Skogens rättvisa åker slalom mellan myndigheter

I dagens Sverige förbjuder staten bonden Kurt Hyttsten, 70, att avverka sin skog. Samtidigt kan företaget Skistar, som äger alpina anläggningar i samma län, få godkänt tillstånd att avverka sin skog. Trots att båda skogarna har spår av samma fridlysta fågel.

Så länge grundlagen inte förtydligas inom egendomsskyddet kommer rättvisan åka slalom mellan myndigheterna och familjeskogsbrukaren får betala när ersättning från staten uteblir.

Rättvisan åker slalom i skogsbruket

Ingen annan näringsverksamhet är så långsiktig som familjeskogsbruket. Varje träd som planteras är för kommande generationer, för barnbarn och barnbarnsbarn. Det är i stor utsträckning tidigare och nuvarande familjeskogsägares val som varit avgörande för vilka arter som finns i skogen.

De personer som genom sina beslut skapat förutsättningar för att skyddade arter frodas, står nu dagligen inför en otydlig grundlag inom egendomsskyddet och ett artskydd där rättvisan åker slalom beroende på vem som äger skogen och vilken myndighet som gör bedömningen.

Rättsosäkerhet och förlorade intäkter

Det resulterar i en rättsosäkerhet med förlorade intäkter, omfattande administration samt långa och dyra juridiska processer för familjeskogsbruken. Ofta blir det en kafkaliknande situation som sätter stopp för framtida investeringar och i Hyttstens fall – ett generationsskifte på mjölkgården.

Den rättsosäkra tillämpningen av artskyddet påverkar inte bara enskilda familjeskogsägare, utan hela samhället. Företag som vill investera i landsbygden drar sig för att utveckla sitt företag när de inte kan lita på att samma regler gäller överallt. Denna osäkerhet slår hårt mot både skogsbruket och andra näringar som är beroende av markanvändning, exempelvis vindkraft, jordbruk och turism.

Myndigheterna driver fram avfolkning

I Aftonbladet kan man ta del av två ansökningar om skogsavverkning i samma län men där olika myndigheter har kommit fram till två vitt skilda beslut. Medan Skogsstyrelsen säger nej till Kurt Hyttsten har Härjedalens kommun och Länsstyrelsen fattat ett positivt beslut i Skistars fall.

Länsstyrelsen har gjort en korrekt bedömning när det gäller Skistar, och vi förstår att bedömningen är en annan eftersom det inte kommer att planteras ny skog där. Men det är självklart att Hyttsten och alla andra som fått föryngringsytor nekade ska bedömas på samma sätt. Resultatet av myndigheternas agerande blir att den som bedriver verksamhet några veckor om året gynnas, men den som vill leva och bo genom att driva verksamhet hela året straffas. Politik och myndigheter agerar på ett sätt som avfolkar landsbygden.

Handlar om landsbygdens framtid

Det är inte bara en personlig tragedi för lantbrukaren som stångas med godtycklighet och rättsosäkerhet, även förtroendet för myndigheterna urholkas. Vi kan inte ha en situation där vissa får grönt ljus medan andra stoppas på godtyckliga grunder.

Det handlar inte bara om skogsbruket utan om hela landsbygdens framtid. I många fall landar det i att lantbrukare lägger ner sin livsmedels- och energiproduktion. Då är det även Sverige civila beredskap och klimatmål som får betala för rättsosäkerheten.

Skapa en rättvis grundlag

Regeringen och riksdagen måste nu agera för att skapa en tydlig och rättvis grundlag samt regelverk som gäller lika för alla skogsägare.

Sveriges beredskap och gröna utveckling har inte råd med en situation där vissa skogsägare får grönt ljus medan andra stoppas på godtyckliga grunder. Och kommande generationer har inte råd att vänta på att vi använder oss av skogens förnyelsebara energi och material, att fossil- och plastfritt bara blir tomma ord.