Konflikterna i industrins färdplaner mot fossilfritt

FOSSILFRITT. Den växande högen av färdplaner från industrisektorerna sätter press på politiken att sätta ner foten i flera frågor. Det gäller inte bara striden om biodrivmedlen eller hur elnätet och elproduktionen ska klara av de ökande behoven.

Om alla industrier ska få som de vill beräknas elbehovet öka med minst 29 procent fram till år 2045. Utmaningen ser ännu större ut på biodrivmedelssidan. Där skulle behovet öka från dagens 20 terawattimmar till 70 terawattimmar under samma period om alla ska få som de vill.

Det var Swecos besked när de på Svenskt Näringsliv uppdrag nyligen gick igenom nio av de färdplaner som olika industrisektorer lagt fram inom den statliga utredningen Fossilfritt Sverige. Efter deras analys har ännu en färdplan tillkommit från Åkeribranschen, och under onsdagen lämnades ytterligare fyra färdplaner över till miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) och näringsminister Ibrahim Baylan (S).

Men utöver de två större utpekade potentiella resurskonflikterna i färdplanerna, så förekommer det också andra avväganden där politiken kan komma att behöva sätta ner foten.

  1. Stålet vill paxa biomassa

    Som en av de energiintensiva industrierna pekar stålbranschen i sin färdplan på att dagens elcertifikatsystem borde förändras så att  biomassa inte ska användas för att producera el och värme.
    Dagens styrmedel får enligt stålbranschen "till följd att biomassan eldas upp i kommunala kraftvärmeverk istället för att bli en ersättning till fossila bränslen i sektorer utan alternativ men med betydligt högre förädlingsvärden. Samtidigt finns restenergier i industrin som istället skulle kunna användas i fjärrvärmenäten"

    Hos uppvärmningsbranschen går dock det resonemanget inte helt hem, enligt branschorganisationen Energiföretagens Erik Thornström.
    – Vi anser principiellt att elcertifikatsystemet ska vara teknikneutralt, så att de olika förnybara energiformerna kan konkurrera inom det systemet. Att göra undantag för biomassa kan jag inte säga att vi skulle kunna ställa oss bakom, säger Thornström till Altinget och fortsätter:
    – Och så vitt jag vet så finns det också redan spillvärmesamarbeten med alla de stålverk som vi har.

    Läs mer: Ris och ros efter besked i Energiöverenskommelsen om elcertifikatens framtid
  2. Avståndsbaserad vägskatt

    Hur ska styrningen av transportnätet stimuleras framöver? Utöver en relativt generell samsyn bland de sektorer som levererat sina färdplaner, så finns det några frågor där det inte råder enighet.
    Skogsnäringen höjer exempelvis ett varnande finger för att gå på spåret att införa en avståndsbaserad vägslitageskatt som den tidigare regeringen drivit på för. Men Åkeribranschen har svängt, och förespråkar en avståndsbaserad skatt i sin färdplan, då det bland annat skulle göra konkurrensvillkoren mer jämställda med utländska aktörer.

    Båda industrierna är dock negativa till att drivmedelsskatterna höjs, och åkeribranschen har villkorat sitt stöd för en avståndsbaserad vägslitageskatt med att drivmedelsskatterna sänks.

    Läs mer: Åkeriföretagen: Medlemmar befarar att politikerna bara ska lyssna till ena delen

    Frågan avgörs dock på EU-nivå, eftersom det i Januariavtalet finns en skrivning om att dagens punktskatt för tunga transporter inom det så kallade Eurovinjettsystemet ska behållas så länge som möjligt.
    Och de lär kunna vänta. På EU-nivå ligger frågan still för tillfället, då det rumänska ordförandeskapet lagt lagförslaget åt sidan.

    Läs mer: Oklar framtid för regeringens kilometerskatt
  3. Vad ska prioriteras i byggandet?

    Kommunala särkrav, där exempelvis trämaterial prioriteras framför andra byggmaterial, pekas ut som ett hinder för omställningen av betong- och cementbranscherna. "För att säkerställa ett långsiktigt hållbart byggande måste funktionsbaserade krav och livscykelanalys styra materialval utifrån rätt material på rätt plats," skriver branscherna i sina färdplaner. Liknande tongångar hörs också från stålindustrin.

    På andra sidan trycker skogsbranschen på för att ett ökat nyttjande av deras material kan "minska klimatbelastningen i byggande med 0,7–0,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter", och de tackar inte nej till prioriterade krav.
    Från byggbranschen trycker de också på att deklarationer av material och klimatpåverkan ska införas, och att de vid behov framöver ska skruvas åt med gränsvärden.

    Den politiska striden avgörs kanske av tidsspannet för livscykelanalysen, vilket en debatt i Altinget mellan Träbyggnadskansliet och Svensk betong ger intrycket av: 
    Läs mer: "Sverige behöver ökat trähusbyggande"
    Läs mer: Svenskt Betong: "Rätt material på rätt plats"

    Det blir därmed en fråga där lagstiftarna ser ut att behöva sätta ner foten.

    Läs även: Miljömålsmyndigheterna vill också ha klimatdeklarationer
  4. "Reservera biodrivmedel för tung trafik i en bristsituation"

    Det går dock inte att bortse från utmaningarna på biodrivmedelssidan. Här är alltså efterfrågan stor, och utifrån flera perspektiv särskilt utmanade. Bland annat eftersom importbehovet är stort. Av dagens omkring 20 terawattimmar som produceras består runt 85 procent av import. Denna import består i sin tur till stor del av bränslen baserade på den i flera sammanhang kontroversiella palmoljans produktion.

    Läs mer: Hur ska biodrivmedlena räcka till alla?

    Lägg därtill till att skogssektorn, som pekats ut som den främsta inhemska leverantören, bedömer att de som mest kan stå för 10 terawattimmar av produktionen år 2030, vilket ungefär motsvarar deras eget biodrivmedelsbehov. På längre sikt kan branschen, enligt egen bedömning, leverera 20 terawattimmar.

    Sist men inte minst så ser behovet ut att öka i EU framöver. Så vem och vad ska då prioriteras när det ser ut att råda brist på biodrivmedel framöver?
    Jo, Åkeribranschen – om de får bestämma själva.
    "När och om begränsningar i råvara kraftigt begränsar utbudet av förnybar biodiesel, behövs så stora volymer som möjligt för att bidra till den tunga trafikens måluppfyllelse inom klimatområdet" argumenterar branschen, som pekar på deras särskilda vikt i samhällsapparaten.
    Om de ska få vara först i kön återstår att se.
  5. Effektutmaningen

    Hur ska vi få elen att räcka till en kall dag med lite vind, och hur ska elnäten hålla när allt fler vill öka sin elförbrukning? Effektutmaningen består av flera ben och kräver också till viss del olika politiska lösningar enligt branschernas färdplaner.

    Även om elproducenternas generella budskap är positivt och de tror sig kunna nå en tillräckligt stor elproduktion för att räcka till, är industrin inte lika övertygad. Tomas Hirsch, energiansvarig på ståltillverkaren SSAB, anser att det krävs ett politiskt ansvarstagande för att säkerställa leveransen.
    – Politikerna säger att de har förstått problemet, och säger att det kommer lösningar. Men det finns inga lösningar som de kommunicerar till oss, säger Tomas Hirsch på Fossilfritt Sveriges konferens (4:00:00 in i sändningen) under onsdagen och fortsätter:
    – De kör faktiskt liten av en Trump och stoppar huvudet i sanden och väntar. På det här sättet kommer inte någon att lösa problemet. 
    Långsiktiga politiska spelregler efterfrågas även från producenterna och elnätsägarna, och det rör bland annat vem som ska kunna vara producent och de rättigheter och skyldigheter som ska ligga på nätägarna.

    Läs mer om EU-diskussionerna på området: Trevande steg mot sammankopplad elmarknad

Beslutskedja: Initiativet Fossilfritt Sverige

8/7
2016
6/7
2018
15/1
2019
21/3
2019
1/6
2019

Forrige artikel Jens Holm lämnar EU-nämnden Jens Holm lämnar EU-nämnden Næste artikel Havsutredare kan bli partisekreterare Havsutredare kan bli partisekreterare
Arbetet med rysk kärnsäkerhet ska halveras

Arbetet med rysk kärnsäkerhet ska halveras

BUDGETEN. Förtroende, relationer och långsiktighet är tre grundbultar i det svenska kärnsäkerhetssamarbetet med Ryssland, enligt Strålskyddsmyndigheten. Men i nästa års budget försvinner plötsligt en tredjedel av anslaget, för att året därpå halveras.