Debatt

DHR: Dags att vidga perspektiven, Johan Pehrson

Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning är drygt 50 procent – betydligt lägre jämfört med övriga befolkningen. Men det betyder inte att de med nedsatt rörelseförmåga inte vill jobba, utan många söker jobb hela tiden. Dessvärre ställer stelbenta tolkningar av kommunal service allt för ofta till det. Det skriver Åsa Strahlemo, förbundsordförande DHR.

”För att lösa den höga arbetslösheten krävs enligt Pehrsson högre krav på svenska och förbättrad utbildning”, skriver debattören.
”För att lösa den höga arbetslösheten krävs enligt Pehrsson högre krav på svenska och förbättrad utbildning”, skriver debattören.Foto: Oscar Olsson/TT
Åsa Strahlemo
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

När DHR lyssnar på debatten i Sveriges Radios P1 Morgon slås av att varken regeringen eller Socialdemokraterna nämner den målgrupp som DHR representerar, nu när arbetsmarknaden äntligen diskuteras.

Söker aktivt arbeten 

I dag är sysselsättningsgraden drygt 50 procent för personer med funktionsnedsättning att jämföra med övriga befolkningen där siffran är drygt 80 procent (SCB 2023). Och Arbetsförmedlingen visade tidigare att var tredje person inskriven på Arbetsförmedlingen har nedsatt rörelseförmåga. Många personer med funktionsnedsättning söker aktivt arbeten i dag.

Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson beskriver i debatten att arbetslösheten är hög, att tillgänglig arbetskraft finns och att lågkonjunktur och inflation gör det svårt för företagsamheten – där arbetena finns. För att lösa den höga arbetslösheten krävs enligt Pehrson högre krav på svenska och förbättrad utbildning.

Vad krävs för ett nytt jobb?

Vad krävs för att personer med nedsatt rörelseförmåga ska kunna nå nya jobb? Det vanligaste hindret är för majoriteten av DHR:s målgrupp inte bristande kunskaper i svenska, utan bristande fysisk tillgänglighet, okunskap och som vi beskriver i denna artikel – stelbenta tolkningar av service på kommunal och regional nivå. Som det ser ut i dag behöver en person med rullstol byta ut sin rullstol vid flytt till en annan region.

Du vill ha arbetet så snart som möjligt och arbetsgivaren är intresserad av att det ska gå så snabbt och enkelt som möjligt att anställa dig.

Risken finns att rullstolen är sämre i den nya regionen och att behöva gå igenom en ansökningsprocess kostar både tid och ork. Lika stelbent är det om personen har hemtjänst i en kommun och flyttar till en annan kommun. I stället för att beslutet om hemtjänst följer individen så tvingas personen igenom en ny ansökningsprocess för hemtjänst och risken finns att förlora den.

Ett jobberbjudande dyker upp i en annan ort i Sverige. Kanske ska jag flytta dit? Kanske jobbpendla dit? A-kassan eller Försäkringskassan kanske tvingar mig att flytta där arbete finns. Det finns ingen tid att spela med. Du vill ha arbetet så snart som möjligt och arbetsgivaren är intresserad av att det ska gå så snabbt och enkelt som möjligt att anställa dig.

Riskerna måste bort

Förutom att själv utbilda sig och att aktivt söka arbete behöver också den offentliga servicen följa individen och snabbt finnas när man som mest behöver den. Det handlar alltså om möjliggörare som hemtjänst, färdtjänst, hjälpmedel, ledsagning, assistans och bostadsanpassning.

I dag måste många sådana möjliggörare omprövas vid flytt och risken finns faktiskt att helt förlora dem.

Därför vill DHR att:

  • Beslut om kommunal service följer individen vid flytt, så att man inte riskerar att förlora livsviktigt stöd eller att ny prövning tar för lång tid
  • Att en arbetstagare och en arbetsgivare snabbt får tillgång till Bidrag till arbetshjälpmedel från Arbetsförmedlingen, som i dag kan ta alldeles för lång tid att få
  • Att hjälpmedel följer individen i stället för byråkratin. Vi föreslår därför en statlig utredning om en separat hjälpmedelslagstiftning
  • Att kollektivtrafik och färdtjänst ska ha kvalitet och möjliggöra för personen att leva ett liv på lika villkor
Nämnda personer

Johan Pehrson

Partiledare Liberalerna, utbildningsminister
Jur. kand. (Uppsala uni., 1996)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024