"Transportplanen måste utgå från klimatmålen"

DEBATT. Regering och riksdag måste se till att Trafikverkets planering utgår från klimatmålen. Och det måste ske nu när Trafikverket ska arbeta fram den nationella transportplanen för 2018-2029, skriver Torbjörn Nilsson (MP), miljönämndsordförande i Karlstad kommun.

Av: Torbjörn Nilsson (MP)
ordförande för miljönämnden i Karlstads kommun

När det gäller klimathotet och andra stora miljöhot måste alla hjälpas åt och göra sitt bästa. I kommunerna görs många viktiga insatser för att minska Sveriges belastning på jordens klimat.

Regering och riksdag måste se till att de statliga myndigheterna gör detsamma. Att ställa om till ett hållbart, fossilbränslefritt transportsystem hör till de viktigaste utmaningarna som vi måste klara. För att nå dit behövs en målmedveten användning av dels ekonomiska styrmedel och dels planering av infrastruktur. Här har Trafikverket en nyckelroll.

För att Sveriges klimatmål ska nås, på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt, måste infrastrukturplaneringen utgå från prognoser och nyttobedömningar som inte krockar med klimatmålen. Planeringen måste utgå från att de styrmedel som behövs för att nå klimatmålen också får effekt på hur vi reser och hur vi transporterar saker. Och staten måste prioritera satsningar som underlättar överflyttning av person- och godstransporter från trafikslag med höga utsläpp till trafikslag med låga utsläpp.

Transportplan måste sikta på klimatmålen

Statens satsningar på transportinfrastruktur styrs av den nationella transportplanen, som Trafikverket reviderar vart fjärde år. Tyvärr bygger nuvarande nationella transportplan på framskrivning av tidigare trender, i stället för att beakta vad som behövs för att klara klimatmålen.

Det gör att många planerade investeringar, särskilt i olika vägprojekt, kan visa sig vara samhällsekonomiskt olönsamma när Sverige inför styrmedel för att nå klimatmålen. I slutet av 2013 föreslog en statlig utredning (SOU 2013:84) att den nationella transportplanen borde revideras, så att åtgärder som krävs för att få en fossiloberoende fordonsflotta prioriteras in, på bekostnad av satsningar som blir samhällsekonomiskt olönsamma om klimatmålen ska nås.

Regeringen har dock inte tagit tag i detta än. Men nu är det hög tid, för nu är arbetet i full gång med att förbereda nästa nationella transportplan, som ska ange prioriterade investeringar 2018-2029.

Viktig rapport kom i efterhand

I november presenterade Trafikverket ett inriktningsunderlag för nästa nationella transportplan. I februari publicerade verket även en viktig rapport om styrmedel och åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Dessa underlag ska ligga till grund för en infrastrukturproposition och ett riksdagsbeslut, som ska styra Trafikverkets fortsatta arbete med att ta fram nästa nationella transportplan.

Regering och riksdag måste se till att Trafikverkets planering utgår från klimatmålen. Och det måste ske nu när Trafikverket ska arbeta fram den nationella transportplanen för 2018-2029. Att vi ska nå Sveriges klimatmål, och att statens satsningar på infrastruktur både ska utgå från och bidra till detta, bör vara en självklar utgångspunkt i infrastrukturpropositionen och i riksdagens beslut om denna.

Forrige artikel "Brexit - en fara för klimatet och våra hav" Næste artikel "Vi måste satsa på hållbara transporter"
Nattågsupprustning dröjer – inget besked från Eneroth

Nattågsupprustning dröjer – inget besked från Eneroth

LÅNELÖFTE. Trafikverket vill köpa in nya nattågsvagnar för 3,7 miljarder kronor. Men infrastrukturministern ger inga besked i höstbudgeten och utlovar inte heller något besked till våren. "Det är ju en avsevärd summa" säger Tomas Eneroth.