SKL ger skyfallsplanering kalla handen

Sveriges kommuner och landsting säger nej till utredningsförslaget, från utredningen Vägar till hållbara vattentjänster, att införa ett krav på kommunerna att upprätta en skyfallsplan. Det finns flera skäl till att säga nej, enligt SKL:s remissvar till miljö- och energidepartementet.

En skyfallsplanering kräver ett bredare grepp än att omfatta de allmänna dagvattenanläggningarna, enligt SKL. Problemet är att kommunerna inte har mandat att ta ett sådant brett grepp, då lagstiftningen i dag både är begränsad och otydlig.

"SKL har i andra sammanhang framhållit att det behöver tydliggöras vilka krav som kan ställas på fastighetsägaren att bidra till att säkra den egna fastigheten mot översvämningar och att lagstiftningen behöver ändras så att det blir möjligt att även ålägga fastighetsägare att bidra i arbetet med klimatanpassning i befintlig bebyggelse."

Högre krav kräver mer pengar

Ett annat skäl till att inte lägga ett krav på skyfallsplanering på de kommunala axlarna, enligt SKL, är att rättspraxis i dag kräver att en dagvattenanläggning ska klara ett statistiskt tioårsregn.

Skyfallsplan SKL delar uppfattningen att det kan finnas fördelar med att kommuner upprättar någon form av skyfallsplan.

"Det är i det perspektivet svårt att motivera varför kommunerna, inom ramen för vattentjänstlagen, skulle planera för mer omfattande skyfall än så, i synnerhet som utredningen inte presenterar något förslag om hur åtgärder för att förebygga mer intensiv nederbörd än tioårsregn skulle kunna finansieras." skriver organisationen i sitt yttrande.