Debatt

"Regeringen måste agera för att undvika handlingsförlamning i skogen"

DEBATT. Skogsutredningens ambition var att finna lösningar som kunde gjuta olja på konflikterna om skogen, men effekten tycks ha blivit den motsatta. För att undvika handlingsförlamning i skogsnäringen måste nu regeringen driva igenom några av de centrala förslagen, skriver professor Sten B Nilsson.

Professor Sten B Nilsson.
Professor Sten B Nilsson.Foto: Johan Lindsten
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Sten B Nilsson
Internationell skogskonsult och professor vid det internationella institutet för tillämpad systemanalys, IIASA i Österrike


Offentliggörandet av Skogsutredningen har föranlett beska kommentarer från olika aktörer i skogsnäringen och bland näringens övriga intressenter. Min bedömning är att utredningsteamet har utfört ett jättearbete med mycket komplexa frågor och vänt på många stenar samt fått fram mycket ny kunskap och information.

Uppdraget ett hopkok

Utredningsuppdraget är till karaktären styrt av politiska ideologier som kom till uttryck genom januariavtalet och är ett hopkok av frågeställningar som visserligen är löst sammanhängande, men det finns andra viktiga frågeställningar som utelämnats i direktiven. Det gäller inte minst kopplingarna mellan biologisk mångfald och klimateffekterna.

Ett annat exempel är frågan om skogsnäringens långsiktiga konkurrensförmåga, framtida marknader samt den framtida strukturen av skogsindustrin. Därmed fragmenterar utredningsdirektiven det skogliga policyarbetet i stället för att sträva efter en helhet.

Hållbarhetsfrågan körde fast

Skogsutredningen föreslår att drygt 500 000 ha av den fjällnära skogen i fjällkedjan skyddas. Jag tycker att det är ett magnifikt förslag. 

Sten B Nilsson

Hållbarhetsfrågan är central i hela det globala samhället i dag. Det gäller inte minst skogsnäringen. Sverige har, i varje fall på pappret, uttalat sig om att FN:s globala mål för hållbar utveckling är centrala för landets utveckling. Utgångspunkten för utredningens arbete borde ha varit hur vi definierar hållbarhetsprincipen i skogsnäringen. Skall vi fortsätta med den så kallade ekomodernismen som ger svag hållbarhet eller skall vi sträva efter en stark hållbarhet?

Näringen och politiker har hittills vägrat att bekänna färg i denna fråga, vilket lamslår skogspolitiken. Utredningen behandlade hållbarhetsfrågan, men experterna kom förmodligen inte överens så man fick lämna den därhän. Nu ser det ut som att EU:s utkast på Taxonomi för hållbara investeringar kommer att tvinga fram en definition på hållbarhet i den svenska skogen.

Väckelsemötet kring äganderätten

Äganderättsfrågan har under ett antal år drivits likt ett religiöst väckelsemöte bland annat av LRF och Centern som den viktigaste och helt avgörande frågan för skogsnäringens framtida utveckling. Det är många som på ett tidigt stadium påpekade att vi har inget formellt äganderättsproblem i skogen. Vi har ett ersättningsproblem vid intrång och ett bristande förtroende hos skogsägare för staten och myndigheterna vad gäller handläggningen av skogliga frågor.

Utredningen har naturligtvis granskat den formella äganderättsfrågan, men i och med att man inte lagt något konkret förslag om detta kan man dra slutsatsen att vi inte har något formellt äganderättsproblem i skogen. Men för problemen med ersättningsfrågorna vid intrång och i relationen markägare och statliga myndigheter som handhar skogliga frågor har utredningen lagt konstruktiva förslag.

Trots detta så är reaktionen bitter från LRF, skogsägarrörelsen, Skogsindustrierna, Centern och man anser att utredningen "har negligerat äganderätten". Dessa organisationer har tydligen gjort en felaktig problemidentifiering. De stora problemen ligger i faktorer som att skogsägarna känner sig missförstådda, känner sig osäkra inför statens och myndigheters handhavande och man saknar tillit till systemet. Detta påminner om de faktorer som drev fram Brexit och Trumpismen. Politiken måste hantera dessa om skogsnäringen skall kunna frodas.

Internationella åtaganden

Sverige har gjort ett flertal åtagande inom miljöområdet som berör skogen och, som det verkar, utan att ha vetat vad man gjort. Det har inte funnits några konsekvensanalyser innan man signerade dokumenten och det har varit olika myndigheter involverade i de olika processerna så helhetssynen saknas. Vissa av intressenterna slår nu bakut och säger att ambitionerna är för höga enligt deras värderingar. Så nu sitter Sverige och svensk skogsnäring i rävsaxen.

Om man följer dessa intressenters intressen så måste Sverige antingen gå tillbaka till det internationella samfundet och ta tillbaka sin signatur eller så låter man bli att leva upp till åtagandena. I båda fallen leder det till att svensk skogsnäring förlorar anseende och konkurrenskraft.

Samtalsklimatet

Det har under de senaste 20 åren funnits en destruktiv samtalsspiral med skarpa konflikter mellan skogens olika intressenter, främst mellan skogsägare/skogsindustri och miljöintressenter. Utredningens ambition var att till sitt yttersta finna lösningar som kunde gjuta olja på dessa konflikter. Baserat på reaktionerna i media har effekten blivit den motsatta. LRF, skogsägarrörelsen, skogsindustrierna, Centern, miljörörelsen och några andra har grävt ännu djupare skyttegravar. Man vill helt enkelt inte finna någon annan lösning än sin egen. Man lägger mer tid på att ta konflikt än att utveckla näringen för en oviss framtid.

Det är en utmaning för regeringen i denna situation. Nu måste man helt enkelt driva igenom utredningen i någon form med några av de centrala förslagen för att undvika handlingsförlamning i skogsnäringen. Avgörande nu är således hur regeringen behandlar Skogsutredningens förslag.

Politiska avvägningar och åtgärder

Utredningen har identifierat ett antal frågor där det krävs politisk avvägning och prioriteringar för att man skall kunna gå vidare. Exempel på detta är avvägningen mellan en växande bioekonomi, främjandet av den biologiska mångfalden och internationella åtaganden samt avvägningen mellan en växande skogsproduktion, bioekonomi och övriga samhällsmål.

Som Skogsutredningen slår fast, dessa frågeställningar är komplexa och svåra. Politikerna kommer inte att klara avvägningarna utan att man har omfattande konsekvensanalyser till sitt förfogande. Vem utför dessa i ett överpolariserat landskap?

Den biologiska mångfalden

Fokus i debatten och i Skogsutredningen ligger på det permanenta skyddet och procent skyddad areal. Detta är olyckligt. Man ser inte till helhetsbilden av mångfalden som har region eller landskap som ramverk. Vi kan åstadkomma en avsevärt förbättrad mångfald i den brukade skogen genom modifierad skötsel. Kvalitet, funktionalitet och kostnadseffektivitet är ledorden. Detta är således inte ett dilemma bara i Skogsutredningen utan generellt i debatten om den biologiska mångfalden.

Det internationellt exklusiva

Skogsutredningen föreslår att drygt 500 000 hektar av den fjällnära skogen i fjällkedjan skyddas. Jag tycker att det är ett magnifikt förslag. Det är tveksamt att avverka i dessa områden från en ekologisk aspekt, det finns förmodligen inte lönsamhet i avverkningarna mer än under verkliga högkonjunkturer och det är internationellt unika biotoper och miljöer. Skyddet kommer att stärka Sveriges och skogsnäringens image internationellt och öppna upp för en växande naturturism.

Dags för en ny skogspolitik

Den rådande skogspolitiken formades 1993 och har sedan dess lappats och lagats. Skogspolitiken grundades på tesen att vi hade två vågskålar, virkesproduktionen (ekonomin) och miljön, som skulle vägas mot varandra. Detta synsätt har förmodligen bidragit till polariseringen i dagens skogsbruk och näring.

Mellan raderna kan man läsa i Skogsutredningen att man varit bunden till 1993 års skogspolitik. Det är därför nu dags för en ny skogspolitik som bygger på:

  1. en helhetssyn på skogen och skogsnäringen.

  2. att det har skett enorma förändringar i samhället och i skogsnäringen sedan 1993, med en väldig värdeförskjutning mot internationella och EU-dimensioner. Medvetenheten hos våra slutkonsumenter om hållbarheten av skogens produkter har haft en explosiv utveckling. Skogspolitiken måste vara grundad på denna nya verklighet.

  3. en vågskål som innehåller alla de svåra frågorna som integrerade. Vi vet i dag att de dominerande frågorna är beroende av varandra och samverkar. Då fungerar inte principen med två motstående vågskålar.

  4. att tackla ett antal vanföreställningar som att miljömålet Levande skogar står i vägen för ett lönsamt skogsbruk, att klimatomställningen skulle leda till en kraftig ökning av efterfrågan på virke och att arealen reservat skulle vara avgörande för den biologiska mångfalden.

Dolda agendor ett stort problem

Som stöd för denna omdaning skulle man kunna låta samhällsvetare göra en utvärdering av hela processen med och resultatet från Skogsutredningen och låta denna kunskap guida utformningen av den nya skogspolitiken. Det är mycket som talar för att dagens problem i skogspolitiken är grundade på aktörernas dolda agendor som är mer ett samhällsproblem än av naturvetenskaplig och ekonomisk karaktär.

Läs också

Nämnda personer

Sten B Nilsson

Skogskonsult, professor Internationella institutet för tillämpad systemanalys
Doktor i ekonomisk planering (Kungliga skogs- och lantbruksakademien 1975)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00