"Strandskyddsutredningen saknar rätt kunskap"

DEBATT. Strandskyddsutredningen brister i kunskap och helhetssyn. Utmaningarna kring biodiversitet och klimat är för stora för att en utredning ska nöja sig med "en förhoppning om att effekterna kommer bli små”, skriver fem företrädare för Havsmiljöinstitutet.

Henrik Svedäng
Docent i marin ekologi, Havsmiljöinstitutet
Eva-Lotta Sundblad
Fil dr i miljöpsykologi, Havsmiljöinstitutet
Anders Grimvall
Professor emeritus i statistik, Havsmiljöinstitutet
Marie Svärd
Kommunikatör, Havsmiljöinstitutet
Kajsa Tönnesson
Fil dr i marin ekologi och föreståndare, Havsmiljöinstitutet


Strandskyddet är inte bara till för människor. En minst lika viktig funktion är att skydda livsmiljöer på land och i vatten. Den strandskyddsutredning som nyligen lämnades till regeringen uppvisar brist på kunskap och helhetssyn, då det saknas faktaunderlag om hur miljön påverkas av ett uppluckrat strandskydd.

Vi menar att utmaningarna kring biodiversitet, klimat och Sveriges miljömål är alldeles för stora för att myndigheter och statliga utredningar ska nöja sig med ”en förhoppning om att effekterna kommer bli små”. Kunskapen finns att tillgå, och den måste användas.

Oundgängliga naturtyper

Strandskyddet är en viktig del av Sveriges natur- och miljöskydd och för människors möjlighet att röra sig ute i naturen. Det omfattar både stränder och grunda havsvikar, vattendrag och insjöar. Dessa naturtyper är särskilt produktiva och viktiga för såväl uppväxande fisk som klimatet. För många växter, insekter, fåglar och djur är de oundgängliga. Strandskyddet har omfattat ett av de största skyddade områdena i Sverige. Tas det bort helt eller delvis blir konsekvenserna kännbara och sannolikt oåterkalleliga.

Kunskap om hav och klimat

Om vattenmiljön finns tyvärr inte mycket att läsa i Strandskyddsutredningen. Begreppet klimat förekommer visserligen, men mest kopplat till förslag att stränder kan vallas in för att skydda bebyggelse mot ett stigande hav. Det kommer omstrukturera och förstöra stränderna i stället för att skydda viktiga marina ekosystem. Ett ensidigt fokus präglar synen på samspelet mellan samhälle och vattenmiljö.

Orörda havsvikar med sjögräsängar kan binda kol i stora mängder, vilket brukar benämnas som ”kolsänka”. Många havsvikar och grunda områden är redan allvarligt påverkade av byggnationer i vatten, avlopp och båttrafik. Vad vi gör i våra havsvikar har således betydelse för klimatet. Trots det nämns ”kolsänka” endast en gång i utredningen.

Särskilt skärgårdarna är kraftigt påverkade av bland annat byggande vid vatten. Områden som tidigare präglats av sjögräsängar, klart vatten och stor fisk präglas numera av fintrådiga alger, grumligt vatten och småfisk.

Skyddet bör stärkas, inte försvagas

Ett av syftena med strandskyddet är att "bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten" (sida 2 i Dir 2019:41). Det ingick i uppdraget att "om det finns behov förstärka strandskyddet för att värna om obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljö i starkt exploaterade områden" (se sammanfattning av Dir 2019:41).

Det finns bra kunskapsunderlag som miljömyndigheterna använder i arbetet med vattenförvaltningsförordningen. Men underlagen används inte alls i utredningen, som i stället menar att biologisk mångfald ska värnas genom att främja landsbygdens ekonomiska liv, där bebyggelse i attraktiva lägen ses som väsentligt.

Ett stort ansvar läggs på kommunerna. De ska ansöka hos länsstyrelser om att häva strandskyddet i ”landsbygdsområden” och får även egen dispensrätt. De förväntas kunna bevaka det allmännas intressen, utreda vilka områden som kan komma ifråga samt ha relevant kunskap om lokala förhållanden. Resurserna och möjligheterna att klara detta är mycket begränsade. Uppgiften blir minst sagt svår, särskilt för de glesbygdskommuner där exploateringen förväntas öka.

Det är djupt oroväckande att utredaren endast uttalar en from förhoppning om hur ekosystemen kommer att påverkas (i slutet av en debattartikel i DN debatt): "med en varsam tillämpning (...) samt skarpare tillsyn bör den negativa påverkan på miljön som en följd av lättnaderna i bestämmelserna bli begränsad".

Sverige har miljömål

Sverige och övriga världen kämpar för att värna klimatet och den biologiska mångfalden. Många länder avser att skydda 30 procent av sina havs- och landområden. Utredaren föreslår i stället att Sverige ska gå åt motsatt håll, utan att analysera hur ett minskat strandskydd påverkar Sveriges möjligheter att uppå sina miljömål.

Utredningen tar heller inte hänsyn till EU:s vattendirektiv, i vilket det framgår tydligt att miljöstatusen för ytvatten inte får försämras. Vad ett förändrat strandskydd kan ha för konsekvenser på sjöar och vattendrag saknas i utredningen.

Använd kunskap som finns

Beslutsunderlagen i miljöutredningar måste bli mycket bättre. Ett uppluckrat strandskydd kommer sannolikt störa naturens omlopp och funktioner. Sakkunniga inom olika discipliner måste ges tillfälle att bidra med sin expertis för att garantera en god genomlysning.

Havsmiljöinstitutet, som arbetar på regeringens uppdrag med kunskap och råd för en bättre havsmiljö, vill framhålla att utredningar och myndighetsutövning som kan påverka hav och inlandsvatten inte får behandla miljön som besvärande hinder att runda så enkelt som möjligt. Kunskap finns, och den måste användas.

Vi vill framföra följande synpunkter till regering och riksdag:

  • Universiteten måste, som samhällets viktigaste kunskapsproducenter, ges möjlighet att bistå med tillgänglig kunskap inom sina sakområden. Hade de marina universiteten funnits med i processen hade utfallet sannolikt blivit ett annat.
  • Rätt frågor måste ställas redan från början i utredningar. Utredarna måste ges korrekta och heltäckande förutsättningar om gällande avtal och konkurrerande samhällsmål.
  • Ödesfrågor som klimat och biologisk mångfald måste påverka all fysisk planering. Vi behöver göra allt för att öka naturens förmåga att klara de påfrestningar som kommer av kraftiga klimatförändringar. Nu behövs helhetssyn som beaktar både ekosystemen och samhället.

År 2021 startar Sverige arbetet i FN:s årtionde för havsforskning för hållbar utveckling för att nå en kraftigt förbättrad havsmiljö. Det stärker nyttan med gemensamt arbete på alla nivåer i samhället.

Beslutskedja: Översyn av strandskyddet

5/7
2019
14/12
2020
15/12
2020
15/12
2020
14/1
2021

Forrige artikel Debatt: Gruvnäringen stärker arbetet med biologisk mångfald Debatt: Gruvnäringen stärker arbetet med biologisk mångfald Næste artikel Miljömålsberedningen: Även havet har en gräns och där är vi nu Miljömålsberedningen: Även havet har en gräns och där är vi nu
  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    Strandskyddet utnyttjas för ändamål som lagstiftningen inte avsett.

    Strandskyddet har succesivt utvidgats under många år. Det beror på att lagstiftningen lämnat öppet för länsstyrelserna att utvidga det. Men när Naturvårdsverket redovisar skyddad areal tas dessa arealer inte upp. Det beror på att Naturvårdsverket anser att avsikten med strandskyddet inte är att t ex skydda skog.

    Om strandskyddet avskaffas eller minskas till att omfatta endast tätbebyggda områden träder istället annan lagstiftning in för att skydda det som verkligen behöver skyddas t ex genom artskyddsbestämmelser eller byggregler om man bygger ett hus. Effekten blir att man skyddar det som behöver skyddas och lägger inte en våt filt över landsbygden.

    När det gäller omfattningen av bebyggelsen kommer inte allemansrätten bli särskilt mycket inskränkt. Det beror på att vi har oändligt stora naturområden som det inte är ekonomiskt möjligt att exploatera. Det kostar helt enkelt för mycket att dra fram vägar, el och bredband. Man måste komma överens med flera olika markägare osv. Husägaren måste själv underhålla vägen och sköta snöröjning. Man måste ha effektiva förbindelser med arbete, vård ,skola och omsorg.
    Därför kan man vänta sig att en ökning av bebyggelse i första hand kommer att ske i anslutning till befintliga gårdar och byar i bättre lägen. Därutöver kommer man slippa processa en enkel brygga eller koja med länsstyrelsen oftast med avslag som resultat. Det är svårt att se att ett avskaffande av strandskyddet skulle få några större effekter för allemansrätten. Däremot ökar det möjligheterna för landsbygden att överleva.
    En begränsning av strandskyddet till tätbebyggda områden med hög belastning är en bra och välmotiverad reform.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    Avregleringen måste få en effektivare utformning. Riksdagen måste fatta beslut om att upphäva strandskyddet.

    Utredningens förslag att hänga upp avregleringen på att kommunerna skall ta initiativ till förslag och länsstyrelsen skall besluta om avreglering är dömt att misslyckas. Man har tidigare försökt hänga upp en avreglering på länsstyrelserna men det har bara resulterat i ytterligare åtstramningar. Nu måste Riksdagen fatta ett beslut som innebär ett avskaffande rakt av. Bara då kommer något att hända. Om länsstyrelserna vill skydda någon biotop eller växt har de ju möjlighet att göra det med för ändamålet avsedd lagstiftning.

    Iden att kommunala byråkrater skulle börja driva en avreglering är långsökt. De kommer inte lyfta ett finger för att avskaffa bestämmelser som ger dem rätt att detaljstyra markanvändningen. I många landsortskommuner har de förtroendevalda mycket svårt att hävda sin mening mot tjänstemännen som obstruerar mot beslut de inte gillar. Riksdagen bör fatta ett beslut som innebär att strandskyddet avskaffas överallt utom i tätbebyggda områden om inte även detta avregeleringsförsök skall rinna ut i sanden.