Prenumerera
Annons
Debatt

Gör det inte brottsligt att förolämpa tjänstemän

Offentlig förvaltning ska vara till för medborgarna, inte tvärtom, skriver debattören.
Offentlig förvaltning ska vara till för medborgarna, inte tvärtom, skriver debattören.Foto: Johan Nilsson/TT/Privat

H

Ordförande RFHL Göteborg, styrelseledamot Riksförbundet Hela livet (RFHL)

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Ingen ska behöva stå ut med hot och våld på arbetsplatsen, oavsett om man jobbar inom vård, skola, socialtjänst eller polis. Det är ett rimligt utgångsläge, det är däremot inte den lagändring som är tänkt att träda i kraft den 2 juli 2025. 

Var är debatten?

När regeringen nu inför det nya brottet, ”förolämpning mot tjänsteman”, rör vi oss snabbt bort från ett öppet samhälle där medborgare kan ifrågasätta makten. Lagändringen utgör snarare ett demokratiproblem i sig. Hur kunde en så här genomgripande lagändring som påverkar yttrandefrihet, maktbalans och medborgarnas relation till myndigheter passera utan någon större debatt?

Ändringen tycks bygga på en farlig vanföreställning att myndigheter alltid gör rätt, och att offentliganställda per automatik är ofelbara. All form av kritik blir därför misstänkliggjord, och kanske till och med brottslig. Risken är uppenbar att även saklig och befogad kritik kan tolkas som förtal eller förolämpning.

Hur kunde en så här genomgripande lagändring som påverkar yttrandefrihet, maktbalans och medborgarnas relation till myndigheter passera utan någon större debatt?

Vi har under de senaste åren sett hur människor har vågat träda fram i medierna och belysa orättvisor. Det är först tack vare mediernas hjälp som de har lyckats få upprättelse. Vill regeringen att vi går tillbaka till ett samhälle där människor tvingas att vara anonyma? 

Lagen är inte för svag

Vi har redan i dag ett fungerande rättssystem som hanterar hot och våld, och en lagstiftning som särskilt är riktad mot våld mot blåljuspersonal. Problemet är inte att lagen är för svag, utan att de som faktiskt utgör ett reellt hot inte bryr sig om lagstiftningen. Att då införa nya brottsrubriceringar och skärpa straffskalor blir ett slag i luften. De som riskerar att drabbas är människor i utsatta situationer som försöker göra sina röster hörda mot en myndighet som inte har lyssnat, eller till och med ignorerat deras problem.

Det mest oroande är ändå regeringens synsätt. Regeringen verkar tycka att det är viktigare att skydda sina myndigheter från medborgarna än att skydda individen från ett dysfunktionellt system. Det är helt bakvänt. Offentlig förvaltning ska vara till för medborgarna, inte tvärtom. Det är en nödvändig del av demokratin att granska och ifrågasätta makten. Att öppna för en lagändring som kan tysta kritiska röster är inte bara fel väg, det är ett tydligt tecken på att något är riktigt fel.

Regeringen sparkar nedåt

Visst, det är förståeligt att regeringen vill minska hot och trakasserier. Finns det någon som är emot det? Men det får inte ske genom lagändringar som riskerar att sparka nedåt, mot dem som redan kämpar med att bli hörda. Förpassa den här lagändringen till det runda arkivet. Börja om med ett förslag som faktiskt sätter individen i fokus, och inte systemet.

Artikeln är skriven av

H

Henrik D. Ragnevi

Ordförande RFHL Göteborg, styrelseledamot Riksförbundet Hela livet (RFHL)

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026