Forssmed: Nu satsar vi på delaktigheten i föreningslivet

Jag läser om Ida, som har ett antal neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hon berättar om hur idrotten förändrade hennes liv. Äntligen hittade hon ett sammanhang där hon kände sig välkomnad för den hon var och där aktiviteten var anpassad utefter hennes förutsättningar. Jag vill att fler barn och unga ska få känna så – det måste finnas meningsfulla och inkluderande aktiviteter för alla.

Enligt utredningar och rapporter upplever personer med adhd och autism alltför ofta att de haft svårt att passa in i en idrottsförening

Men tyvärr upplever alltför många barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd och autism i dag att de exkluderas från fritidsaktiviteter. Många slutar, eller börjar aldrig, med aktiviteter för att kraven upplevs för höga eller för att de inte får det stöd de behöver för att komma till sin rätt. Enligt utredningar och rapporter upplever personer med adhd och autism alltför ofta att de haft svårt att passa in i en idrottsförening och att det finns olika hinder för deltagande.

Vi satsar 14,5 miljoner 2025

Regeringen gör därför en riktad satsning på totalt 14,5 miljoner kronor under 2025 för att alla barn ska få bättre förutsättningar att delta i fritidsaktiviteter:

• Riksidrottsförbundet och Svenskt Friluftsliv får ett särskilt uppdrag att främja ökad delaktighet och inkludering i idrotten och friluftslivet.
• Centrum för idrottsforskning får i uppdrag att stärka forskningen om idrott för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
• Folkhälsomyndigheten får i uppdrag att uppdatera och utveckla ett ledarutbildningsmaterial för att möta barn och unga med neuropsykiatriska funktionsned­sättningar, som alla föreningar med såväl ideella som anställda barn- och ungdomsledare oavsett verksamhetsinriktning kan använda sig av.

En meningsfull fritid spelar stor roll för alla barn och unga. För dem med adhd och autism är all form av rörelse tillsammans med andra extra viktig eftersom det så tydligt har hälsofrämjande effekter och bidrar till social gemenskap. Många föräldrar till barn med NPF kämpar också hårt för att ge sina barn tillgång dessa positiva sammanhang.

Små sammanhang gör stor skillnad

Och även om det pågår arbete i många föreningar för att öka möjligheten för personer med till exempel adhd och autism att delta så kvarstår utmaningar. Utan rätt verktyg och kunskaper är det förstås inte lätt för frivilligledare och andra att veta hur man ska möta barn med till exempel adhd och autism, vilket riskerar att leda till missförstånd och sämre bemötande. Det är naturligtvis centralt att föreningslivet måste vara inkluderande, tillgängligt och öppet för alla.

Ibland behöver man också vända på perspektiven och inse att små förändringar i verksamhet och samlingar – förändringar som inte sällan gynnar alla barn – kan göra stor skillnad för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Delaktigheten i föreningslivet behöver öka

Den satsning vi nu gör ska också ses i ljuset av fritidskortet, som är regeringens stora reform på området. Fritidskortet, som lanseras i höst, kommer att omfatta alla barn och unga i åldrarna 8–16 år och ska kunna användas som betalning för fritidsaktiviteter som anordnas av till exempel idrottsrörelsen, friluftsorganisationer, kulturområdet och andra organisationer inom civilsamhället.

För detta står helt klart: tillgången till rörelsefyllda aktiviteter och delaktighet i föreningslivet behöver öka.

Här ska barn och unga med funktionsnedsättning eller andra behov av särskilt stöd uppmärksammas så att fritidskortet kommer dem till godo i lika stor utsträckning som andra barn och unga.

Inför införandet av fritidskortet har regeringen satsat nästan 300 miljoner kronor extra utöver de ordinarie anslagen för att möjliggöra för föreningar att rekrytera, utbilda ledare, köpa in utrustning och utbildningsmaterial samt tillgängliggöra idrottsanläggningar så att fler kan hitta sin plats i en föreningsgemenskap.