"Sveriges framgång säkras genom landsbygdens välgång"

Av: Rickard Axdorff
Naturbrukarna Sverige

Om ni söker djupt in i själen av er själva så finns det där, i var och en av er, en insomnad liten bonde. Den lilla platsen finns kvar som ett minne av vår historia, och som en guide till vår gemensamma framtid. Och anledningen till att inte just du är bonde är att någon är det åt dig.

Jag är övertygad om en sak, man säkrar hela Sveriges framgång genom landsbygdens välgång. Mitt engagemang för landsbygden och brukandet av naturresurserna började på allvar år 2010. Vi har nämligen en fin tradition inom familjen. När varje ny generation på gården ser dagens ljus avverkas det en bit skog. För det som blir över rustas det barnkammare och handlas barnvagnar. Vi kapitaliserar en av våra tillgångar.

Att kunna åldras med sin skog

Men, tanken med avverkningen är större än så. De trädplantor som växer upp där det avverkats gammal skog får den nyfödda sedan följa genom sitt liv. Man får själv så att säga åldras med sin egen skog. Det ger en förståelse för både naturen och livets nyckfullhet. Den skog som avverkades när jag själv föddes är i dag en gallrad blandskog. Far, som var nyförälskad, cyklade med mor på pakethållaren till planteringen. De använde fröer som ömt myllades ner i marken. Och den skog som min far följde genom sitt liv är i dag hela bygdens bästa svampskog.

Myndighetsbeslut bröt familjetradition

Vi människor som tillsammans med våra familjer brukar naturen måste tillåtas att behålla mer av den avkastning som jorden och skogen ger. 

Vi har i generationer format vår skog men framför allt har skogen format oss. Den har lärt oss att förvalta våra nära och kära. Skogen har lärt oss om livet och dödens nyckfullheter. Denna långa vackra tradition bröts år 2010. En ung person på en gammal statlig myndighet bestämde godtyckligt att avverkningen av min dotters födelseskog inte skulle tillåtas på grund av skogens karaktär, vilken vi själva skapat.

Utöver att beslutet i sig var felaktigt hade en myndighet förhindrat oss att föra vår gamla tradition vidare. Myndigheten hade objuden smugit sig in i vår släkts historia. I sju generationer har vi brukat vår mark inom lagens råmärken. Vårt brukande är själva förutsättningen för såväl mångfalden som landskapsbilden. Vi utrotar inga skogar, vi ger nya generationer möjlighet till liv.

Många fler som drabbats

Men den nya melodin är att idéer födda på en kultursida väger tyngre än generationer av lokal kunskap. Känslan av att anklagas, utan rättegång och möjlighet till upprättelse, för att förstöra det som är mitt att förvalta till nästkommande generation har etsats sig fast i min själ för alltid. Men jag är inte ensam. Minst en gång i månaden ringer det nedstämda äldre människor till mig. Ja, det är ofta gamla som kontaktar mig. Människor som inte längre är mitt uppe i livet. Människor som ser tillbaks på sina liv. Det handlar om att de upplever att de berövats den största skatt någon människa kan skänkas, frihet.

Istället för en glad och lycklig ålderdom kantas den av ångest och förtvivlan. Den har förlorat sin frihet att tala, att tänka, att agera, att äga. Skogen är en del av dessa gamla personers väsen och när skogen tas från dem tar man samtidigt en del av människan. Frågan är om deras själ någonsin kommer bli fria igen. De som kontaktar mig från de djupa skogarna är sorgsna och trötta. En återkommande önskan är att kunna knacka på de stora portarna i den stora staden där ”våra” folkvalda bor. Och när folkets företrädare öppnar dörren vill de bara ställa en enda fråga: Varför svek ni oss?

Skogen landets enda hållbara bransch

Jag tycker inte det är anständigt av Sverige att människor tvingas äta lugnande medicin på dagarna och sömnpiller på nätterna på grund av hur statsapparaten behandlar dem som brukar naturen. Den enda hållbara bransch som landet kan uppvisa.

Det är inte värdigt att semistaten stjäl skogar mot folks vilja. De som stulit friheten från landsbygdens naturbrukare är visserligen på pappret kunnigare än oss, kapitalstarkare än oss, bättre organiserade än oss och fler än oss. Men jag har sett något på landsbygden som jag inte ser i staden. På landet finns det ett stort hjärta för vårt sätt att leva av och med naturen. Ett varmt bultande hjärta för sin nästa. En moralisk kompass som är fantastiskt. Ett hjärta för måttfullhet och för en tilltro på en större framtid.

Med det hjärtat kan landsbygden inte förlora den match som nu utspelar sig. En match där stad ställs mot land och där klyftan mellan politiker och landsbygdsfolk växer sig allt större. Tro inte att landsbygden inte klarar sig själv. Tro inte att vi är svaga. Tvärt om. På landet har vi skaffat oss ett hårt skinn. Vi blöder inte så lätt. Vi tar tuffa beslut som borde tillhöra vuxenlivet för fler. Vi tar inget för givet, speciellt inte när det kommer till att bruka naturen. Den skog som ena dagen är värd flera miljoner kronor kan var helt värdelös när staten hävdar att den måste övertas av det allmänna.

Skog skyddas från sina ägare

Men skog behöver inte skyddas från sina ägare utan snarare behöver ägarna skydd från en omfattande klåfingrighet. Den som är satt i skuld är inte fri sa tidigare statsminister Persson. Han var något på spåret. Men det handlar inte om skuld utan om intäkt. Den som saknar egen intäkt är inte fri borde han sagt. Det är först när man är oberoende av andras allmosor som man är riktigt fri. Att vara oberoende är att inte vara beroende. Beroendet gör landsbygden till ”de godas träl” vilket vi inte fungerar i längden.

Vi människor som tillsammans med våra familjer brukar naturen måste tillåtas att behålla mer av den avkastning som jorden och skogen ger. Vi måste tillåtas utveckla våra företag. Vi måste kunna bo kvar på våra gårdar. Företagsamhet på landsbygden gynnar hela samhället, inte bara de lokalsamhällen som nu håller på att dö.

Politiken kan enkelt göra skillnad

Det finns mängder med enkla politiska sätt att göra skillnad. Men för att få gehör för dessa måste fler inse att landsbygden och dess gröna företag är viktiga för hela landet. Fler behöver ställa sig bakom oss och hjälpa oss att kräva en hederlig mänsklig behandling. Jag hoppas att fler för sin egen anständighets skull i framtiden supportar landsbygden och dess bönder. Jag hoppas att vi alla kan enas om att friheten för alla människor inte är något som godtyckligt ska tas bort från någon. Enas vi alla kring att äga, bruka, tycka, tänka är något viktigt som staten ska skydda och inte söndra så har vi en gemensam bra start för ett återförenat land. Låt den resan börja nu.