SD: Regeringens gröna skatter är fiaskon

Avfallsförbränningsskatten och andra så kallade gröna skatter, som enligt regeringen ska minska företagens miljöpåverkan, är stora fiaskon. Enligt flera experter, även myndigheter, har dessa punktskatter motsatt effekt. Avfallsförbränningsskatten motverkar cirkularitet och återvinning, eftersom kostnaderna ökar, vilket gynnar illegal avfallsverksamhet. I verkligheten fungerar skatten och övriga gröna punktskatter endast som intäktskällor för staten och bördor för hushållen och de instanser som drabbas av avfallsbrottslighet.

De gröna punktskatterna, med avfallsförbränningskatten i spetsen, borde kastas på skräphögen.

Elektronikskatten ett varnande exempel

I en artikel i Tidningen Näringslivet uttalar sig en skatteexpert från Energiföretagen: ”Sverige har egentligen väldigt goda förutsättningar för energiåtervinning, men vi skapar nu så höga kostnader för avfallsförbränning i Sverige att det blir mer fördelaktigt med deponi i andra länder. […] det är beklagligt att regeringen tvärtom föreslår ökad förbränningsskatt.”

Elektronikskatten är ett varnande exempel som tynger återbruksbranschen då den tvingar upp priser på begagnade varor, vilket missgynnar cirkularitet och återbruk. Det finns flera aspekter på avfall och processerna för att hantera detta, bland annat ansvarsfull cirkularitet och att vi själva i Sverige bör hantera vårt avfall.

Sverige är bäst i EU på effektiv energiåtervinning av avfall. Enbart en liten del av det kommunala avfallet deponeras, vilket gör att soptippar i dag är ovanliga i Sverige, till skillnad från i resten av Europa. Den positionen får vi inte slarva bort genom att skapa drivkrafter för att dumpa svenskt avfall utomlands.

Avfallsbrottsligheten ökar

Ett flertal myndigheter har varnat för ökad avfallsbrottslighet även i Sverige. Problemen är redan stora. Det finns exempel på kommuner som behövt låna hundratals miljoner kronor för städning efter miljöbrottslig deponi. Den illegala avfallshanteringen bedöms vara grovt underskattad och kan antas växa i takt med att kostnaderna för legal avfallshantering ökar.

Skatten påverkar dessutom kraftvärmens konkurrenskraft negativt.

De som förespråkar skatt på förbränning av avfall hävdar vaga argument kring att öka materialåtervinningen och minska utsläppen från energiåtervinning av avfall. Problemet är att skatten slår till i slutet av produktens livscykel. Alltså långt ifrån de som skapar avfallet och skatten påverkar därför inte beslut om produktens utformning eller det material den är tillverkad av. Detta på tvärs mot en traditionell miljöpolitik som brukar sikta in sig så nära problemkällan som möjligt.

Verkningslös symbolpolitik

Skatten påverkar dessutom kraftvärmens konkurrenskraft negativt. I stället för att genom höjd skatt driva kraftvärmeanläggningar mot stängning bör experterna lyssnas in. Kraftvärmen är viktig, inte enbart ur ett cirkulärt perspektiv, utan för det svenska energisystemet då den bidrar till effektförsörjningen vintertid, är planerbar och mildrar effektbehovet genom värmeleveranserna. Det behövs en strategi för hur konkurrenskraften kan stärkas för kraft- och fjärrvärmen.

Sverigedemokraterna har hela tiden motsatt sig regeringens införda skatt på avfallsförbränning, främst eftersom den inte utgör ett styrmedel mot bättre avfallshantering utan leder till överföring av pengar till staten. Trots avrådan från expert och att en utredning av skatten pågår som ska presenteras i februari 2022 föreslår regeringen i budgeten för 2022 att skatten på avfallsförbränning ska höjas. Nu är det hög tid att lämna verkningslös symbolpolitik bakom sig och fokusera på realistiska och genuina förslag och strategier för nyinvesteringar i avfallsförbränning och stärkt återbruk.