Rymdministern: Nu satsar vi för att Sverige ska ligga i framkant

Matilda Ernkrans (S)
Minister för högre utbildning och forskning samt rymdminister

Ingen äger rymden. Det innebär att alla länder ska ha samma rätt att utforska och använda rymden för fredliga ändamål. Som rymdminister försöker jag se till att vi använder rymden på ett sätt som kommer till nytta för oss som lever här på jorden. Genom att Sverige är en stark rymdnation ser vi också till att det skapas en massa viktiga jobb inom vår rymdindustri.

Flera viktiga delar

Rymden är väldigt viktig för vårt liv här på jorden, och har blivit allt viktigare de senaste åren i takt med att samhället har blivit allt mer beroende av de tjänster och funktioner som satelliter tillhandahåller. Telekommunikation, gps, väderobservation och klimatövervakning är bara några av de sakerna. Alltså saker som både är viktigt för individen, som att kunna använda kartfunktionen i telefonen för att hitta. Och saker som är viktiga för mänsklighetens överlevnad, exempelvis att hålla koll på klimatförändringarna.

Ny rymdutredning

Sverige har varit en rymdnation länge. De första raketexperimenten gjordes i norra Sverige redan 1961 och Sverige har rykte om sig att vara en väldigt stark och framgångsrik rymdnation. Under de senaste åren har vi tagit ytterligare steg för att Sverige ska fortsätta vara i absolut framkant.

Vi ska ligga i framkant både när det gäller forskning och innovation med ambitionen att vår rymdverksamhet ska leda till nytta för oss som bor här på jorden.

Matilda Ernkrans (S)
Rymdminister

2018 antog riksdagen en rymdstrategi som anger Sveriges långsiktiga arbete med rymdverksamheten. I strategin slog regeringen bland annat fast att det bör göras en översyn av rymdlagen för att säkerställa att den tar hänsyn till dagens behov och framtida möjligheter.

Nyligen fick därför en utredare i uppdrag att se över den svenska rymdlagen som reglerar svensk rymdverksamhet. Utredningen ska bland annat se över vilka krav som ska gälla för att få tillstånd till rymdverksamhet och att undersöka om det behövs bestämmelser om skydd för rymdmiljön och förebyggande av uppkomsten av rymdskrot. Utredaren ska dessutom ta hänsyn till Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressen, samt folkrättsliga förpliktelser.

Sverige i framkant

Regeringen har förutom rymdstrategin och utredningen för den moderniserade rymdlagen satsat flera hundra miljoner på den svenska rymdverksamheten. Nyligen förstärktes rymdbudgeten med 150 miljoner kronor årligen och för bara några veckor sedan beslutades om ytterligare investeringar i den svenska rymdbasen Esrange.

Investeringen gör så att rymdbasen får kapacitet att skjuta upp små satelliter i omloppsbana runt jorden vilket gör att Kiruna kan komma att bli den första platsen i Europa där det är möjligt. Det placerar Sverige i framkant samtidigt som man bidrar till den regionala utvecklingen med arbetstillfällen och forskningspotential.

Viktig del i klimatarbetet

Att skicka upp satelliter är inte minst viktigt för klimatarbetet. Genom satelliterna kan vi titta på hela jordytan uppifrån för att följa förändringar av klimatet i form av exempelvis skogsavverkning, isars avsmältning eller ökade havsnivåer.

Potentialen för klimatsatsningar kan ses som en fortsättning på en tidigare ambition. För ett par år sen satsade regeringen och Rymdbolaget nämligen 80 miljoner kronor på att bygga en testbädd vid Esrange för att utveckla raketer som går att återanvända. Testbädden invigdes nu i oktober 2020.

Forskning och innovation

Satsningen ligger i linje med den svenska rymdstrategin. Vi ska ligga i framkant både när det gäller forskning och innovation med ambitionen att vår rymdverksamhet ska leda till nytta för oss som bor här på jorden. Exempelvis satsningar som hjälper oss att lösa våra stora samhällsutmaningar, kan leda till förståelse för livet på jorden och ett mer effektivt klimatarbete. Så kan Sverige fortsätta vara en ledande rymdnation även framåt.