Debatt

Romson (MP): Brexit behöver inte skada klimatpolitiken

DEBATT. Med Storbritanniens utträde ur EU försvinner en till Sverige nära allierad i klimatfrågor. Men Brexit behöver inte innebära problem för den globala klimatpolitiken, skriver Åsa Romson (MP), som tror att Storbritannien kommer att fortsätta samarbetet med EU-länderna kring klimatpolitiken.

Åsa Romson (MP), ordförande riksdagens EU-nämnd
Åsa Romson (MP), ordförande riksdagens EU-nämndFoto: Fredrik Hjerling/Miljöpartiet
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Åsa Romson (MP), ordförande riksdagens EU-nämnd 

Storbritannien har under lång tid varit en av Sveriges närmast allierade inom EU på klimatområdet. Tillsammans med Storbritannien, ibland även Tyskland, har många initiativ tagits för att skärpa EU:s målsättningar kring minskade utsläpp eller för att säkerställa att de tydligt positiva samhällseffekterna av en tuff klimatpolitik vägs in i EU:s klimat- och energibeslut. Samarbetet i den informella men viktiga arbetsgruppen för klimatministrar, Green Growth Group, och i det av FN hyllade arbetet med att ta fram ekonomiska rapporter om dynamiska effekter, New Climate Economy, har varit viktigt och påverkat synen på klimatpolitik både inom Europa och i världen.

Så frågan är hur det blir nu, kommer Brexit innebära att EU och världen tappar i samarbetsvilja kring klimatfrågan?

Inåtblickande politik 

På ett plan försvagar Brexit alla typer av samarbeten mellan länder genom att politiken vänder sig mer inåt. En sådan trend är negativ för all politik som är beroende av global samverkan. Klimatfrågan är global och att samarbeta globalt är nödvändigt. Men utgår vi från att Storbritanniens inriktning att vara ett land som arbetar aktivt för att minska sina klimatutsläpp är det inte säkert att Brexit behöver innebära problem för den globala klimatpolitiken. Detta eftersom det sedan förra året finns ett globalt klimatavtal på plats.

Kan välja fortsatt samverkan

Eftersom industrin dessutom redan ingår i utsläppshandeln så är ändring av de förhållandena till mer av nationella styrmedel knappast något näringslivet ser positivt på.

En fråga är om Brexit gör att Storbritannien även lämnar samarbetet med EU-länderna kring klimatpolitiken? Och om Storbritannien kommer att spela en mer offensiv roll i Parisavtalets genomförande efter att medlemskapet i EU upphört? Jag tror att svaret på dessa frågor är nej.

Storbritannien kan välja att efter Brexit fortsatt samverka med EU i klimatfrågor, att låta sin industri delta i utsläppshandeln samt stå kvar vid att ingå i de gemensamma klimatåtagandena som EU gör i Parisavtalet på liknande sätt som Norge och Island gör. Storbritannien har nationellt fastslagit att de ska minska sina klimatutsläpp med 57% till 2030 jämfört med 1990 (vilket kan jämföras med EU:s mål om 40%). En samverkan med EU-länderna ger landet tillgång till kostnadseffektiva styrmedel i form av utsläppshandel. Eftersom industrin dessutom redan ingår i utsläppshandeln så är ändring av de förhållandena till mer av nationella styrmedel knappast något näringslivet ser positivt på. De nivåer som EU diskuterar i den interna bördefördelningen kring utsläpp från sektorer om ligger utanför utsläppshandeln är heller inga problem för Storbritannien som liksom Sverige på nationellt håll siktar mot mer ambitiösa mål än EU. Det talar för att Storbritannien fortsätter samverka med EU i klimatfrågor även efter Brexit.

Större arena men mindre påverkan

Ett alternativ i det globala sammanhanget är att Storbritannien registrerar ett eget nationellt åtagande till Parisavtalet och i de internationella samtalen allierar sig med en annan ländergrupp än EU. De mer klimatambitiösa industriländerna som inte är EU-medlemmar samverkar i klimatförhandlingarna i en grupp som kallas för The Integrity Group, till exempel är Schweiz med där. Men trots att denna grupp består av klimatprogressiva länder så har deras påverkan på stora utvecklingsländer och USA varit begränsat. Där har istället EU kunnat agera mer genom att bland annat också använda den gemensamma utrikespolitiken. Även om Storbritannien skulle få större arena globalt att påverka som icke-EU-stat så är det alltså osäkert om det skulle leda till någon större positiv påverkan.

Däremot gör Brexit att Sverige och andra EU-länder som är framåt i klimatfrågan behöver vässa sitt arbete för att säkerställa att EU fortsätter vara en ledande global aktör och att ökade investeringar för ett fossilfritt samhälle görs i EU.

Dokumentation

Debatt på Altinget

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Vill du medverka i debatten? Kontakta debattredaktör Ola Hjalmarsson på [email protected]


Nämnda personer

Åsa Romson

Forskare och senior expert Svenska miljöinstitutet (IVL)
Jur. dr. i miljörätt (Stockholms uni., 2012)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00