Sten B Nilsson: Tid för stor omställning i skogen

DEBATT. Den exportberoende skogsnäringen är upptagen med att hantera coronakrisen. Men den stora utmaningen nu är att leda näringen mot den nya värld vi kommer att stå inför efter krisen, skriver professor Sten B Nilsson som vill se en holistisk krisgrupp.

Sten B Nilsson
Internationell skogskonsult och professor vid det internationella institutet för tillämpad systemanalys, IIASA i Österrike


Vi förskräcks med all rätta över coronavirusets framfart på norra halvklotet med dess mänskliga, ekonomiska och sociala konsekvenser. Det kommer att ta tid innan vi kan andas ut. Och mycket arbete och mycket sorg väntar oss. Svensk ekonomi kommer att påverkas i grunden, där inte minst vårt stora ekonomiska beroende av trä, papper och massa redan har påverkats.

Skogsnäringen står inför en stor utmaning med att anpassa sig för en ny framtid med betydande volymminskningar av ett flertal segmentet. Tusentals jobb kommer inte tillbaka när krisen är över. 

Annorlunda värld i krisens spår

Välkända virologer bedömer att viruset kommer att spridas vidare till september (men kanske i mindre omfattning än i dag) på norra halvklotet. Viruset bedöms komma tillbaka i en andra våg under hösten och viruset kommer förmodligen att mattas av under år 2021.

Nu leder virusets framfart inte bara till mänskligt lidande och mänskliga tragedier utan också till enorm ekonomisk och social stress i samhället. Det är naturligtvis svårt att överblicka i dagens läge om vad som egentligen kommer att hända i krisens spår men, men det blir en mycket annorlunda värld vi kommer att möta. Det går inte att bara plocka upp där vi lämnade när krisen kom. 

Ekonomin förändras i grunden

Viruset är som en tsunami som samtidigt orsakar både efterfråge- och utbudschocker över hela världen. Man ser en kraftigt reducerad globalisering och en kraftig nedgång i utrikeshandeln. Därav följer omstrukturering av den globala ekonomin och samhället. Ekonomin kommer att förändras i grunden.

Vi får räkna med brutna och nya värdekedjor. Det blir ökad arbetslöshet, sjunkande reallöner och ökade konkurser både inom företag och privat. Levnadsutrymmet blir annorlunda. Vissa av de trender vi såg före krisen med populistiska autokrater och nationalister och en sotdöd för nyliberalismen kommer att förstärkas. Vi kommer att se ändrade preferenser och förväntningar hos medborgare, anställda och konsumenter som följs av omstrukturerade institutioner och förändrad politik samt moraliska skiften i samhället.

Detta är några av de övergripande strukturförändringarna som kan förväntas men coronaviruset har också en annan dimension. Naturen skickar en skarp varning till mänskligheten.

Naturens varning

Chefen för FN:s miljöprogram Unep, Inger Andersen, säger att naturen sänder oss nu ett skarpt varningsbudskap, då vi sätter för stort tryck på jordens vilda livsmiljöer och vi måste tackla pågående förluster av dessa och biodiversitet.

Pulitzerpristagaren Elizabeth Kolbert skriver om ’sjätte utdöendet’ som visar en utdöendetakt som är mångfaldigt större än långtidstrenden. Pandemier som corona drivs av ett samspel mellan förtätning av städer, ändrad markanvändning, avskogning, klimatförändringar, befolkningsutveckling och utarmning av den allmänna miljön. Pandemierna uppstår av zoonoser som är orsakade av överföring av virus från vilda djur med boskap och fjäderfän som möjlig mellanvärd till människan.

Unep uppskattar att 75 procent av alla infektioner som kommer att poppa upp är zoonoser och att man hittar ett nytt virus som kan smitta människor var fjärde månad. Med ökade klimatförändringar och avskogning, minskade vilda livsmiljöer samt reducerad biodiversitet kommer utbrotten att bli mer frekventa, då de vilda djuren tvingas flytta närmare människor. Vad händer om nästa virus har samma spridningshastighet som coronaviruset men en dödlighet som ebola?

Vi ser nu med all tydlighet att störningar av ekobalansen kan medföra enorm och icke förutsägbar ekonomisk och social skada. Coronaviruset kraschar våra ekonomiska modeller och planer kapitalt. Därför måste vi ha med drivkrafterna bakom epidemierna i vår beredskapsplanering.

Måste vara proaktiv

Den svenska skogsnäringen med sin stora exportandel kommer naturligtvis att vara speciellt utsatt rent ekonomiskt. Sverige och näringen är nu fullt upptagen med att hantera dagens situation av krisen. Men den stora utmaningen är att nu att leda näringen mot den nya värld vi kommer att stå inför efter krisen som diskuterats ovan. Det gäller att vara proaktiv och inte reaktiv som är näringens normala åtgärd i krissituationer.

Både Sverige och skogsnäringen har tidigare varit senfärdiga i att hantera kriser och man har saknat ett holistiskt koncept. Det rapporteras att Kina redan har breddat sin planering mot en mycket bredare systemansats. Man har insett att kollapsar en del av systemet så kollapsar hela systemet. För att nå hållbarhet i den nya värld som väntar oss måste vi acceptera att de olika utmaningarna är sammankopplade och det krävs en bred systemsyn. 

Förbered näringen

Mitt förslag på hur krisen kan behandlas i skogsnäringen beskrivs i det följande:

Staten och skogsnäringen sätter upp en holistisk responsgrupp med uppgiften att förbereda skogsnäringen för en förändrad värld. Gruppen etableras nu. När jag säger en holistisk grupp menar jag en holistisk grupp som kan hantera alla de tunga aspekter som krisen medför. Gruppen kan med fördel sorteras in under det Nationella skogsprogrammet (som administreras av näringsdepartementet och med landsbygdsministern som ansvarig minister) som en fristående grupp som rapporterar till riksdag och regering och naturligtvis till Skogsprogrammet.

Det är viktigt att alla departement som är berörda är representerade i krisgruppen. Ordföranden för krisgruppen ska vara oberoende och ha en stark holistisk profil liksom ledamöterna och engagerade experter.

Fokus på den sköra tråden

Speciell uppmärksamhet bör riktas på den sköra tråd som finns mellan hållbara skogsekosystem och det övergripande eko-sociala systemet. Vi har tidigare bland annat haft epidemier bland djur i Sverige (till exempel trut, ejder, rådjur och älg). Finns det någon risk att dessa eller något liknande kan överföras till människor vid fortsatt krympande biodiversitet och habitat samt snabbt ökade klimatförändringar?

En grupp av denna karaktär i en existentiell krissituation skulle kunna låsa upp de nuvarande låsningarna som finns mellan huvudaktörerna i näringen rörande näringens framtid och dess politik. Därmed skulle en sådan lösning också kunna lyfta hela Skogsprogrammet som haft svårigheter att finna tyngd i näringens framtida politik.

Kan ge bra väg framåt

Skogsnäringen står inför en stor utmaning med att anpassa sig för en ny framtid. Det är viktigt att komma ihåg att varje kris föder en mängd möjligheter att hitta nya hållbara vägar som kan vara framgångsrika för näringen, samhället, de skogliga ekosystemen och allmänheten. Det är responsgruppens uppgift att göra en första stakning av dessa hållbara vägar.

Forrige artikel Grön ungdom: Krisberedskap måste stå högst på prioriteringslistan Grön ungdom: Krisberedskap måste stå högst på prioriteringslistan Næste artikel Holm (V): Inför ursprungsmärkning av drivmedel – sluta göm er bakom Bryssel Holm (V): Inför ursprungsmärkning av drivmedel – sluta göm er bakom Bryssel
Nattågsupprustning dröjer – inget besked från Eneroth

Nattågsupprustning dröjer – inget besked från Eneroth

LÅNELÖFTE. Trafikverket vill köpa in nya nattågsvagnar för 3,7 miljarder kronor. Men infrastrukturministern ger inga besked i höstbudgeten och utlovar inte heller något besked till våren. "Det är ju en avsevärd summa" säger Tomas Eneroth.