningarna inom svensk äldreomsorg är stora. Det rör sig såväl om att klara kompetensförsörjningen som att säkerställa att resurserna räcker när andelen äldre i samhället blir större och andelen som arbetar minskar. Riktade statsbidrag till äldreomsorgen har varit vanliga för att stötta utvecklingen från statligt håll. Rätt utformade kan de bidra till att stärka äldreomsorgen. Men det finns en stor utvecklingspotential. Därför har Vårdföretagarna samlat sina erfarenheter om hur riktade statsbidrag kan utformas för att bli mer träffsäkra och stärka kvaliteten i äldreomsorgen, såväl den offentligt som den privat drivna.

Många och felaktigt utformade bidrag kan motverka intentionerna att stärka äldreomsorgens kvalitet.

I 2023 års budget fanns inte mindre än tio riktade bidrag till äldreomsorgen. Äldreminister Anna Tenje har aviserat att regeringen ska se över de riktade statsbidragen, vilket Vårdföretagarna välkomnar. Många och felaktigt utformade bidrag kan motverka intentionerna att stärka äldreomsorgens kvalitet. Det kan bidra till kortsiktighet och driva administrativa kostnader. De kan också försämra verksamheternas planeringsförutsättningar, bidra till ryckighet och störa pågående effektiviseringsprocesser.

Flera utvärderingar visar också att privat driven omsorg inte nås av medlen. Vårdföretagarnas enkäter visar att 70 procent av de privata utförarna inom äldreomsorgen upplever att de inte får möjlighet att ta del av statliga satsningar fullt ut. Det är både orimligt och djupt orättvist. Ytterst innebär det att äldre och medarbetare i privat driven äldreomsorg inte ges samma förutsättningar. Sammantaget berör det omkring 20 procent av all äldreomsorg. Det kan inte vara regeringens intention. Statskontoret har i utvärderingar av tidigare statsbidrag också konstaterat att den privat drivna omsorgen inte nås och framhållit att regeringen bör säkerställa att detta ändras.

För att uppnå ökad rättssäkerhet, likvärdighet och för att bidra till en varaktig kvalitetshöjning i äldreomsorgen är Vårdföretagarnas rekommendationer följande.

Säkerställ att alla äldre och medarbetare omfattas

Privata utförare kan i dag inte ta del av statsbidragen direkt utan måste ansöka om dessa från kommunerna. Det förutsätter att kommunerna själva ansöker eller delar med sig av tillgängliga medel, vilket inte alltid sker fullt ut. Det bästa för en ökad rättssäkerhet och likvärdighet vore att ge privata utförare rätt att söka medel direkt från utbetalande myndighet. I avvaktan på det bör det finnas tydliga direktiv från regeringen om att alla äldre och alla medarbetare i äldreomsorgen ska omfattas av de satsningar som görs.

Begränsa antalet riktade statsbidrag och gör dem långsiktiga

Det tar tid för verksamheterna att lära sig, förstå och skapa rutiner kring varje stimulansmedel, tid som tas från huvuduppdraget. Erfarenheter visar att mindre kommuner tenderar att inte ta del av alla bidrag. Det minskar också sannolikheten att stödet når hela omsorgen. Satsningarna bör därför vara långsiktiga och fördelas med god framförhållning. Det skapar förutsägbarhet och gör det möjligt att använda medlen på ett bättre sätt i verksamheterna.

Utforma satsningar som ger en bestående kvalitetshöjning

Alla vill inte jobba heltid och krav på heltid kan strida mot lagen om anställningsskydd

Undvik stimulansmedel som bidrar till ryckighet i verksamheterna, till exempel genom att man bygger in sig i en struktur med högre kostnader. Satsningar på utbildning och verksamhetsutveckling genom nya arbetssätt ger en bestående positiv inverkan på äldreomsorgen och är lämpligare än till exempel satsningar på ökad bemanning. När medlen tar slut måste bemanningen återigen anpassas till nya villkor. Det blir både ett administrativt arbete att hantera personalminskningen och dess konsekvenser och bidrar till oro för medarbetare, äldre och anhöriga.

Satsa på kompetensutveckling men dra lärdomar av Äldreomsorgslyftet

Vårdföretagarnas medlemmar ser ett fortsatt stort behov av kompetenssatsningar i äldreomsorgen för att höja kvaliteten och klara kompetensförsörjningen, inte minst i ljuset av reformen om en skyddad yrkestitel som träder ikraft i sommar. Men det är viktigt att lärdomar dras från Äldreomsorgslyftet. Låt utförarna köpa uppdragsutbildningar för att anpassa utbildningarna till verksamhetens behov. I Äldreomsorgslyftet saknades tillräckligt med utbildningsplatser varför många medarbetare inte kunde delta. Satsa även på språkutbildning. Att höja språknivån i äldreomsorgen höjer kvaliteten och förbättrar arbetsmiljön. Vidare bör alla krav på heltidsanställning för den som studerar slopas. Alla vill inte jobba heltid och krav på heltid kan strida mot lagen om anställningsskydd om den som studerar får gå upp i heltid när andra medarbetare har förtur till högre sysselsättningsgrad.

I en tid då äldreomsorgen står inför stora utmaningar och den ekonomiska situationen i kommunerna är ansträngd kan de riktade statsbidragen bidra till en utveckling av äldreomsorgens kvalitet. I centrum för regeringens översyn måste de äldres behov och önskemål om att välja den äldreomsorg man önskar bejakas. Det handlar ytterst inte om villkoren för offentliga eller privata omsorgsgivare, utan om att regeringens ambitioner ska nå alla äldre eller alla äldreomsorgens medarbetare. Så närmar vi oss målet om en äldreomsorg i världsklass.

Nämnda personer

Anna Tenje

Äldre- och socialförsäkringsminister (M)
Studier i statsvetenskap (Linnéuniversitetet), studier vid programmet för europeisk administration/politologi (Linnéuniversitetet och Edinburgh University)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024