Skolpengsutredningen misslyckades – och behöver göras om

Finansieringen av den svenska skolan är splittrad och ojämlik. Kommuner lägger olika mycket resurser på skolan och statsbidragen har blivit allt fler. Dessutom beräknar kommuner skolpengen för friskoleelever på olika sätt, och vi ser exempel från Göteborg, och Stockholm där den politiska ledningen öppet ändrar i budgeten för att undanhålla resurser – just för elever i friskolor.

De stora skillnaderna mellan kommuner var ett av skälen till att utredningen tillsattes. Regeringen ville få till ett golv för hur mycket varje kommun, som minst, måste satsa på skolan. Detta har utredningen En nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet misslyckats med. 

Allvarliga brister

I stället för att lägga fram förslag som ökar likvärdigheten väljer man att rikta in sig på friskolorna genom att föreslå ett avdrag på sex procent av skolpengen. Motiveringen? Att kommuner har extra kostnader för det så kallade utbudsansvaret, som bland annat innebär att de är skyldiga att erbjuda alla elever en skolplats.

Förslaget har dock flera allvarliga brister:

En analys gjord av skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren visar att de faktiska merkostnaderna för utbudsansvaret i genomsnitt är 1,7 procent och koncentrerade till lokal- och undervisningskostnader. Ett schablonavdrag på sex procent är helt omotiverat att införa.

Sex procent mindre i intäkt för en skola, där marginalen ofta är ett par procent, kommer skapa en omöjlig situation

Kommunernas merkostnader för utbudsansvaret varierar. En del kommuner har inga sådana kostnader alls, andra har det ett år men inte nästa år. Att kommuner utan merkostnader för utbudssansvar ges laglig rätt att minska resurserna till friskoleelever är orimligt.

Enligt rättspraxis behöver exempelvis inte kostnader för outnyttjade klassrum räknas in i dag när skolpengen till elever i friskolor beräknas. Kommunerna får alltså redan nu dra av vissa ansvarskostnader, vilket utredningen bortser från.

Omöjlig situation

En rapport som analyserat faktiska skolkostnader i 32 kommuner visar att elever i friskolor i dag får ungefär 17 000 kronor mindre för sin utbildning. När man tar hänsyn till socioekonomiska faktorer och kommunernas bredare uppdrag återstår en skillnad på 11 000 kronor. Friskolor är med andra ord redan i dag underfinansierade.

Sex procent mindre i intäkt för en skola, där marginalen ofta är ett par procent, kommer skapa en omöjlig situation. Om förslaget går igenom kommer det få förödande konsekvenser för friskolorna, och de elever som går i dem; en enkät utförd av Sweco bland Almega Utbildnings medlemmar visar att varannan friskola skulle behöva stänga.

Självklart ska skolor som tar ett större ansvar kompenseras för det, men kompensationen ska bygga på verkliga kostnader och även gälla friskolor. Vi vet till exempel från tidigare rapporter att friskolor tar ett stort ansvar för att erbjuda elever nya skolplatser när en skola stänger.

Släng utredningen i papperskorgen

Utredningen skulle minska skillnaderna – inte öka dem. Att ge elever i friskolor ännu mindre resurser än eleverna i kommunala skolor skulle öka ojämlikheten och blir ytterligare en orättvisa i ett system som redan har stora brister.

Att landets friskolor tvingats vänja sig vid förslag som hotar deras existens visar att politiken har riktat in sig helt fel. Friskolor levererar hög kvalitet med hög nöjdhet. Sverige behöver fler bra skolor, inte färre.

Det är hög tid att lämna undermåliga förslag bakom sig och ta fram en skolpolitik som faktiskt stärker likvärdigheten. Sveriges elever förtjänar att reformer bygger på fakta och ger alla lika stora möjligheter att lyckas. Låt den här utredningen hamna i papperskorgen.