Kommissionären: Nu inför vi ett funktionshinderintyg i hela EU
Vi måste fortsätta att arbeta för att undanröja hinder, skapa tillgängliga miljöer och erbjuda lika möjligheter så att personer med funktionsnedsättning inkluderas och fullt ut kan delta i våra samhällen, skriver EU-kommissionären Helena Dalli.
Helena Dalli
EU-kommissionär med ansvar för jämlikhetSedan den fria rörligheten för första gången infördes i EU-fördragen har den varit en av EU:s viktigaste principer och största framgångar. Den ger oss möjlighet att utforska världen, vidga våra vyer, ta ett tåg i sista minuten till något grannland, upptäcka olika kulturer, söka jobb, fortsätta vår utbildning eller börja ett nytt liv någon annanstans. Denna grundläggande rättighet bidrar till att ge EU-medborgarna en gemensam identitet.
Den fria rörligheten är därmed inte en realitet för alla.
Men alla EU-medborgare kan inte dra lika stor nytta av denna rättighet. För en del av dem är villkoren och rättigheterna vid resor något som väcker frågor och ger anledning till oro: kommer deras status som person med funktionsnedsättning att erkännas? Hur är det med tillgängligheten på resmålet?
Den fria rörligheten är därmed inte en realitet för alla.
I EU finns omkring 87 miljoner personer med funktionsnedsättningar. Alltför ofta begränsas deras möjligheter att åtnjuta ett fullständigt och likvärdigt medborgarskap av strukturella hinder och ojämlikheter på systemnivå. Bland annat hindras deras fria rörlighet, eftersom deras status som personer med funktionsnedsättning inte automatiskt erkänns när de reser till ett annat EU-land.
Följaktligen är olika rättigheter för personer med funktionsnedsättning, såsom sänkta avgifter eller olika former av anpassning, ibland bara tillgängliga för invånarna i ett land och inte för dem som reser dit. Denna rättsliga osäkerhet och de extrakostnader detta medför kan avskräcka personer med funktionsnedsättning från att resa till andra EU-länder.
Fri rörlighet för alla
När jag tillträdde som EU-kommissionär år 2019 satte jag i gång utvecklingen av en ny 10-årsstrategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Jag har haft många diskussioner med EU-länderna och EU-institutionerna samt med organisationer för personer med funktionsnedsättning om de brister och utmaningar som finns, och de åtgärder som krävs för att personer med funktionsnedsättning fullt ut ska kunna delta i våra samhällen. Det faktum att EU-länderna inte ömsesidigt erkänner funktionsnedsättningsstatus (och intyg om funktionsnedsättning) visade sig vara ett av de största problemen.
Nu lägger vi fram ett av strategins flaggskeppsinitiativ: ett lagstiftningsförslag om EU:s första intyg om funktionsnedsättning. Detta intyg är helt i linje med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, i vilken EU och alla dess medlemsländer är parter. Det är en uppmaning till förändring och ett ytterligare steg på vägen mot fri rörlighet för alla.
Förslaget om ett europeiskt intyg om funktionsnedsättning bygger på ett lyckat pilotprojekt med åtta medlemsländer (Belgien, Cypern, Estland, Finland, Italien, Malta, Rumänien och Slovenien). Med utgångspunkt i de positiva erfarenheterna föreslår vi nu lagstiftning för att skapa ett gemensamt EU-intyg om funktionsnedsättning för alla EU-länder.
Intyget ska vara enkelt att använda och ha en gemensam utformning. Det kommer att underlätta ömsesidigt erkännande av funktionsnedsättningsstatus och hjälpa personer med funktionsnedsättning att åtnjuta alla EU-medborgares rätt att röra sig fritt inom unionen när de reser till andra EU-länder. Enligt förslaget bör förmånliga villkor och anpassningar erbjudas på samma sätt i hela EU, bland annat vad gäller fri entré, rätten att betala lägre avgifter, vägtullar eller användaravgifter, prioriterat tillträde, personlig assistans, stöd (t.ex. tillgång till blindskrift och ljudguider), samt mobilitetshjälpmedel när man t.ex. använder kollektiv eller privat transport, deltar i kulturevenemang, befinner sig i kulturella miljöer som museer eller på konserter, eller när man besöker fritids- och idrottsanläggningar eller nöjesparker.
Jag räknar med att medlagstiftarna Europaparlamentet och Europeiska unionens råd snabbt ska gå vidare med kommissionens förslag för antagande.
Fler hinder måste undanröjas
Det är inte bara EU:s välstånd som gör vår union stark, utan också möjligheten för alla medborgare att åtnjuta och utöva sina rättigheter på lika villkor. Vi måste fortsätta att arbeta för att undanröja hinder, skapa tillgängliga miljöer och erbjuda lika möjligheter så att personer med funktionsnedsättning inkluderas och fullt ut kan delta i våra samhällen.
När vi i realiteten ger alla EU-medborgare fri rörlighet tar vi ytterligare ett steg i denna riktning.