Skogsindustrin sprider desinformation om branschens klimatnytta

I en stor kampanj påstår branschorganisationen Skogsindustrierna att svenskt skogsbruk och skogsindustri är ”klimatpositivt”. Tyvärr är deras modell ovetenskaplig och grovt missvisande. Då beräkningsmodellen också ligger till grund för en nyligen fastställd ISO-standard för att redovisa klimatnytta, har Klimatriksdagen beslutat att skriva till ledamöterna i riksdagens miljö- och jordbruksutskott samt näringsutskott och varna för att den ger felaktig information.

Medveten påverkan från Skogsindustrierna

Skogsindustrierna lägger ihop tre värden för att beskriva effekten på det årliga koldioxidflödet: kolinbindning i skog och skogsmark, substitutionseffekt, det vill säga att produkter från skogen ersätter produkter som annars skulle gett fossila utsläpp, och industrins fossila utsläpp.

Vår kritik handlar om att siffran för kolinbindningen är ett absolut tal, den är inte en beräknad effekt av skogsbruket som bedrivs. Det går därför inte att lägga ihop den med effektberäkningarna för substitution och processer. En korrigering av modellen ger dramatiska effekter på slutresultatet. Vi ser Skogsindustriernas modell som ett led i en medveten påverkan. Organisationen sprider desinformation för att inte utsättas för krav som hotar branschens lönsamhet. 

Organisationen sprider desinformation för att inte utsättas för krav som hotar branschens lönsamhet.

För 2020 visar Skogsindustrierna en ”klimatnytta” på hela 93 miljon ton koldioxid. Man säger sig bidra till mindre utsläpp som motsvarar mer än dubbla svenska fossila utsläppen. Nu finns det ingen etablerad metodik för att simulera kolinlagringen utan skogsbruk. Med sedvanliga nyckeltal för att räkna om en avverkning av 87 miljoner skogskubikmeter till koldioxid skulle en skog utan skogsbruk binda motsvarande 163 miljon ton koldioxid per år.

Effekten av dagens skogsbruk blir då minus 118 miljon ton. Kol bundet i död ved, mark och vatten ingår inte. Med Skogsindustriernas siffror blir då den sammanlagda effekten minus 70 i stället för plus 93 miljon ton. För att få en substitutionseffekt ersätts fossila kolatomer med biogena och det ”kostar” genom mindre kolinbindning i skogen.

Skogsbruket bidrar till uppvärmning

Årliga utsläpp som mått på klimatpåverkan ger inte hela sanningen. Dagens skogsbruk bidrar till uppvärmning om vi tittar på temperatureffekten. Biomassa bunden i skog med dagens skogsbruk med kalhyggen och avverkning vid 60-70 års ålder, är mycket mindre än i en skog där man låter träden bli äldre. Skillnaden finns mestadels som koldioxid i atmosfären.

Även nivån på substitutionseffekten kan ifrågasättas. Nya studier tyder på att nyttan av substitution har överskattats I takt med att de fossila utsläppen i samhället minskar, så minskar också substitutionseffekten.

Minskad avverkning för minskad klimatpåverkan

Tvärtemot vad skogsindustrin påstår om nyttan av ökad produktion finns det ett växande forskningsstöd för att minskad avverkning är den mest effektiva metoden att minska Sveriges klimatpåverkan under de kommande 50 till 100 åren. En mogen skog på flera hundra år utan skogsbruk skulle nästan inte binda in något ytterligare kol. Nuvarande skogsbruk har samtidigt skapat ett ”fönster” som möjliggör återlagring av koldioxid i skog under kommande 100 år.

Skogens biologiska mångfald och förmåga att binda koldioxid behöver återställas och förbättras. Det kan ske genom inledningsvis lägre avverkningsnivå, längre rotationstider och sedan successiv omställning till kontinuitetsskogsbruk.

En ordnad omställning av skogsbruket och skogsindustrin, till ökad förädlingsgrad med kvalitet i stället för kvantitet, är nödvändig och på sikt gynnsam för Sverige.