Skogsstyrelsens beslut oroar myndigheter

Den 9 mars meddelande Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist i en artikel på DN debatt att han avsåg att pausa inventeringarna av så kallade nyckelbiotoper i ett antal kommuner i nordvästra Sverige. Det formella beslutet fattade han 4 dagar senare, på tisdagen.

Beskedet i debattartikeln applåderades av skogsnäringen och ledde till upprörda reaktioner hos miljöorganisationerna. Men gemensamt är att alla tycks ha varit oförberedda på beskedet. Det gäller även de statliga myndigheter som också ansvarar för arbetet med skydd av värdefull natur.

Naturvårdsverket: Ingen kommunikation

Claes Svedlindh är chef för Naturavdelningen på Naturvårdsverket. Han säger till Altinget att han inte hade någon aning om att arbetet med att inventera nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälningar var på väg att blåsas av.

– Det verkar som om alla aktörer har fått det via den här artikeln. Vi försöker samla oss och få kläm på vad det innebär, säger han och fortsätter:

Istället för att lösa det skyddsglapp som just nu råder, så väljer man att blunda. Om man slutar att inventera, så slutar man också att veta om var det finns skyddsvärd skog.

Lina Burnelius, Greenpeace

– Vi försöker följa vad som händer. Vi har inte haft någon kommunikation med Skogsstyrelsen direkt.

LÄS OCKSÅ: Nödvändig paus enligt Skogsstyrelsens gd

Vi behöver en egen diskussion med Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket, för att få lite ordning och förstå vad det betyder.

Per-Anders Jonsson chef för naturskyddsenheten på Länsstyrelsen i Norrbotten

Claes Svedlindh säger att Naturvårdsverket planerar att gå ut "med någonting"; att det behövs ett tydligt budskap om var Naturvårdsverket står i frågan. Men först behöver myndigheten få bättre insikt i vad beslutet faktiskt innebär.

Miljöorganisationerna har uttryckt en stark oro för att pausen ska leda till att värdefulla skogsområden avverkas. Även Naturvårdsverket ser risker för att den kan få oönskade konsekvenser.

– Det beror på vad pausen används till och hur lång den blir. Det viktiga är att man inte öppnar för att börja avverka i de här skogarna, att det inte blir en legitimering för att börja avverka. Vi behöver ha en dialog med Skogsstyrelsen. Det här har gått såpass fort. Vi vill säkra att de här mycket värdefulla kontinuitetsskogarna inte fördärvas på vägen, säger Claes Svedlindh.

Länsstyrelsen: Märkligt beslut

Även Länsstyrelsen i Norrbotten fick informationen om Skogsstyrelsens beslut via debattartikeln i Dagens Nyheter.

– Vi behöver en egen diskussion med Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket, för att få lite ordning och förstå vad det här beslutet får för konsekvenser, säger Per-Anders Jonsson chef för naturskyddsenheten på Länsstyrelsen i Norrbotten.

Per-Anders Jonsson kallar Skogsstyrelsens beslut för "märkligt".

– Ett av argumenten är personalens arbetsmiljö. För mig är det lite oklart vad man menar med detta, vi jobbar ju också i det här området och upplever inga sådana problem. Vi inventerar fortfarande, säger han.

Okända värden i skogar i norr

Men framför allt betonar han behovet av mer kunskaper kring skogarnas naturvärden, bland annat för att kunna prioritera skyddsinsatserna rätt när värdefulla skogar ska skyddas.

– Det finns absolut en risk att värdefulla skogar avverkas. Det är här uppe som de största gammelskogarna med höga naturvården finns, samtidigt som kunskapsluckorna också är stora. Därför är det viktigt att myndigheterna fortsätter inventera och bygga upp kunskapen kring nyckelbiotoper och andra skogar med höga naturvärden, säger han.

Om pausen blir på låt säga ett år, hinner det verkligen hända så mycket?

– Svar ja. Det kan hända jättemycket på ett år. Skogsbruket i Sverige är oerhört effektivt, säger Per-Anders Jonsson.

Claes Svedlindh på Naturvårdsverket förstår den problematik som Skogsstyrelsens generaldirektör beskriver kring nyckelbiotoper och skogsbruket i nordvästra Sverige.

– Nyckelbiotopsbegreppet omfattar stora andelar av de här skogarna, det är en typ av skog som aldrig har varit slutavverkade. Vi förstår ju problematiken. Men vi är väldigt måna om naturvärdena i de här kontinuitetsskogarna, säger Claes Svedlindh och lägger betoning på "väldigt".

Skogsstyrelsen blundar

Greenpeace är en av de miljöorganisationer som har varit absolut hårdast i sin kritik mot Skogsstyrelsens beslut. Lina Burnelius, organisationens skogsansvariga, har precis återvänt efter en resa till en av de kommuner som berörs, Berg kommun i Jämtland. Där har organisationen inventerat tre områden där ägarna har gjort avverkningsanmälningar – och, enligt organisationens bedömning, hittat värdefulla naturvärden.

– Det är ett tydligt exempel på att Skogsstyrelsen inte kan avsäga sitt ansvar, halva sin arbetsuppgift, säger hon till Altinget.

Greenpeace ska denna vecka träffa generaldirektör Herman Sundqvist, bland annat för att försöka få klarhet i vad som gäller.

– Om inte längre Skogsstyrelsen är intresserad av det vi hittar, vad ska vi göra då? Nu när ni vet, vad gör ni då? Det är sådana frågor vi ska ställa, säger Lisa Burnelius.

Men en paus på ett år, för att hitta en metod som fungerar bättre, kan inte det vara en rimlig lösning?

– Då kommer ju skyddsvärda skogar att avverkas under tiden. Istället för att lösa det skyddsglapp som just nu råder, så väljer man att blunda. Om man slutar att inventera, så slutar man också att veta om var det finns skyddsvärd skog, säger hon.

SLU: Miljöcertifieringen ställer krav

Håkan Berglund, naturtypsansvarig för skog på Artdatabanken vid SLU, menar att en paus egentligen inte måste innebära någon stor skillnad.

– Det finns en risk för ökade avverkningar. Samtidigt var Skogsstyrelsens inventering begränsad och nyckelbiotoper har avverkats även tidigare. Sedan har ju miljöcertifierade markägare fortfarande ansvar för att själva kartlägga och ta hänsyn till nyckelbiotoper, säger han.

Däremot är han frågande till Skogsstyrelsens beslut att det är nödvändigt med en paus i inventeringen, under arbetet med en ny metod.

– Det är lite oklart varför man tar en paus just nu, när man just har inlett en dialogprocess. Syftet med dialogprocessen är ju just att diskutera de här frågorna.

Håkan Berglund anser att kritiken från skogsägarhåll, mot att nyckelbiotoperna skapar problem då de i praktiken innebär ett avverkningsstopp, är missriktad.

– Det går inte att bortse från att nyckelbiotopsbegreppet används inom systemet för miljöcertifiering. Regeln om att undanta nyckelbiotoper från skogsbruk är överenskommelsen mellan skogsbruket och övriga parter inom Forest Stewardship Council. Olika praktiska lösningar för markägare bör därför diskuteras fram inom certifieringen.

Hoppas på dialog

Claes Svedlindh konstaterar att hela frågan har blivit mycket polariserad.

– Jag hoppas att man kan ha en dialog framåt nu. Det är viktigt att det kan leda framåt, vi måste verkligen hitta en väg att hantera de otroligt värdefulla naturvärdena i de här skogarna, säger han.