L: Den nya majoriteten vill skuldsätta Region Stockholms invånare

Just nu, veckorna före jul, pågår intensiva debatter om kommande års budgetar i Sveriges 21 regioner och 290 kommuner. Att det är ett tufft ekonomiskt läge har knappast undgått någon, men frågan är vilken ekonomisk politik som bäst möter de utmaningar som Kommun- och Regionsverige står inför.

Rekordstort underskott

Här i Region Stockholm har det tillträdande styret – bestående av S, C, MP med stöd av V – budgeterat för ett rekordstort underskott om 3,5 miljarder kronor. Trots att det finns reserver att ta av, som vi i den förra majoriteten hade samlat i ladorna.

För det första innebär underskottet att regionens 2,4 miljoner invånare skuldsätts på obestämd framtid. I en tid då vi ser stigande räntor och många redan har svårt att klara ekonomin är det principiellt fel att öka bördan ytterligare. Särskilt som det inte tycks finnas någon plan för hur och när avbetalning ska ske.

Och varför vill man skrota planerna på att bygga nya närakuter som erbjuder förstklassig akutvård och avlastar sjukhusens redan hårt belastade akutmottagningar?

För det andra är detta rekordstora underskott resultatet av dåliga prioriteringar. Att göra ett underskott för att bekosta en stor, nödvändig investering som på sikt bidrar till att förbättra den service som erbjuds medborgarna är en sak. Men tyvärr lyser denna typ av satsningar med sin frånvaro i styrets budget. Vad som däremot sticker ut är en rad budgetmässiga slukhål såsom tvångslistning av patienter, minskad valfrihet, samt en lång rad kostnadsdrivande, och administrativt betungande, ”handlingsplaner” för hur allehanda saker ska centraliseras genom att makt flyttas från patienter och resenärer till politiker.

Vårdskulden växer

För det tredje lyckas styret inte göra de nödvändiga satsningar som krävs för att upprätthålla den bästa tillgängligheten till vården och beta av den vårdskuld som Covid-19-pandemin skapade. Liberalerna har presenterat ett budgetförslag i balans, och vi lyckas ändå satsa en halv miljard kronor på vårdcentralerna – nära 180 miljoner kronor mer än det nya styret, trots deras uttalade vilja att stärka primärvården. Och varför vill man skrota planerna på att bygga nya närakuter som erbjuder förstklassig akutvård och avlastar sjukhusens redan hårt belastade akutmottagningar?

Den svältkur som barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) utsätts för, är ett annat exempel. Vi i Liberalerna, lyckas lägga 20 miljoner kronor mer än vänsterstyret på BUP bara nästa år. Detsamma kan sägas om beroendevården som anmärkningsvärt nog inte nämns med ett enda ord i styrets 198 sidor långa budget. Den uppmärksamme läsaren noterar dock att ordet ”cykel” nämns elva gånger.

Lyssna på Liberalerna

Precis som andra vänsterlutande styren runt om i landet har gruppledarna för det nya styret i Region Stockholm redan börjat skylla sina bekymmer på regeringen. Argumentationen vittnar om bristande handlingskraft i en tid då just handlingskraft och förmågan att hitta konstruktiva lösningar behövs allra mest.

Liberalerna har under de senaste 16 åren varit del av ett styre som handskats varsamt med skattebetalarnas pengar. På ett år vände vi det underskott Socialdemokraterna hade orsakat till ett överskott och sedan dess har vi årligen styrt med en budget i balans i en region som – tack vare rätt politiska prioriteringar – toppar listan över de mest attraktiva regionerna för sjuksköterskor att arbeta i och alltjämt har landets kortaste vårdköer.

Mycket står på spel inför dagens budgetdebatt i Region Stockholm. Vänsterstyret har fortfarande möjlighet att lyssna på oss liberaler, och att prioritera om och prioritera rätt. Detta, om något, vore en välkommen julklapp till alla medborgare som redan har nog så svårt att få ekonomin att gå ihop.