Gör om socialtjänstlagen till en rättighetslag

Livet blir inte alltid som man tänkt sig och många av oss behöver någon gång i livet stöd utifrån. Socialtjänstlagen ska då finnas där som ett skyddsnät för den enskilde som med dess hjälp ska kunna åberopa tak över huvudet, en inkomst och andra nödvändiga åtgärder såsom boendestöd eller hemtjänst.

Men socialtjänstlagen är mer inriktad på kommunernas skyldigheter än på den enskilde individens rättigheter. Det gör att kommuner med begränsade resurser tvingas att göra minsta möjliga utan att bryta mot lagen, i stället för bästa möjliga. Återkommande kritik har riktats mot socialtjänsten för att möjligheterna till stöd i praktiken är helt beroende av vilken kommun du är skriven i.

Ojämlikt stöd

Socialtjänstlagen är till sin konstruktion en ramlag. Det innebär att den framför allt innehåller riktlinjer och generella mål utan att reglera detaljer. Tanken är att utrymme ska ges för frihet och flexibilitet i tillämpningen, som kan anpassas efter växlande omständigheter och enskilda fall. Problemet är att flexibiliteten inte används till den behövandes fördel utan i stället inneburit stor ojämlikhet i vilket stöd den enskilde erbjuds.

Personer med psykiska funktionsnedsättningar är som grupp hårt drabbad. Kvinnor med allvarlig och långvarig psykisk ohälsa får räkna med 10–15 år kortare liv och män med 15–20 år kortare liv än den genomsnittlige svensken. Nästan hälften av överdödligheten beror på självmord och skulle kunna begränsas om samhället, genom kommunens socialpsykiatri, erbjöd ett bättre individuellt stöd. Den andra dryga hälften beror i hög grad på att människor med långvarig och allvarlig psykisk ohälsa också drar på sig somatiska sjukdomar, såsom hjärt-/kärlsjukdomar, diabetes och cancer.

Återkommande kritik har riktats mot socialtjänsten för att möjligheterna till stöd i praktiken är helt beroende av vilken kommun du är skriven i. 

Otillräcklig omsorg

Få kommuner erbjuder bra boenden, det saknas möjligheter till anpassat arbete eller sysselsättning och omsorgen är otillräcklig. Detta skapar i sin tur situationer där sjukdomar får fäste, inte uppmärksammas i tid och därmed behandlas för sent.

Trots uppenbara och allvarliga brister med socialtjänstlagen i dess nuvarande form, fick utredningen Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag tydliga direktiv om att inte komma med ambitionshöjande eller kostnadsdrivande förslag och de slutgiltiga förslagen innebar en besvikelse, konstaterade många remissinstanser.

Skydd mot minskade ambitioner

Lagar kan bidra till förändrade beteenden och stärka människors och gruppers ställning i samhället. Ett exempel är Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Denna rättighetslag garanterar personer med funktionshinder vissa insatser.

På samma sätt borde Socialtjänstlagen, garantera människor i social utsatthet vissa rättigheter. I dag drar sig inte kommuner för att ta domstolarna till hjälp för att skruva ned ambitionsnivån genom lagtolkning. Men politikerna ska bestämma ambitionen i socialtjänsten och en rättighetslag skulle skydda medborgarna från försök att smyga in ambitionsminskningar.

Riksförbundet för social och mental hälsa kräver att:

• Socialtjänstlagen görs om till en bindande rättighetslag – på motsvarande sätt som LSS.
• Förvaltningslagen ändras så att det blir en plikt för varje myndighet att se till att en person med psykisk funktionsnedsättning får det stöd och den hjälp hen behöver, oavsett till vilken instans personen först vände sig.