"Säkra en hållbar utveckling av byggandet"

DEBATT. Regeringen måste ge Boverket direktiv som säkrar en hållbar utveckling av byggandet. Nuvarande energikrav leder utvecklingen fel och måste omedelbart ändras, skriver Energiföretagen, SKL, Energieffektiviseringsföretagen och Forum för energieffektivt byggande.

Eje Sandberg
ordförande, Forum för Energieffektivt Byggande
Lotta Bångens
vd, Energieffektiviseringsföretagen
Ann-Sofie Eriksson
sektionschef planering, säkerhet och miljö, Sveriges Kommuner och Landsting
Erik Thornström
Energiföretagen Sverige

För byggnader är stegvis skärpta krav på energieffektivitet från både EU och nationellt av stor betydelse för att minska samhällets klimatpåverkan och resursanvändning. EU har i somras presenterat sitt nya direktiv om byggnaders energiprestanda. För att genomföra det har Boverket fått i uppdrag att göra en ny översyn av energikraven i byggreglerna. 

Med Boverkets ansats finns en klar risk att byggreglerna återigen favoriserar vissa energisystem på bekostnad av en energisnål utformning av själva byggnaden. Val av visst energisystem gör det möjligt att bygga med sämre isolering och sämre installationer. Det är inte syftet med byggreglerna. Denna snedstyrning blir allvarligare när kraven skärps och även tillämpas i bidrags- och certifieringssystem. Boverkets ansats har tagits fram trots att EU:s direktiv framhåller likabehandling av olika slags förnybar energi, oavsett om den produceras vid byggnaden eller tillförs som el eller fjärrvärme och att energieffektivisering ska göras först – därefter ska val av energisystem göras.

Reglerna favoriserar värmepumpslösningar

Boverkets byggregler (BBR) kombinerar byggnadens och tillförselsystemets egenskaper i samma tal. Därmed kan en byggnad med större värmeförluster klara energikraven om viss typ av energitillförsel väljs. Med dagens regler är det system med egen värmepump som ger denna effekt, eftersom en egen värmepump i regel har betydligt högre värmeutbyte än den viktningsfaktor för el som anges i byggreglerna.

Konsekvenserna har senast uppmärksammats i de projekt som sökt statliga investeringsstöd för hyresbostäder. För att nå högsta bidragsnivån krävs en mycket låg nivå på köpt energi enligt BBR:s definition. Då väljs värmepumpar istället för fjärrvärme i kombination med mycket låga värmeförluster. Vi får därmed byggnader med högre effektbelastning när elproduktion och elimport är som mest ansträngd och klimatbelastande.

Även när solceller placeras på taket får det samma effekt, huset kan byggas med sämre isolering eftersom egenproducerad energi dras av från byggnadens energianvändning. Det är bra med solceller, men här finns andra styrmedel som bidrag, skatter och elcertifikat. Vi menar att BBR i första hand måste säkra att byggnaden i sig blir så effektiv som möjligt.

Kontrollprocessen fungerar inte

Det är inte bra att ha energikrav enligt lag, som inte följs upp vad gäller efterlevnad. Komplexiteten i energiberäkningar är stora, mängden indata omfattande, slarvfel och subjektiva bedömningar görs. Allt detta bidrar till avvikelser. Därtill är en del beräkningsstöd som används inte möjliga att granska. Kontroll före byggstart är därför ovanligt. Men kontroll sker inte heller i efterhand. BBR kräver nämligen inte uppföljande mätning på byggnader som säljs inom två år efter byggnaden är klar.

En stor andel byggda flerbostadshus klarar inte kraven när verklig användning mäts upp. Detta visar att kontrollprocessen inte fungerar.

Vad behöver göras?

  • Primärenergital eller viktningstal ska väljas så de ger en mer verklighetsbaserad och rättvis balans mellan fjärrvärme och egna elbaserade värmepumpslösningar. Byte av energiförsörjning (till exempel mellan el och fjärrvärme) ska kunna ske utan att energikravet överskrids. Val av energisystem ska inte kunna göras på bekostnad av byggnadens energieffektivitet.

  • Kravet på energiprestanda bör kompletteras med energikrav som minimerar byggnadens värmeförluster oavsett val av energitillförselsystem. Krav på låga värmeförluster har tillämpats i mer än tio år för certifiering av svenska passivhus. Det finns metodik och erfarenheter för att begränsa värmeförluster. Kravet på låga värmeförluster kan uttryckas med till exempel ett värmeförlusttal som beräknas utifrån data på isolering, otäthet, ventilationsluftflöde och ventilationens återvinningstal. Sådana data är enkla att förstå och tillämpa i byggprojekt och kan granskas innan igångsättningstillstånd ges. Upphandlingsmyndigheten har nyligen utarbetat upphandlingsmallar för att använda värmeförlusttal som krav på energieffektiva hus.

Vi uppmanar nu regeringen att uppdra till Boverket att säkerställa dessa kvalitetskrav på byggreglerna i den översyn som pågår.

Därmed kan vi fortsätta vårt arbete mot hållbar utveckling och en effektivare energianvändning inom bebyggelsen.

Forrige artikel Schyman: Militarisering av EU skapar ingen säkerhet Schyman: Militarisering av EU skapar ingen säkerhet Næste artikel "Brist på samarbete hotar klimatberedskapen"
  • Rapportera

    Hans Lönn · Civilingenjör

    Tror författarna att droppen urholkar stenen?

    Det var inte så länge sedan Ny Teknik hade en liknande artikel införd med nästa samma författare! ”Nya målet för effektivisering är redan passé” Tror dom att om man bara tjatar om samma budskap tillräckligt antal gånger så kommer lösningarna av sig själva? Det är det som är så sorgligt att alla dessa debattartiklar aldrig innehåller några lösningar på hur man skall göra! Jag skrev då i NyTeknik följande:

    "Det är oerhört jobbigt och frustrerande att behöva läsa en sådan här debattartikel om det skall kallas så? Jag vet inte vad som är värst - att än en gång konstatera att de som hindrat utvecklingen mest får fortsätta att komma med sina floskler eller att veta att jag nu i mer än 30 år har kunnat hur man skall energieffektivisera på riktigt. Som vanligt innehåller en sådan här artikel bara sedvanligt trams om att vi måste energieffektivisera och med fördel med hjälp av morötter och piskor! Inte ett enda ord om hur vi skall göra! Och särskilt löjligt blir i det i ljuset av att undertecknad blev utesluten ur en förening, EMTF(energi&miljötekniska föreningen) som uppenbart bara hade ett syfte - att förhindra utvecklingen! Beviset för det var att jag uteslöts för att jag kommit med osaklig kritik men man kunde inte med ett enda exempel komma med någonting om vad min osaklighet bestod i!

    Efter en sådan här salva blir jag väl rädd för att jag kommer att få svar på tal av författarna? Glöm det! De kommer att tiga ihjäl allting för man vet att man inte har någonting att komma med! För den som än en gång orkar läsa en av alla mina artiklar om energieffektivisering så får du en nyttig läsning om hur illa det är ställt i Sverige idag!"

    Och så typiskt det är i dessa sammanhang att författarna inte vågar kommentera någonting!

    www.fastighetsanalys.se

  • Rapportera

    Krister Eriksson · Energiintresserad företagare

    Hur svårt kan det vara?

    Det är väl alldeles självklart att kraven på byggnader borde vara lika oavsett uppvärmningsform! Ingen kan väl tycka att vi 2018 ska tillåtas bygga med sämre energiprestanda, U-värden, isolering, typ av ventilation etc.

    Problemet, tycker jag, är att Boverket m fl trasslar in sig i begreppet energiförbrukning.
    Alla typer av värmepumpar har en verkningsgrad, vilket innebär att man stoppar in 1 del el-energi för att driva processen/kompressorn och får ut x delar (användbar)energi. Verkningsgraden har dessutom mycket stor variation beroende av en massa olika faktorer.

    Jag frågar mig..
    Varför inte bara hålla isär kraven på byggnad och börja MÄTA energiförbrukning oavsett uppvärmningsform? (oftast fjärrvärme eller någon typ av värmepump)
    1. Kraven på byggnad krav ska naturligtvis vara lika och högt ställda på allt ifrån isolering, U-värden till en riktig ventilation med värmeåtervinning (dvs ej frånluftsventilation) Allt annat är ju bara riktigt dumt!!

    2. Sätt kraven på energiprestanda utifrån uppmätt nyttiggjord energiförbrukning. Det finns vad jag vet inga som helst tekniska problem med att mäta all vattenburen energi
    3. Krav på mätning, verifiering och uppföljning


    På så sätt får även alla värmepumps installationer "bekänna färg" på ett nytt sätt.

    Det i sin tur kommer att medföra/tvinga fram bättre VP installationer också.

    Men framförallt - Reglerna blir tydliga och kraven på byggnaden lika

    / Krister

  • Rapportera

    Hans Lönn · Civilingenjör

    Det är tydligen mycket svårt!

    Krister Eriksson har du någonsin hört talas om det fantastiska talesättet, "Det bästa är det godas fiende"? Om inte och du inte förstår vad det innebär så får du här ett exempel. På tal om U-värde - det bästa är så klart att väggen är 100 cm tjock med isolering men det är verkligen inte det goda! Det blir alldeles för dyrt! Sedan är du helt fel ute vad gäller ventilation. FTX-system tillhör inte ens det bästa och långt bort från det goda! F-system med värmepump på från luften är gott!

    Men det är en sak du inte förstått och det är att alla s.k. forskningsprojekt visar att den verkliga energianvändningen nästan alltid överstiger den beräknade med mer än 30 %! Jag vet att beräkningarna är rätt men eftersom VVS-branschen är totalt oduglig och inte vill lära sig hur man injusterar värmesystemen så kommer vi att få leva med "dysleksin"! Det leder alltså inte till någonting att bara hålla på och läsa av fjärrvärmemätarna!

    För skojs skull kan du ju läsa på bifogade länkar så förstår du idiotin i vår värld! Ingen har brytt sig och frågat hur jag kunde göra detta!

    http://fastighetsanalys.se/visaartikel.asp?refdatum=20080623165107&kategori=-1&sok=N%E4sby+Park&val=1&sprak=1

    http://fastighetsanalys.se/visaartikel.asp?refdatum=20100913200227&kategori=-1&sok=Det+var+en+g%E5ng+en+cinilingenj%F6r&val=1&sprak=1

Forskarsamhället rasar mot rapportbråket i Katowice

Forskarsamhället rasar mot rapportbråket i Katowice

COP24. Fyra länder satte sig plötsligt på tvären under de pågående klimatförhandlingarna i Polen och ville inte anta 1,5-gradersrapporten från FN:s klimatpanel. Nu pågår ett intensivt diplomatiskt arbete för att ta fram en gemensam hållning som kan välkomnas av alla parter.