Vad händer nu med alla miljö- och klimatförslag?

Uppmaningarna till politiska åtgärder för att råda bot på bristerna i klimat- och miljöpolitiken har duggat tätt.

Från myndigheterna i miljömålsarbetet kom det 18 förslag i januari, som tagits fram i breda kompromisser. Bland annat förespråkar myndigheterna att det införs olika finansiella stöd, exempelvis för att stimulera användning av hyggesfria metoder i skogsbruket.

Läs mer här: Miljömyndigheterna önskar sig fler morötter

Från Klimatpolitiska rådet kom det förra veckan tolv rekommendationer till att ta politiken vidare, inom både övergripande och specifika transportpolitiska åtgärder.

Och ovanpå detta så har bland annat Naturvårdsverket tagit fram ett underlag för den klimatpolitiska handlingsplan för mandatperioden som regeringen ska besluta om under året.

Diger lista i industrins önskemål

Men på ett område har önskemålen redan varit klara sedan i april år 2018. De första nio färdplanerna för hur olika industrisektorer ska nå fossilfrihet presenterades nämligen då, med nära 50 förslag på åtgärder där politiken behöver sätta ner foten.

Vår uppgift är att leta efter luckorna för att hitta de vita fläckarna. Det är det som vi gör just nu, på olika håll.

Annika Holmberg
Näringsdepartementet

De ser dock inte ut att vara klara för politiska beslut ännu, enligt de tjänstemän på Regeringskansliet som Altinget varit i kontakt med.
– Jag kan nog inte säga så mycket mer än att vi har ett arbete där vi kartlägger vad som görs politiskt redan, och där det inte pågår något åtgärdsarbete för tillfället. Det är något som vi på tjänstemannanivå tittar på och tar fram underlag för just nu, säger Anton Olsson på miljö- och energidepartementets klimatenhet som arbetar med färdplanernas förslag.

Ligger arbetet kvar på ert bord? Det är inte så att det finns en beställning på att vissa av dem ska in i vårbudgeten, eller att de ska utredas vidare?
– Alla de här förslagen är väldigt olika, många av förslagen omhändertas redan i befintliga processer och vissa är exempelvis inte konsekvensutredda på den nivån att man direkt kan arbeta vidare med dem. Men exakt var de kommer att omhändertas, och om de kommer att omhändertas, det kan vi inte säga i nuläget. Och det är inte heller en fråga som vi beslutar om på tjänstemannanivå, säger Anton Olsson.

Mer konkretisering behövs

På näringsdepartementet, som är det departement som tätast arbetar vidare med färdplanerna tillsammans med miljö- och energidepartementet, är Annika Holmberg en av de ansvariga på tjänstemannanivån. Hon säger att det bland annat finns en utmaning i att konkretisera delar av industriernas önskemål.
– Det är ganska många generella önskemål, om exempelvis ”långsiktiga spelregler” och ”bättre styrmedel” och så vidare. Så ofta är de inte särskilt precisa. Vår uppgift är att någonstans se vad av detta som ska materialiseras och sedan stämma av det med politiska ledningen, säger Annika Holmberg och fortsätter:
– Men framför allt är det så att det pågår jättemycket, redan. Det är Industrikliv, Klimatkliv och en omställning av transportsektorn med uppdrag som redan ligger.

Men de nya åtgärderna som efterfrågas. Hur ser det ut med dem?
– Det som händer nu är att miljödepartementet har suttit och analyserat färdplanerna i detalj. De har bland annat sett på vad man kan föra samman från de olika planerna, för de har ganska mycket gemensamt också. Nu sitter vi tillsammans och går igenom alla de här detaljerna för att se vad som redan är omhändertaget, för att avgöra vad vi redan gör och om det stämmer överens med vad de vill ha, säger Annika Holmberg.

Uppdrag: Hitta luckor i pusslet

I veckan tillkom det också ytterligare fyra färdplaner till luntan på Regeringskansliet. Tjänstemännen från de olika departementen lägger nu ”ett pussel” för att komma fram till vad som inte görs idag.
– Vår uppgift är att leta efter luckorna för att hitta de vita fläckarna. Det är det som vi gör just nu, på olika håll, säger Annika Holmberg.

Hur har det gått hittills att göra detta arbete, det finns ju vissa förslag som inkräktar på andra industriers möjligheter att ställa om?
– Det finns exempelvis en del stora omvälvande saker som de pekar på, som kräver stora investeringar. Men jag kan inte gå in i detalj, för vi håller på att bereda varje förslag inom Regeringskansliet. Vi vet inte ens om det finns politiskt stöd för att göra vissa saker, säger Annika Holmberg och fortsätter:
– Det som saknas, måste vi sedan stämma av med politikerna om de är beredda, om det är lämpligt, om det är politiskt prioriterat eller ens möjligt att genomföra i relation till statsstödsreglerna.

Läs mer: Konflikterna i industrins färdplaner mot fossilfritt

Hur färdigarbetade är ni med att lägga pusslet från förra färdplansrundan?
– Vi är inte färdiga med det.
Men ni kunde inte rensa bordet, så att det blir lättare för politikerna, även fast det var en övergångsregeringen?
– Jo, det gör vi ju alltid, så att säga. Och de åtgärder som redan pågår, det är det inga problem med. Men allt annat måste man ha en regering som får besluta om. Och det kunde inte en övergångsregering göra.

73-punktsprogrammet mellan regeringspartierna och C och L har dock specificerat några tidsplaner för en del av de gemensamma åtgärder som industrierna efterfrågat. Det gäller bland annat inom godspolitiken, där en ny utredning för ett miljöstyrande system utlovas under våren.

Altinget har sökt klimatminister Isabella Lövin (MP) och statssekreterare Gunvor G Ericson och Eva Svedling för en kommentar, utan framgång.