Högre krav på socialtjänsten kräver bättre socionomutbildning

Nu startar terminen för landets socionomstudenter, den första terminen sedan den nya socialtjänstlagen trädde i kraft den 1 juli. Den nya socialtjänstlagen ställer välfärden på en ny kunskapsgrund: förebyggande arbete, insatser utan behovsprövning och beslut byggda på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Tredubbla doktorandplatserna

Det är en historisk chans att höja kvaliteten i socialt arbete – men lagtext räcker inte. Om målen ska bli verklighet måste staten, lärosätena och arbetsgivarna förstärka socionomutbildningen och göra studenterna till den kunskapsbrygga som välfärden behöver.

Lagen kräver att varje åtgärd vilar på bästa tillgängliga kunskap. Det förutsätter fler forskare i socialt arbete och en utbildning som är baserad på vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet.

I dag går endast 0,8 procent av de som tar socionomexamen vidare till forskarutbildning – jämfört med nästan 7 procent i högskolan i stort. Regeringen behöver därför tredubbla antalet doktorandplatser i socialt arbete och öronmärka medel för handledning så att katederundervisning kan kombineras med fältbaserade forskningsprojekt.

Inför specialistutbildning för socionomer

Samtidigt behöver vi specialistutbildningar för socionomer, på samma sätt som sjuksköterskor har, för att säkerställa spetskompetens inom professionen. Endast drygt två procent av socionomerna har en masterutbildning i dag, jämfört med omkring 50 procent av sjuksköterskorna. Ska socialtjänsten få de verktyg som krävs för att möta samhällets stora utmaningar måste det bli mer attraktivt att både stanna i yrket och fördjupa sin kompetens genom vidareutbildning.

Det är ohållbart att samhällets krav ökar medan förutsättningarna försämras.

För många studenter är verksamhetsförlagd utbildning (VFU) det första riktiga mötet med socialtjänsten – men i dag är kvaliteten högst varierande. En bra praktikplats kräver tid, engagemang och handledare med rätt förutsättningar. Tyvärr saknas ofta just det. Vi vill därför se riktade statsbidrag till kommunerna för att täcka handledartid och möjliggöra gemensam reflektion. Genom en högkvalitativ och rätt finansierad verksamhetsförlagd utbildning ger vi studenterna möjlighet att vara redo från första arbetsdagen.

Samtidigt måste vi tala klarspråk om socionomutbildningens ekonomiska villkor. Runt om i landet har utbildningarna under flera års tid tvingats minska på lärarledda timmar och samtidigt fylla klassrummen med fler studenter, i ett försök att hantera pressade resurser. Resultatet blir sämre kvalitet, oavsett vad som står i examensmålen.

Satsa på studenterna

Det är ohållbart att samhällets krav ökar medan förutsättningarna försämras. Om den nya socialtjänstlagen ska få genomslag i verkligheten krävs att utbildningarna ges en rejäl resursförstärkning. Det är dags att satsa på socionomutbildningen och se den som den långsiktiga investering den är – i både människor och välfärdens framtid.

Den nya socialtjänstlagen har potential att göra Sverige världsledande i kunskapsbaserat socialt arbete. Men det kräver att vi vågar satsa – inte bara på nya formuleringar i lagboken, utan på själva fundamentet: utbildningen, forskningen och de studenter som brinner för yrket. Regeringen, kommunerna och akademin behöver investera i en starkare socionomutbildning, finansiera kvalitativ VFU, och införa specialistutbildningar som gör det möjligt för fler socionomer att stanna, växa och utvecklas i yrket.

Satsa på socionomutbildningen så blir studenterna den brygga mellan teori och praktik som framtidens välfärd behöver.