Sverige behöver ett statligt klimatanpassningsstöd

Kostnaderna för att skydda och anpassa det svenska fastighetsbeståndet ökar lavinartat i takt med allt kraftigare klimatförändringar. Fastighetsägare har i dag ett långtgående ansvar och en skyldighet att själva vidta förebyggande åtgärder för att skydda sin egendom mot översvämning, värme, storm samt ras och skred.

Kommunerna är samtidigt skyldiga att underhålla VA-nät och omhänderta dagvatten för att minimera skador på fastigheter. Vi vet av erfarenhet att många kommuner inte tar tillräckligt ansvar i denna del, vilket får förödande konsekvenser vid häftiga skyfall. Lika naturligt som att vissa åtgärder vidtas på fastighetsägarnivå, lika tydligt är det att klimatskydd också handlar om kommuners ansvar att omhänderta dagvatten samt vid planering av bebyggelse och infrastruktur beakta klimatrisker.

Kollektiva insatser krävs

Frågan om vilket ansvar det allmänna har, eller borde ha, blir alltmer aktuell. Globala och regionala klimatförändringar som höjda havsnivåer, skred och extremväder är risker som enskilda fastighetsägare inte är lämpade att möta individuellt. Här krävs i stället kollektiva insatser, vilka behöver styras och dimensioneras på en övergripande nivå.

EU:s förslag till ny klimatlag innebär ett ökat fokus på statens ansvar i förhållande till medborgarna och företagen. Medlemsstaterna föreslås säkerställa klimatanpassningsförmågan, stärka motståndskraften och minska samhällets sårbarhet. Dessutom föreslås staterna ta fram och genomföra strategier och planer för riskhantering.

Att från samhällets sida ”göra ingenting” och fortsätta att lägga ansvaret på den enskilde fastighetsägaren att skydda sin egendom från allt större, och mer förekommande risker, framstår varken som rimligt eller långsiktigt hållbart. Det är heller inte förenligt med andan i förslaget till ny klimatlag.

EU flaggar för en översyn

Den senaste tidens internationella klimaträttegångar kan också ses som ett tecken på en förväntan om statligt ansvarstagande. I en nederländsk dom har staten ålagts ansvar för utsläppsminskningar. I en fransk dom har staten ålagts ansvar mot folket att uppfylla sina åtaganden enligt Parisavtalet. Om vi får se en liknande utveckling i svenska domstolar återstår att se, men det står klart att EU:s nya klimatlag kommer att innebära ökade krav på det allmänna även i Sverige.

Klimatkrisens utmaningar kräver ett gemensamt ansvarstagande mellan fastighetsägare och det allmänna.

EU har flaggat för en översyn av statsstödsreglerna för att möjliggöra hållbara investeringar. Att investeringar i klimatanpassningsåtgärder för fastigheter är hållbara får anses uppenbart. Att stödja sådana investeringar borde vara en angelägen statlig uppgift i den gröna omställningen. Även det ökade ansvar som EU:s förslag till klimatlag ålägger staten motiverar att ekonomiska stöd kan betalas ut till fastighetsägare för att bekosta åtgärder som skyddar mark och byggnader mot konsekvenser av klimatförändringarna.

”Inte en rimlig ordning”

Åtgärder på en fastighet bedöms i flertalet fall gynna även angränsande fastigheter samt avlasta trycket på sådant som det allmänna ska ansvara för. Fastighetsägare bör kunna söka stöd för att båda öka skyddet för sin egendom och samtidigt göra samhällsnytta. I dag är det dock endast myndigheter och kommuner som kan söka sådana stöd. Det är inte en rimlig ordning.

Klimatkrisens utmaningar kräver ett gemensamt ansvarstagande mellan fastighetsägare och det allmänna. Då måste kollektivet bidra till finansieringen av erforderliga åtgärder, särskilt som enskildas egendom riskerar att skadas till följd av att kommunerna inte fullgör sin del av ansvaret.