Snårigt landsbygdsprogram får kritik – igen

Det finns många problem med landsbygdsprogrammet, både vad gäller utformning och genomförande, konstaterar Riksrevisionen i en granskningsrapport. Men det som kanske skapat allra mest problem, enligt både Riksrevisionen och LRF, är det faktum att lantbrukarna inte får sina stödpengar.

– Att Jordbruksverket har en oförmåga att betala ut stöd, det har vi kämpat med i 5-6 år. Att Riksrevisionen nu konstaterar det är väl bra, säger Thomas Bertilsson, enhetschef för näringspolitik, på LRF.

"Kunde knappast bli sämre"

Jordbruksverkets uppbyggnad av it-systemen har omgärdats av förseningar och problem. Det har sakta börjat bli bättre, men det "kunde knappast bli sämre" konstaterar Thomas Bertilsson. Fortfarande finns det lantbrukare som väntar på att få stöd utbetalat som skulle ha kommit för tre år sedan.

LRF ligger i startgroparna för att driva ett pilotfall om att lantbrukare som fått vänta på sina pengar åtminstone ska få ränta på pengarna – så snart bara lantbrukaren får sin stödutbetalning.

Se till att den förväntade effektiviseringen med de nya it-systemen uppnås, så att kostnaderna för att administrera stöd i landsbygdsprogrammet minskar och stödmyndigheternas handläggning underlättas. 

ur Riksrevisionens rekommendationer till Jordbruksverket

Om kritiken är väl känd, kommer Riksrevisionens rapport att göra någon skillnad?

– Förhoppningsvis. Kanske kan det ge nya generaldirektören mer energi och ännu mer ursäkt att lägga kraft på detta.

EU:s regelverk är komplicerat och ställer krav på omfattande dokumentation och nya it-system för rapportering. Tillsammans med det breda svenska programmet har detta medfört ökade administrativa kostnader och försenade utbetalningar.

riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande

Förutom Jordbruksverkets omfattande problem med uppbyggnaden av it-systemet, anser Riksrevisionen att även länsstyrelserna utgör ett bekymmer – eller snarare länsstyrelsernas brist på resurser. Jordbruksverket hanterar en del av stöden inom landsbygdsprogrammet, länsstyrelsen andra. Men länsstyrelsernas ansvariga har haft det tufft, delvis på grund av att de måste förhålla sig till Jordbruksverkets problematik. 

– Jordbruksverket och länsstyrelserna har inte hunnit bedöma ansökningar och betala ut stöd i tid. Risken är att dessa problem kvarstår under hela programperioden, säger Annelie Jansson Westin, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.

Mer pengar till länsstyrelserna kanske inte är den bästa lösningen, enligt Thomas Bertilsson. Det är i flera fall fråga om små anslag som länsstyrelserna hanterar inom landsbygdsprogrammet. För att hålla kompetensen uppe kan det vara läge att tänka nytt.

– Är det optimalt att låta 21 olika länsstyrelser hantera vissa anslag, kanske kan man samordna det?

Landsbygdsprogrammet omfattar 37 miljarder kronor under programperioden 2014-2020, varav 40 procent är EU-medel och cirka 60 procent svensk medfinansiering. Programmet innehåller inte bara stöd till lantbrukarna, utan har en rik flora av insatser såsom exempelvis bredband, landsbygdsservice, turism, myggbekämpning, djurskydd, klimat och fotbollsplaner. Det vill säga ett brett upplägg med många insatser.

Gd vill att Sverige blir modigare

Under nästa programperiod bör Sverige bli modigare när det gäller prioriteringarna, skriver Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin i en debattartikel i Svenska dagbladet med anledning av Riksrevisionens rapport. "Ambitionerna var höga när programmet utformades, både på EU-nivå och på svensk nivå." skriver Nordin som själv jobbade på näringsdepartementet innan hon i april tillträdde som generaldirektör för Jordbruksverket.

Hon vill att livsmedelsstrategin och miljömålen ska vara vägledande i utformningen av nästa program. Hon anser också att vissa områden inte bör ligga inom landsbygdsprogrammet alls, utan kan hanteras enklare rent nationellt, exempelvis bredbandsstödet.