Slutreplik: Alternativ till markförläggning måste prövas

Det är välkommet att Svenska kraftnät diskuterar sina teknikval. Om än medialt. Hade man varit lika villiga att diskutera med närboende och andra påverkade av ledningsdragningar hade mycket varit vunnet. Faktum är trots allt att trapporterna duggar tätt om närboende som inte blir kontaktade, om personal som stövlar in på folks gårdar och ber att få fotografera framtida dragningar och underlag som inte skickats ut.
Det finns andra sätt
Tyvärr fastnar Mattias Jonson i gamla hjulspår när han replikerar – och min poäng tydliggörs desto mer. Genom att likställa min önskan om marksnål teknik med nedgrävning visar han på behovet av en mer framåtlutad, lösningsfokuserad och teknikoptimistisk generaldirektör. Det finns nämligen en mängd andra sätt, utöver att markförlägga, som skulle kunna minimera intrång hos enskilda.
Markförläggning är alltså enbart en av många lösningar
Att nyttja befintliga ledningsgator i högre grad är ett sätt. Att samförlägga vid utbyggnation av annan infrastruktur, exempelvis vägar, ett annat. Att ta diskussionen med Försvarsmakten och Luftfartsverket om att bygga högre stolpar, eller att återigen börja titta på högre spänningsnivåer, är bara några andra av alternativen som Svenska kraftnät har till buds.
Markförläggning är alltså enbart en av många lösningar.
Jag har full förståelse för att det inte går att gräva ned varenda ledning. Att däremot aldrig pröva och redovisa alternativ för de som faktiskt berörs, har jag mycket liten förståelse för.
Redovisa resultaten från enskilda projekt
Avfärdandet sker med svepande argument om kostnad och felsökning trots att det finns internationell forskning och svenska professorer som ger helt motsatt bild. Om resultaten från Svenska kraftnät är så entydiga borde det vara enkelt att redovisa detta även för enskilda projekt. Det skulle öka förståelsen hos utomstående.
Mattias Jonson avfärdar också kritiken om ersättningar med argumentet att man följer gällande regelverk. Det må vara korrekt, men även Svenska kraftnät kan påtala brister i dagens regelverk. Exempelvis att produktionsbortfall i jordbruket inte ersätts är ett uppenbart sådant.
Ska vi klara omställningen och industrins elektrifiering behöver utbyggnaden av elnätet gå snabbare. Näten behöver nyttjas mer effektivt och fler måste se värdet av nya ledningar och kablar. Då behöver Svenska kraftnät planera mer proaktivt – men också betydligt mer transparent. Att dessutom ställa sig på den enskildes sida och uppmana regeringen till lagändringar där ersättningsreglerna brister hade ökat förtroendet för Svenska kraftnät. Allt detta är förväntningar jag och många andra har på såväl Mattias Jonson som den framtida generaldirektören som regeringen inom kort väntas tillsätta.
C: Svenska kraftnät behöver en framåtlutad och framtidsinriktad generaldirektör
När Svenska kraftnät ska bygga de riktigt stora projekten är det avgörande att det sker väl utrett, hållbart och med så stor folklig förankring som möjligt. Det är också viktigt att olika alternativ utretts och fördelar och nackdelar visas tydligt. Det inbegriper självklart olika typer av kostnader såväl för byggnationen i sig som för det omgivande samhället, skriver Rickard Nordin (C), klimat- och energipolitisk talesperson.
Replik: Svenska kraftnät kan inte kompromissa med funktionaliteten
Den bästa möjliga tekniken måste värderas i första hand utifrån hur vi uppnår en trygg och säker elförsörjning, inte primärt för att ta så lite plats som möjligt. Det skriver Mattias Jonson, teknisk direktör Svenska kraftnät, i en replik.
Artikeln är skriven av















