Näringslivet kämpar för klimatstöden

NOLLUTSLÄPP. Nio industribranscher vill bland annat behålla och utveckla Klimatklivet, samt tredubbla Industriklivet. Men frågan är om önskemålen kommer att hörsammas av politiken?

Hittills har mer än 350 aktörer anslutit sig till Fossilfritt Sverige, ett regeringsinitiativ vars mål är att samla så många som möjligt bakom arbetet att göra landet fossiloberoende senast år 2045. Arbetet har exempelvis lett fram till tio färdplaner, där förutsättningarna för allt från stål- till flygindustrin att nå nollutsläpp målas upp.

Men branscherna utlovar inte att göra detta ensidigt, utan kräver också förändrade politiska förutsättningar. Nio industribranscher ställde sig förra veckan gemensamt bakom en kravlista till nästa regering.

De nio punkterna som branscherna har enats om innehåller bland annat krav på att en elektrifieringsstrategi tas fram för att säkerställa utökad produktion av fossilfri el, men också ett tredubblat industrikliv, mer förutsägbara tillståndsprocesser och åtgärder liknande garantipriser, för att minska riskerna vid större omställningar av sektorer.

– Dessa branscher står för 30 procent av de svenska utsläppen. Om politiken levererar på de här punkterna så kan nog också branscherna kunna lova att uppnå sina utsläppsminskningar. Det här är ju ett kontrakt mellan stat och näringsliv, kan man säga, säger samordnaren för Fossilfritt Sverige, Svante Axelsson, till Altinget.

Flera krav redan på väg

Men frågan är hur väl kraven tas emot? Att ta fram en CCS-strategi finns det redan politiskt stöd för, detsamma ser även ut att gälla för att genomföra godsstrategin och bioekonomistrategin, även om partierna vill ha in olika delar vad just en sådan strategi ska innehålla.

"Jag kan inte gå in på siffror"

Men att exempelvis tredubbla Industriklivet framöver, så att 900 miljoner kronor fördelas ut varje år till omställningsarbete, är inte självklart.

– När det gäller Industriklivet, så har vi sagt att vi inte ska peka med hela handen, utan att vi ska vara lyhörda för industrins synpunkter, säger KD:s talesperson Kjell-Arne Ottosson till Altinget. Han fortsätter:
– Men jag kan inte gå in på siffror.

Hos Centern menar Rickard Nordin att de redan nu signalerar att de vill skjuta till mer pengar till industriomställning, genom en separat satsning på CSS-teknik i sin budgetmotion.
– Men rörande enskilda budgetsatsningar, så får man ta i budgetförhandlingen vad man prioriterar i första hand. Men vi kan ju förstå att de önskar det, för det är ju att någon annan betalar, säger Rickard Nordin till Altinget.
Miljöpartiets Lorentz Tovatt och Vänsterpartiets Jens Holm ser dock försiktigt positivt på en utökning av stödmedlen.

– Det är inget som jag direkt avfärdar, utan jag tycker att Industriklivet är viktigt, så länge som det levererar ny teknik som leder till lägre utsläpp så tycker jag absolut att den potten kan utökas, säger Jens Holm (V), ordförande i riksdagens trafikutskott.

"Skör balansakt" i stadsstödsreglerna

Socialdemokraternas Hanna Westerén pekar på utmaningen att hålla sig inom EU:s statsstödsregler.

– Det är ju en skör balansakt att klara EU:s krav på att inte ge statliga subventioner som snedvrider den fria marknaden i EU, men den diskussionen måste vi ju ha kontinuerligt hur vi på olika sätt kan stödja processerna i rätt riktning, säger hon.

Moderaternas Maria Malmer Stenergard säger att de anser att man bör ta ställning inför varje budget hur mycket som kan avvaras, men hon pekar också på att en annan modell än investeringsstöd kan vara aktuellt.
– Det vi ser framför oss är ett skatteavdrag för investeringar i teknik som innebär att man kan göra sprången för att drastiskt minska utsläppen i processen, säger hon.

Klimatklivet känslig punkt

Splittringen är också tydlig rörande Klimatklivet, som branscherna vill behålla och utveckla.
– Det är ju förståeligt att den som åtnjuter olika förmåner vill behålla dem, men vi tycker att det är viktigt att prioritera att satsa skattepengarna där de gör mest nytta, säger Maria Malmer Stenergard.

– Det finns ju en del i Klimatklivet, som vi utifrån utredningar har kunnat se att vi kan göra annorlunda, säger Rickard Nordin, som istället föreslår egna förslag på området.
– Stöd har gått till åtgärder som är ineffektiva, saknar klimatnytta eller till åtgärder som inte behöver stöd, utan marknaden hade kunnat sköta dem själva, säger Kjell-Arne Ottosson, som dock utlovar att ett nytt system håller på att tas fram, som kan skjuta till medel framöver.

– Det jobbas ju med frågan, sen så är det ju frågan om var pengarna ska satsas. Det är det som vi jobbar med nu. Men en sådan sak som vi redan kollat mycket på och är positiva till är satsningar på elektrifiering.

Miljötillstånden redan på väg att stöpas om

Förenklingar i arbetet med miljötillståndsprocesser ser dock ut att kunna genomföras. De borgerliga partierna är eniga om att införa ”ett grönt spår” på området, och även Jens Holm kan ställa sig bakom förändringar.
– Jag är inte främmande för att vi kan förändra systemet för att exempelvis kunna korta handläggningstiderna. Snabbspår för vissa ärenden kan absolut vara aktuellt. Sen är det ju så med tillståndsprocesser att det ska göras en avvägning mellan olika intressen, och det är viktigt att vi inte tummar på dessa principer, säger han.

Lorentz Tovatt ser också positivt på möjligheterna till att förändra grunderna för tillståndsprocesserna, men föreslår istället en annan metod.
– Vi skulle hellre förändra miljöbalken så att det tydligare ska kunna vara klimatnytta som ligger till grund för miljötillstånden. Om det går att uppvisa det, så borde det kunna vara styrande för att handläggningen ska kunna gå snabbare och enklare, säger MP:s klimat- och energipolitiska talesperson.

Hanna Westerén pekar på att frågan också utreds för tillfället.
– Förslagen bereds nu och det blir upp till nästa regering att ta dem till riksdagen.

Garantipriser nej tack - men kanske något annat

Men kravet på att staten ska ta fram nya åtgärder i stil med de garantipriser som finns på annat håll för att minska risken för aktörer som vill ställa om, ser ut att få det svårare att flyga.

– Den formen av åtgärder riskerar att bli ganska dyra för skattebetalarna, säger Rickard Nordin.

Lorentz Tovatt och Jens Holm har ett liknande perspektiv.

– Men andra åtgärder som reducerar risken är vi väldigt positiva till. Vi jobbar nu exempelvis för att staten ska stå för anslutningsavgifterna för vindkraftsbyggen ute till havs och utvecklar också gärna Industriklivet. Men jag är inte helt säker på att det behövs stora nya program, säger Lorentz Tovatt.

Maria Malmer Stenergard hos Moderaterna är också intresserad av ytterligare åtgärder på området.
– Vi har inte tagit ställning till den specifika frågan om garantipriser, men generellt säger vi att det är rimligt att staten är med och bär risken när det handlar om investeringar som inte är marknadsmässigt motiverade i dagsläget. Om det sedan ska ske genom att ge exempelvis garantier vid lån, investeringsstöd som Industriklivet redan gör, eller på sikt i kombination med ett avdrag såsom vi föreslår, det får vi se.

Läs mer: Större enighet kring flera miljöförslag
 

Altinget har sökt Liberalerna och Sverigedemokraterna, men de har inte återkommit före publicering. 

Forrige artikel Sverige kan missa mål för kraftiga klimatgaser Sverige kan missa mål för kraftiga klimatgaser Næste artikel Volvo: Utsläppskrav kräver ökad elbilsacceptans Volvo: Utsläppskrav kräver ökad elbilsacceptans

"55 000 hektar värdefull skog avverkades"

DEBATT. Hur kunde 55 000 hektar skyddsvärda skogar i nordvästra Sverige avverkas? Svaret är att det saknas kunskap bland skogsägare, skogsbolag, skogsägarföreningar och på Skogsstyrelsen, skriver Leif Öster och uppmanar regeringen att återuppta inventeringen av våra skyddsvärda skogar.