Så vill kommissionen sälja in en grön tillväxt

EU2050. Enligt EU-kommissionen kan BNP dubbleras till år 2050, samtidigt som unionen når nettonollutsläpp.

Som ett inspel inför de stundande klimatförhandlingarna i Polen så lanserade EU-kommissionen på onsdagen sin plan för hur unionen ytterligare kan dra ner på sina utsläpp till år 2050. Nu ska strategin behandlas av lagstiftarna i parlamentet och ministerrådet, innan den slutligen kan ligga till grund för framtida lagar och regler.

Men det är inte en helt enkel övning, då det kommer att krävas stora omställningar i flera sektorer och regioner för att nå de mest ambitiösa målen, vilket kan påverka medlemsländernas inställning.

Redan under hösten har exempelvis Tyskland uttryckt skepsis till att EU ska höja sina nuvarande utsläppsåtaganden till år 2030, och under den efterföljande presskonferensen fick klimatkommissionären Miguel Arias Cañete flera frågor kring detta.

– Vi hoppas förstås på konstruktiva samtal med lagstiftarna. Det kommer att finnas mer eller mindre positiva medlemsstater, men vi kan bara säga att detta är genomförbart, bra för ekonomin, industrin och medborgare, säger Miguel Arias Cañete.

Läs mer: Ministrar krattade manegen för höjda EU-klimatbud

Energisektorn får jobba mest

Ett stort fokus läggs fortsatt på energisektorn, som numera beräknas stå för runt 75 procent av växthusgasutsläppen. Bland annat skulle de årliga investeringarna i energieffektivisering och -produktionen behöva utökas med omkring 40 procent från dagens nivåer.

Men ett stort ansvar hamnar också på konsumenterna i den nettonollstrategi som EU-kommissionen lägger fram.

– För att uppnå detta behöver vi medborgarnas deltagande, för deras val står för hälften av våra klimatavtryck. De behöver bland annat rusta upp husen smart, välja smarta transportsätt och producera sin egen lågutsläppsenergi, säger Miguel Arias Cañete.

Kolsänkan föreslås utökas

De åtta vägval som kommissionen lägger fram rör sig i ett spektrum mellan att reducera utsläppen med 80 procent och att nå nettonollutsläpp till år 2050. Även om utsläppen från stora delar av ekonomin näst intill kan nollas till år 2050, så beräknas exempelvis jordbruksutsläpp finnas kvar även då, vilket kräver att unionen framöver också inkluderar ”kolsänkor” i resterande skog- och markanvändning för att nå ett sådant utsläppsmål.

Nuvarande kolsänka på omkring 10 procent av unionens utsläpp beräknas i det mest ambitiösa scenariot också utökas något, och tillsammans med Bio-CCS ska de tillsammans kunna kompensera den totala ekonomins utsläpp på runt 500 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. I dagsläget släpper EU ut totalt cirka 4 200 miljoner ton CO2-ekvivalenter per år.

Agera nu eller sen?

Kommissionen kritiserades under onsdagen för att inte lägga fram en plan som kräver ytterligare utsläppsminskningar redan före år 2030, vilket är den tidpunkt då unionen sedan år 2014 redan har ett antaget klimatmål.
– Kommissionen understryker i strategin hur bråttom det är. Ändå väljer man att vänta med att agera. För mig går det inte ihop. Talet om ambitiösa målsättningar måste omsättas till handling, säger Jakop Dalunde, MP-parlamentariker i ett uttalande.

Men kommissionen jobbar som sagt i motvind inför detta och mötte motstånd redan tidigare i höstas när unionens målsättningar inför klimatmötet i Katowice skulle antas. Klimatkommissionären pekar också på att de nuvarande lagstiftningar också är möjliga att skärpa framöver.

– Jag måste säga detta till alla våra kritiker. Alla de regelverk som vi antagit inför målen 2030 ska ses över under de kommande åren, för att kunna höja ambition ytterligare. Ingen annan part i Parisavtalet har sagt detta. Vi sätter inte heller upp luftiga mål, utan vi etablerar lagstiftning för att få igång arbetet på golvet, säger Miguel Arias Cañete.

Läs kommissionens presentation här

Forrige artikel Sverige backar skärpta krav på lastbilars utsläpp Sverige backar skärpta krav på lastbilars utsläpp Næste artikel V: Vi har den mest genomtänkta klimatpolitiken V: Vi har den mest genomtänkta klimatpolitiken
Forskarsamhället rasar mot rapportbråket i Katowice

Forskarsamhället rasar mot rapportbråket i Katowice

COP24. Fyra länder satte sig plötsligt på tvären under de pågående klimatförhandlingarna i Polen och ville inte anta 1,5-gradersrapporten från FN:s klimatpanel. Nu pågår ett intensivt diplomatiskt arbete för att ta fram en gemensam hållning som kan välkomnas av alla parter.