Miljömyndigheterna önskar sig fler morötter

MILJÖMÅL. Utvärderingen som ses som ett startskott för arbetet med att se över miljömålsarbetet presenterades på onsdagen, tillsammans med flera nya åtgärdsönskemål från Myndighetssverige. Men det kom inga besked från miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) om vad som blir nästa steg.

Prioritera insatserna för att begränsa klimatuppvärmningen och stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden. Det var miljömyndigheternas tydliga budskap när den fördjupade utvärderingen av det svenska miljömålsarbetet presenterades på onsdagen.

Sammantaget är bilden fortsatt nedslående. Utvecklingen är negativ på flera av miljömålsområdena, men det är också ett tydligt besked från den fördjupade utvärderingen att flera insatser fortsatt finns att plocka fram ur verktygslådan av styrmedel.

Tillsammans med budskap som att "Sverige kan påverka mer på den globala arenan" och arbeta mer med att "få det offentliga att gå före" läggs det nämligen även fram 18 styrmedelsförslag som myndigheterna har kunnat enas kring. 

Klimatåtgärder en av flera paket

Även om det redan finns ett uppdrag till Naturvårdsverket att lägga fram en klimathandlingsplan, som ska presenteras i mars, så skickade myndigheterna med en gemensam önskelista på klimatområdet.

Som en av åtgärderna efterfrågas det att byggnaders klimatpåverkan ska bli tydligare. Det ska dels ske genom att regler ska tas fram för att beräkna byggnaders miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv, dels ske genom att en informationsplattform med åtgärder som kan minska byggnaders klimatpåverkan.
– Det handlar om att överbrygga den informationsbrist som finns i sektorn, säger Johan Bogren på Naturvårdsverket.

 Med på önskelistan är också tre andra punkter:

  • Skogsstyrelsen bör få ett uppdrag och pengar för att frivilligt stimulera markägare till att återställa torvmarker.
  • Transportinfrastrukturplanerna bör ta större klimathänsyn i förordningsuppdragen
  • En miljölastbilspremie bör införas. Där ska det konkreta förslaget presenteras av Trafikanalys den 1 mars.

Tre förslag för biologisk mångfald

Åtgärder för att stoppa utarmningen av biologiska mångfalden innehåller också morötter.

  • Dels bör ett nytt finansiellt stöd för ”lokala landskapsinitiativ” tas fram av regeringen.
    – Tanken är att det ska vara ett grundstöd för att sedan kunna driva vidare projekt på frivillig basis, säger Camilla Andersson på Skogsstyrelsen under presentationen.
  • Därutöver bör ett nytt etappmål läggas till i miljömålsarbetet så att ”hänsyn till ekosystemtjänster vid beslut om mark- och vattenanvändning” tas framöver.
  • Det föreslås även ett åtgärdspaket för att få till mer hyggesfria skogsbruk, där bland annat en morot i form av ett finansiellt stöd ska införas.
    – Skulle man öka användningen av hyggesfria bruk så skulle man ge många utsatta arter bättre förutsättningar att kunna leva kvar där, säger Camilla Andersson på Skogsstyrelsen under presentationen.

Tillräckligt? Nej

Förslagen rör sammantaget allt från finansiella morötter för att få till mer lokal drivmedel- och livsmedelsproduktion till att stimulera mer kollektivtrafik. Men räcker dessa åtgärder då? Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger pekar på att det också krävs flera tunga politiska ställningstaganden.

– När vi tittar på summan av dessa 18 förslag så kan de var och en vara bra bidrag, men det är tydligt att de sammantaget inte räcker, säger Björn Risinger.

Karin Hogstrand på Naturvårdsverket utvecklar.
– Förslagen är väldigt robusta, men de kanske inte är de allra mest offensiva. Det kan ju bli så, att när man är många myndigheter som ska komma överens, så får man jämka fram någonting som alla kan känna är i linje med de mål man har, säger Hogstrand till Altinget och fortsätter:
– Men hade vi lagt några jätteoffensiva förslag som bara tagit miljöperspektivet, så hade det kanske inte varit lika lätt att komma vidare. Vi har satsat på samverkan den här gången och ser det som styrkan med den här utvärderingen att många myndigheter står bakom förslagen.

Vad händer härnäst?

I regeringsförklaringen sade statsminister Stefan Löfven (S) att miljömålssystemet ska utvecklas och nya etappmål ska tas fram. Tillsammans med fyrpartiöverenskommelsens krav på att det också ska tas fram mål för konsumtionsbaserade utsläpp, så innebär det är en diger arbetsbörda för miljödepartementet, säger Isabella Lövins statssekreterare Gunvor G Ericsson till Altinget.

– Men det är ju fortfarande ganska nytt att vi fått det här uppdraget i regeringsförklaringen och vi fick precis i dag det här från myndigheterna. Men jag tycker att de här 18 förslagen ger en bra grund till hur vi ska jobba vidare.

Men rent konkret, ligger det ett utkast på ett uppdrag till Miljömålsberedningen redo på departementet?
– Vi har inte hunnit bestämma hur vi ska göra de här uppdragen. Miljömålsberedningen har ju ett uppdrag kring havsmiljöfrågorna, och fick också ett tilläggsuppdrag genom fyrpartiöverenskommelsen att ta fram konsumtionsbaserade mål. Så huruvida det ska ligga där, eller om det ska ligga någon annanstans, har vi inte hunnit ta ställning kring.

Läs mer: Hopp och oro inför Löfvens miljömålslöfte 

Beredningen står redo

Miljömålsberedningens ordförande och tidigare MP-riksdagsledamoten Emma Nohrén håller redan på att ta fram underlag för hur de havsrelaterade miljökvalitetsmålen ska utformas framöver inom det uppdrag som beredningen fick förra året. Men beredningen saknar fortsatt ledamöter från riksdagspartierna, eftersom de inte har kunnat utses under övergångsregeringsperioden.

– Kansliet och jag har varit igång, och vi håller på att samlar in allting och försöker få igång arbetet här. Men sen när beredningen kommer på plats, så är det ju de som ska leda oss mot vart vi ska. Nu är det kunskapsinsamlade som pågår, säger Nohrén till Altinget.

Den fördjupande utvärderingen från miljömyndigheterna välkomnas därför också i det arbetet.
– Vi kommer ju att läsa den, och nagelfara det förstås, så det blir ett jättebra underlag som kommer helt rätt i tiden för oss.

Men hon är också öppen för att beredningen ska ta sig an uppdraget att ro i hamn fler nya etappmål för hela miljömålssystemet, i det fall regeringen ger uppgiften till dem.
– Får vi ett uppdrag, tar vi givetvis an oss det, säger Emma Nohrén.

C: "Mycket i samma hög"

Rickard Nordin, energipolitisk talesperson (C) och tidigare ledamot i Miljömålsberedningen, konstaterar att det är mycket som nu ligger i Miljömålsberedningens hög.

– Vi får se hur regeringen väljer att prioritera. Samtidigt, som jag ser det, så är det som står i Januariöverenskommelsen grunden för vad regeringen ska göra under den här mandatperioden, säger han till Altinget.

Det vill säga att i Januariöverenskommelsen finns skrivningarna om konsumtionsbaserade utsläpp, däremot inte utveckling av miljömålssystemet. Mål för konsumtionsbaserade utsläpp är en fråga MP driver och förhandlat in i C+L+S+MP-överenskommelsen, men det betyder inte att MP äger den.

 

– Eftersom det står med i januariöverenskommelsen, då ska vi också vara med och förhandla fram direktiven, säger Rickard Nordin.

Forrige artikel Ryckiga tider för Naturvårdsverket Ryckiga tider för Naturvårdsverket Næste artikel Klimatstrid om skogen avgörs i riksdagen Klimatstrid om skogen avgörs i riksdagen
Din hjälp att välja en politiker

Din hjälp att välja en politiker

EU-VAL. I veckan har SVT lanserat sin stora valkompass, där Altinget har bidragit i arbetet. Valkompassen ger utmärkt vägledning även om en valkompass aldrig kan bli ett facit för hur man ska rösta.