Resursskoleelever kan inte vänta på en annan utredning

Regeringen gav Utredningen om en nationell skolpengsnorm (U2023:05) ett tydligt uppdrag: ta fram ett fungerande och förutsägbart finansieringssystem för fristående resursskolor – som är anpassat till resursskolans särskilda uppdrag och elevgrupp.

Trots ett omfattande arbete landar utredningen inte i en lösning. I stället föreslås ytterligare en utredning. Det är minst sagt bekymmersamt och ett svek mot de elever, och deras föräldrar, som redan i dag kämpar för rätten till en fungerande skolgång.

Viktig resurs för elever med stödbehov 

Resursskolorna tar emot elever med stora och varaktiga stödbehov. Ofta är det elever med stora stödbehov utifrån en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Elever som är i behov av en mindre och anpassad lärmiljö och där nödvändigt stöd inte kan ges i en ”vanlig” skola.

Resursskolan möjliggör en helt anpassad lärmiljö med specialpedagogisk kompetens, förstärkt elevhälsa och små elevgrupper och hög personaltäthet. Förutsättningar som gör verklig skillnad för att möta elevernas behov av stöd. Men dessa förutsättningar kostar mer. Det är just därför regeringen velat skapa ett riktat finansieringssystem.

Var du bor har betydelse 

Utredningens slutsats är dock att resursskolorna är för olika för att omfattas av en gemensam finansieringsmodell. I stället föreslås att varje kommun ska kunna besluta om ”villkorade belopp” för särskilda ändamål, exempelvis högre lärartäthet. Men det blir frivilligt. Och just frivilligheten är och blir ett bekymmer.

Redan i dag finns kommuner som ger ett riktat strukturbidrag till resursskolor – men beloppen varierar från 10 000 till 680 000 kronor per elev och år. Samtidigt har de flesta kommuner ingen riktad ersättning till en resursskola. Det råder med andra ord betydande skillnader i ekonomiska förutsättningar för samma uppdrag. En elev med ett stort och varaktigt behov av stöd ska inte vara beroende av i vilken kommun hen råkar bo. Ett sådant system är varken rättssäkert eller likvärdigt.

Säkerställ resursskolornas finansiering

Regeringens direktiv var glasklara: utredningen skulle lämna förslag på ett finansieringssystem anpassat till resursskolornas särskilda karaktär. I stället föreslår man att frågan skjuts upp – igen. Det innebär att ännu en generation elever med stora stödbehov riskerar att inte få sin rätt till utbildning och sin rätt till stöd tillgodosedd.

Vi behöver ett nationellt, förutsägbart system som säkrar långsiktig och nödvändig finansiering för elevers stödbehov på resursskolor

Vi behöver ett nationellt, förutsägbart system som säkrar långsiktig och nödvändig finansiering för elevers stödbehov på resursskolor – oavsett huvudman och hemkommun. Först då kan vi tala om verklig likvärdighet i skolan och för varje elevs rätt till utbildning.

Att ännu en gång hänvisa till en framtida utredning, särskilt för de elever som har de största stödbehoven, är inte bara otillräckligt – det är oacceptabelt. Regeringen bör därför ge ett tydligt tilläggsuppdrag till den del av utredningen som fortfarande pågår (som avser de frivilliga skolformerna). Regeringen måste se till att lösa det ursprungliga uppdraget om resursskolornas finansiering – det man alltså inte gjorde med det delbetänkande som presenterades i somras. För alla elevers möjlighet till en fungerande skolgång.