Sverige halkar efter i klimatanpassningen – och vi får betala

Konsekvenserna av vår glupska förbrukning av fossila bränslen har gjort att medeltemperaturökningen i Sverige nu ligger på 1,9 grader. SMHI:s underlag till Nationella expertrådet för klimatanpassning visar att klimatförändringarna accelererar.

Vi ser ökade regnmängder, värmeböljor, stormar och ökad risk för skogsbränder. Vattennivån i våra sötvattendrag stiger, liksom havsnivån framför allt i södra Sverige där landhöjningen inte kompenserar.

När katastrofen slår till vaknar politiken

Flera utredningar har visat att både kommuner och fastighetsägare har lagstöd att utföra klimatanpassningsåtgärder men att det finns flera hinder för att arbetet ska ta fart. Det är först när vi drabbas av omfattande klimatpåverkan – som skyfallen i Malmö 2014 och skogsbränderna 2018 – som det händer saker. De är bakgrunden till att flera utredningar tillsatts av regeringen.

För oss vanliga medborgare står det klart att det är vi som får betala. Ingen annan. På något sätt.

Och nu drar det ihop sig till en riktig fight kring klimatanpassning och hantering av dagvatten i Sverige. I ena ringhörnan kommunernas va-bolag, i den andra fastighetsägarna och i en tredje försäkringsbolagen. Vid visselpipan klimatminister Pourmokhtari (L) som ska skriva en proposition. Tre stora utredningar med hundratals förslag för att hantera klimatanpassningen ligger på regeringens bord.

Riksrevisionen varnar för passivitet

Huvuddomare är Riksrevisionen som uttalat kritik mot hur lite som gjorts och att investeringar i vattensystemen i Sverige är underfinansierade. De pekar också på behovet av att samordna vattenfrågorna och har lyft förslaget i min utredning (Hållbara vattentjänster) om en myndighetsplattform för att effektivisera arbetet.

Mycket att tänka på och väga av mot olika intressen för regeringen och flera av förslagen har redan skapat konflikter, till exempel: 

• Att kommunen ska kunna tvinga fastighetsägare att göra saker för att ta hand om regnvatten/dagvatten och dessutom ta ut en extra avgift för klimatåtgärder
• Att öppna dagvattenlösningar ska kunna få ledningsrätt, det vill säga, tvinga markägarna att acceptera dem
• Att kommunen bara ska behöva anpassa för tioårs-regn, konsekvenser av kraftigare regn får fastighetsägaren, läs försäkringsbolagen, betala, och
• Att dagvattenhantering, alltså hur regnvatten ska tas om hand, blir allmänt intresse i plan- och bygglagen, det vill säga inskränkningar kan göras för den som vill bygga

Som vanligt är frågan vem som ska betala och på vilken faktura? Ska vi betala på hyran och bostadsrättsavgiften? Eller på den kommunala va-taxan? Eller på kommunalskatten? Svenskt Vatten, som är va-bolagens intresseorganisation, har redan gått ut och sagt att staten borde ta ett större ansvar: Det vill säga, vi ska betala mer på den statliga skatten.

Medborgarna får betala priset

För oss vanliga medborgare står det klart att det är vi som får betala. Ingen annan. På något sätt. Men om de olika parterna diskuterar mellan sig för länge, som de gjort de senaste 20 åren, med resultatet att inget händer, så kommer notan att stiga och konsekvenserna blir värre. Fler fastigheter kommer att översvämmas.

En viktig spelare är förstås försäkringsbolagen som kan driva på för snabbare klimatanpassning genom lägre premier för den som investerar. I dag är det nämligen så att bankerna menar att fastighetsbolagens investeringar för klimatanpassning inte är värdehöjande, det vill säga, de kan inte få lån för dem. Det är kanske den första bromskloss som behöver tas bort för att få fart på arbetet.

Anders Grönvall, tidigare utredare av dagvattenåtgärder (hållbara vattentjänster), statssekreterare på Miljödepartementet och nu seniorkonsult för hållbarhet på 2050.