Vårdförbundet: Väljarna förtjänar mer än fler tomma vårdlöften

I en ny rapport från Vårdförbundet, genomförd av Novus, uppger nästan två av tre av väljarna att politikerna inte tar vårdens problem och utmaningar på tillräckligt stort allvar. Majoriteten anser att det inte satsas tillräckligt med resurser på hälso- och sjukvården. Det är ett kraftigt underbetyg.

Två av tre har haft svårt att söka vård

Samtidigt visar undersökningen en till synes motsägelsefull bild. De flesta svenskar är relativt nöjda med den vård de faktiskt möter. Det är ett styrkebesked och ett kvitto på det professionella arbete som utförs varje dag av barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor, runt om i landet. Men under ytan finns en växande oro – både bland patienter och personal.

Över hälften av väljarna uppger att de har känt oro för att de själva eller en nära anhörig inte ska få nödvändig vård i tid. Två av tre har upplevt konkreta problem de senaste tolv månaderna när de sökt vård, oftast i form av långa väntetider eller svårigheter att boka tid. Fyra av tio upplever att det krävs en betydande egen ansträngning för att överhuvudtaget få tillgång till den vård de har rätt till.

Detta är inte värdigt ett land som säger sig stå upp för en hälso- och sjukvård på lika villkor. Det saknas en långsiktig politisk och ekonomisk målsättning för hälso- och sjukvården, som är grunden i en välfärdsstat.

Usla arbetsvillkor för vårdpersonalen

Än mer alarmerande är väljarnas syn på krisberedskapen. Hälften saknar förtroende för att svensk hälso- och sjukvård skulle klara en större kris eller samhällsstörning. Mer än hälften tror inte heller att det finns tillräckligt med kompetent personal för att hantera en långvarig kris. Erfarenheterna från pandemin har visat vad en vård utan marginaler innebär – och väljarna har inte glömt.

Problemen i vården handlar i grunden inte om brist på engagemang eller kompetens. De handlar om villkor. Arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården är alarmerande. Sjukskrivningarna ökar, och Arbetsmiljöverket konstaterade i sin rapport så sent som i november 2025 att tre av fyra granskade vårdarbetsplatser har brister. När personalen pressas hårdare, när tiden inte räcker till och återhämtningen uteblir, urholkas både patientsäkerheten och tryggheten i systemet.

Över hälften av väljarna uppger att de har känt oro för att de själva eller en nära anhörig inte ska få nödvändig vård i tid

Väljarna ser sambanden – och pekar också ut lösningarna. Stödet är starkast för reformer som stärker vårdpersonalens villkor. Särskilt tydligt är stödet för arbetstidsförkortning. Väljarna förstår att en säker vård börjar med hållbara arbetstider.

Minska onödig administration

Inför valet krävs mer än ännu en rundgång av löften. Vårdförbundet vill se en hållbar arbetsmiljö med färre arbetade timmar per person. Vi kräver en nationell beräkningsmodell för patientsäker bemanning, minskad onödig administration genom bättre samordnade digitala system. Det behövs även tillräcklig och långsiktig finansiering som gör vården stabil i vardagen – och dimensionerad för kris och krig.

Valet i september handlar ytterst om tillit. Väljarna kräver inte det omöjliga. De kräver en hälso- och sjukvård som är bemannad årets alla dagar och som är jämlik och säker. Nu är det hög tid för politiker att skapa förutsättningar för en säker vård.