Debatt

Narkotikakonsumtionen har tillåtits öka

Regeringens föreslagna ANDTS-strategi riskerar att endast bli fina ord på pappret. Verkliga förändringar behöver ekonomiska resurser och ett nationellt kompetenscenter. Det skriver Narkotikapolitiskt center, Sveriges landsråd för alkohol- och narkotikafrågor och Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem.

”Något haltar när vi vet att långsiktigt förebyggande arbete lönar sig, men ändå inte kan genomföras på grund av kortsiktiga kostnader eller organisatoriska förutsättningar.”
”Något haltar när vi vet att långsiktigt förebyggande arbete lönar sig, men ändå inte kan genomföras på grund av kortsiktiga kostnader eller organisatoriska förutsättningar.”Foto: Jessica Gow/TT
Håkan Eriksson
Johanna Gripenberg
Peter Moilanen
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Dödlighet, skador och lidande där narkotika är inblandat är något vi hör om i princip dagligen. Det drabbar såväl enskild, närstående som samhälle. Att förebyggande arbete är viktigt för att minska detta är välkänt och något som de flesta ställer upp på. I debatten nämns vikten av det frekvent. Problemet är att det inte hjälper att skriva förebyggande arbete i versaler, om frågan ändå inte prioriteras i praktiken.

Resurserna minskar

I det förslag till strategi för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel som regeringen precis lagt fram är till exempel budgeten för området halverad jämfört med 2018.

I Folkhälsomyndighetens nya rapport, ”Den svenska narkotikasituationen 2020”, framgår att långt ifrån alla kommuner har en drogsamordnare. I dag har de sammanlagt cirka 85 årsarbetskrafter för att arbeta med frågorna, vilket minskat konstant sedan 2011 då motsvarande siffra var cirka 150. Totalt har resurserna och tiden vi som samhälle lägger på systematiskt förebyggande arbete helt enkelt minskat, samtidigt som narkotikaanvändandet inte minskat. Här behövs en förändring.

Rätt till saklig information

Ibland förs argument fram att den uteblivna satsningen på förebyggande arbete beror på att evidensen för det som genomförs är svag. Ofta ligger då fokus på elevinformation. Det stämmer att informationskampanjer till elever inte visat någon större effekt, utan mer är att betrakta som kunskapsinhämtning. Alla skolelever har rätt till saklig information om narkotikans effekter, men det betyder inte att beteendet nödvändigtvis förändras med den insatsen.

Det finns lokala initiativ som haft bra resultat, men inte kunnat fortsätta på grund av budgetbrist, omorganisationer eller eldsjälar som slutar.

Här behövs en större helhetssyn för att i stället minska risk- och främja skyddsfaktorer, gärna med en bredare ansats än enbart narkotikafrågan. Detta då flera faktorer hänger ihop, där till exempel föräldrar har en viktig roll att spela. Det står helt klart att fler initiativ behöver tas för att utvärdera och dokumentera förebyggande åtgärder utifrån ett vetenskapligt perspektiv såväl som beprövad erfarenhet.

Lokala initiativ

Däremot stämmer det inte att anledningen till att det inte satsas på förebyggande arbete alltid beror på att evidensen är för svag. Det finns lokala initiativ som haft bra resultat, men inte kunnat fortsätta på grund av budgetbrist, omorganisationer eller eldsjälar som slutar.

”Krogar mot knark” är en sådan förebyggande metod som visat sig få ner narkotikakonsumtionen hos såväl gäster som medarbetare på krogen. Metoden är utvärderad med god effekt, den har en helt annan målgrupp än elever och det finns ett intresse och en efterfrågan i flera kommuner och av flera krögare att implementera densamma. Problemet är att det inte finns någon instans som är beredd att budgetera för att denna beprövade metod får växa och implementeras på bred front. Under tiden har narkotikakonsumtionen tillåtits öka.

Två punkter att ta i beaktning

Något haltar när vi vet att långsiktigt förebyggande arbete lönar sig, men ändå inte kan genomföras på grund av kortsiktiga kostnader eller organisatoriska förutsättningar. Det är slöseri med våra gemensamma skattemedel. Regeringen har precis lagt förslag till strategi för alkohol-, narkotika-, dopning-, tobaks- och spelfrågor. I riksdagens och regeringens fortsatta arbete med förslaget ser vi två viktiga punkter att ta i beaktning:

  1. Mer ekonomiska resurser behövs för att säkra ett långsiktigt, systematiskt förebyggande arbete på alla nivåer. Detta för såväl offentlig verksamhet som för civilsamhälle. I dag finns en utvecklad struktur som går att bygga vidare på, men det behöver läggas mer tid på verksamheten, inte mindre som nu.
  2. Ett nationellt kompetenscenter behöver upprättas där förebyggande metoder kan utvecklas, spridas, förvaltas och kvalitetssäkras utifrån vetenskap och beprövad evidens. Ett center som har hela landet som möjligt område att verka i och lära av.

Med ett ökande systematiskt förebyggande arbete och ett nationellt kompetenscenter skulle Sverige stå rustat för att på allvar göra verklighet av de förebyggande intentioner som beskrivs i regeringens föreslagna ANDTS-strategi. En strategi som annars riskerar att landa i fina ord på ett papper och inte i verklig förändring.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00