Replik: "Miljöaktivisterna" är ingen centralstyrd organisation

DEBATT. Ingen påstår att det är lätt att försörja en växande befolkning och samtidigt ta ansvar för miljön och klimatet. Vägen till hållbarhet bör debatteras, men det är onödigt att trampa på hela miljörörelsen, skriver miljöorganisationerna Klimataktion, Skydda Skogen och Älvräddarna i en replik till Rickard Axdorff och Robert Wedmo.

Jonas Bane, Klimataktion
Kristina Bäck, Skydda Skogen
Christer Borg, Älvräddarna

Rickard Axdorff och Robert Wedmo skriver okunnigt om biologisk mångfald och miljö generellt i sin debattartikel (9/5). Bäst hade varit om de först bara läst på lite, förslagsvis en timme på internet, så skulle diskussionen blivit intressantare. Först och främst behöver en alldeles för vanlig missuppfattning redas ut: “Miljörörelsen” eller “Miljöaktivisterna” är inte en centralt styrd organisation med gemensam agenda. Vi är människor från olika delar av samhället som ofta har olika uppfattning om exakt hur lösningarna ser ut och vad som är viktigast att lyfta. Vissa av oss arbetar på organisationer som kan betala ut lön, andra engagerar sig ideellt med en tillfällig känsla av hopp som enda belöning. Ett hopp om att vi i framtiden ska ta större hänsyn till livet på den här planeten. Det vi däremot alla har gemensamt är att vi vill ifrågasätta huruvida människans beslut och leverne är kompatibla med planetens och ekosystemens gränser.

Elproduktion

Verksamheter som inte är hållbara, det vill säga överskrider de planetära gränserna, måste miljöanpassas eller fasas ut, svårare än så är det inte. Just vattenkraften måste miljöanpassas för att de strömmande vattnen är sammanhängande ekosystem från källflöden till hav, och det är fler organismer än fiskar som drabbas hårt och slås ut av dammar och vattenkraft. Miljöanpassning av de 200 stora vattenkraftverken kan ske med hjälp av fiskvägar och ekosystem-anpassade flöden, detta utan att hota elsystemets funktion.

Sötvattenekosystem har degraderats enormt och skadorna ökar, till mycket stor del beroende på dammar för bevattning eller vattenkraft. Samtidigt dunstar lika mycket sötvatten från jordens dammar som den årliga konsumtionen för den globala livsmedelsproduktionen.

Vi är nu inne i en övergångsperiod, där energin från solen kommer spela en allt större roll, speciellt när lagring av elenergi blir mer ekonomiskt tillgänglig. Solceller på 500 av Sveriges 45 miljoner hektar mark skulle ersätta samtliga av de allra minsta småskaliga vattenkraftverken, till gagn för ekosystemen i hundratals åar i Sverige. Enbart södervända tak i Sverige skulle med solceller ge 45 terawattimmar, det vill säga fyra femtedelar av den totala vattenkraftsproduktionen.

Bioenergin och skogen

Bioenergi har seglat upp som den stora räddningen på transportområdet och som ersättning för olja. Men den totalt oproblematiska bild som skogsnäringen sprider i reklamkampanjer är inte sann, det vet ni också. Ett ökat uttag av bioenergi från skogen liksom storskalig avverkning av naturskog som ersätts med enformiga trädplantager är inte en långsiktigt hållbar lösning på någonting. Det skapar istället större risker för insekts- och svampangrepp, minskade kolsänkor och är ett hot mot den biologiska mångfalden – en planetär gräns som redan är överskriden.

Om skogen i övrigt så bör minst 20 procent av den produktiva skogsmarken skyddas och övrig skog brukas kalhyggesfritt med ett tydligare regelverk och bättre kontroller. Detta skulle förmodligen innebära fler jobb, inte färre. Dock givet att avverkningarna är långsiktiga, det vill säga görs under en längre tidsperiod och inte med högst avkastningskrav som fokus. Allt har ett pris.

Kött

En stor del av miljörörelsen förespråkar ett minskat köttätande av en mängd olika anledningar. Dels för att köttindustrin på global nivå är en stor utsläppare av växthusgaser och dels för att en stor del av det kött vi äter är importerat kött som kommer från djurfabriker. De djuren har ofta inte betat ute. I dag är till exempel hälften av vårt nötkött importerat, så det finns en legitimitet kring kritiken mot köttätande i Sverige. Genomsnittssvensken äter idag ungefär dubbelt så mycket kött som det globala genomsnittet. Många inom miljörörelsen förespråkar därför att vi ska minska ned köttätandet och välja kött med omsorg. Vi ska främja lokalt ekokött från djur som går ute och betar och håller med om att betande djur är helt avgörande för att hålla landskapet öppet.

En stor del av jordens jordbruksmark används i dag till djurfoder som soja. Sammantaget används 27 procent av planetens landyta till djurindustrin. Det berikar inte den biologiska mångfalden utan har ersatt områden där det tidigare växte regnskog. Den köttproduktion som bidrar till miljönytta, som ett rikt växt- och djurliv, ska få finnas kvar.

Transporter

Transportsektorn står inför svåra utmaningar. Trots att mer hållbara lösningar finns på marknaden väljer ändå majoriteten av nybilsköpare att köpa fossildrivet. Biltillverkarna tar inte det ansvaret de borde tagit för länge sedan, istället driver de en stark och välfinansierad lobbyism för att bibehålla status quo, för att inte tala om alla miljarder som årligen går till bilreklam.

Möjligheterna är många här: bilpooler, samåkning, kollektivtrafik, cykel för kortare sträckor, vätgas och elbil. Det finns många alternativ att tillgå för att minska resorna med bensinbilen och givetvis kommer inte alla byta till elbil över en natt. Det ökade elbehovet från en växande elbilsmarknad måste lösas gemensamt med utbyggnaden av ett hållbart elnät med lagringsmöjligheter. Totalt sett exporterar Sverige fortfarande el, ca 10-20 terawattimmar per år, vilket i sig skulle täcka behovet från om alla skaffade elbil över en natt. Lagringsfrågan är central, men vi kan inte låta den utmaningen göra oss handlingsförlamade och fortsätta bränna bensin som vanligt, bara för att en nödvändig omställning får konsekvenser. Här behöver vi istället få industrin med oss på en fossilfri vision, så att vi kan lösa problemen tillsammans.

Det är fortfarande väldigt långt kvar innan ett kommersiellt flyg kan drivas på el. För att lösa problemet med flygets utsläpp anser många av oss aktivister istället att vi måste minska antalet flygresor. Vi blir den tråkiga kompisen, men i brist på ett fossilfritt alternativ så måste vi tänka på planeten först, och mänsklighetens “rätt till turism” i andra hand. En växande skara säger nu nej till Thailandsresan och vi kan bara hoppas att sådana initiativ sprider sig. En tur och retur-resa till Sydostasien motsvarar ju som bekant 20 år av sopsortering.

Om ansvar i allmänhet

“Ett vuxet beteende är att stå till svars för sitt handlande” skriver ni. Anser ni att människor i den rika delen av världen generellt tar ansvar för sitt handlande? Tar vi ansvar för den miljöförstörelse vårt resande, handlande och ätande ger upphov till? Nedbrända regnskogar i utbyte mot monokulturer av palmoljeträd eller enorma farmar med nötkreatur? Förgiftade floder och sjöar i utbyte mot en snabbväxande klädindustri?

Att försörja en växande befolkning och samtidigt ta ansvar för miljön och klimatet är inte lätt, det påstår ingen. Mänskligheten kommer inte vända trenden på en femkrona, vägen till hållbarhet är lång, krokig och bör debatteras. Således bör vi inte trampa på en hel rörelse som har i uppgift att syna och ifrågasätta de beslut som tas. Som i grund och botten vill väl och har som främsta mål att framtida generationer ska kunna leva och frodas på den enda planeten som i dagsläget går att leva på.

Forrige artikel LRF och WWF: LRF och WWF: "Underlätta för markägare att skapa våtmarker" Næste artikel Debatt: Röj undan hinder i vildsvinsförvaltningen Debatt: Röj undan hinder i vildsvinsförvaltningen
  • Rapportera

    Lars Cornell

    Ej i samma påse

    Det var bra synpunkter. Men lägg inte Klimat och Miljö i samma påse. De är varandras motsatser. Om koldioxid är ett hot (jag anser inte det, koldioxid behöver vi mer av) då måste vi skövla våra skogar för att få fram bioenergi som ersättning till det fossila bränslena.
    Det var kol och olja och senare kärnkraft som räddade Europas och Sveriges skogar. Så är det fortfarande.

    Så länge vi inte kan ackumulera elektrisk energi är solceller inte en framkomlig väg. Solel till transportsektorn är inte en bra kombination.

    http://www.klimatupplysningen.se/2018/04/22/plan-att-tacka-gotland-med-vind-och-solel/

  • Rapportera

    Göran Rönning · Skoglig debattör

    Helt fel, Lars Cornell

    Klimat och miljö hör ihop, utan en fungerande biologisk mångfald, utan en fungerande biodiversitet, utan ekosystemtjänster som rent vatten pollinerande vildbin , humlor, etc och ren luft klarar vi inte livet på planeten. Dagens skogsbruk är inte långsiktigt hållbart, därför att det hotar ovannämnda livsbetingelser. Dagens skogsbruk är i juridiskt menig Miljöfarlig Verksamhet. Från de allestädes makabra körskadorna orsakade av skogsbrukets maskiner läcker giftigt kvicksilver ut i våra gemensamma vatten, detta giftiga kvicksilver vandrar vidare i ekosystemen, tas upp i organismer som sedan konsumeras av fiskar, som i sin tur blir kvicksilverförgiftade, som sedan hamnar på våra matbord. Kvicksilver är ett av världens giftigaste ämnen.
    Bioenrgi från skogen är ett katastrofalt hot mot skogens biologiska mångfald, då skogsbruket i allt större utsträckning avverkad de naturhänsyn som skulle stått kvar i skogen då det utgör livsmiljöer för en lång rad hotade arter, organismer, bostäder för bl.a. vildbin , etc. I 10 000-tals och åter 10 000-tals kubikmeter torrträd, rötade granar, flerhundra- åriga silvertorrakor ligger numera i skogsbruket egna flisterminaler, för att flisa upp och eldas upp i ugnar. För den som mer vill veta mer om detta rekommenderar jag att ta dela av ArtDatabankens publikation Fauna & Flora årg, 110:4, 2015 sid 23 rubrik " Gammal skog ökar - i flisdepåerna" . Likaledes fauna & flora årg 111, 1, 2016 av forskaren Frank Götmark. med rubriken "Mer om naturvärden i energivedshögar, resultat från Sydsvenska höglandet". Denna bioenergi tillvaratagande från skogen är en ekologisk katastrof som kan få oanade konsekvenser för biologiskt liv i skogsekosystemen.

  • Rapportera

    Lars Cornell

    Ej samma påse

    G Rönning: Det du skriver motsäger inte mitt påstående. Du håller dig hela tiden till 'miljö', inte ett enda ord om 'klimat'. Det gillar jag.
    .
    Mer än 2° varmare fram till år 2100 blir det inte. Av det har vi under de senaste 100 åren fått 1° klimatförbättring. Det återstår således 1° fram till år 2100. Temperaturen från Smygehuk i S till Treriksröset i N skiljer 10°.
    Vi har således en gradient på 15 mil per grad under de kommande 80 åren.
    Ingen människa, fisk, fågel, humla, isbjörn eller korall kan uppfatta något så litet som en grad på 80 år och det kan inte du och jag heller.

    http://www.tjust.com/2018/klimat/kalifornien.pdf

    Mer koldioxid har fått skogarna att växa så det knakar och lantbruket slår nya rekord rätt ofta. Värdet av mer fotosyntes har beräknats till 35 miljarder kronor för svensk skog och lantbruk varje år. Det är rätt mycket.
    .

  • Rapportera

    Bo Nyström

    Planetär gräns?

    Miljörörelsen skriver:

    - "Verksamheter som inte är hållbara, det vill säga överskrider de planetära gränserna, måste miljöanpassas eller fasas ut, svårare än så är det inte."

    Är det alltså först när en verksamhet "överskrider de planetära gränserna" som den inte anses "hållbar"? Jag som trodde att vi måste vara betydligt försiktigare och varsammare med vår natur och planet än så.

  • Rapportera

    Dag Lindgren

    Aktivisterna negativ verkan globalt

    Globalt kompenserar ökning av skogodlad areal bara hälften av den skogsareal som årligen går förlorad. Bara en mindre del av denna skogsodlade areal kan betecknas "plantager". Ökningen av den globala arealen planterad skog har minskat med hälften sista decenniet. Naturskyddarna och aktivisterna har varit enormt framgångsrika internationellt i sin kampanj mot skogsodling, men deras insats är mycket negativ för mänsklighetens framtid. Ur ensidig nationell synpunkt tror jag dock aktivisterna styrker den svenska skogsindustrins framtida marknad genom mindre konkurrens mer än de begränsar det framtida svenska virkesuttaget.

  • Rapportera

    Göran Rönning · Skoglig debattör

    Helt Fel.. Dag Lindgren

    Svensk skogsindustri har aldrig haft något samhällsansvar, varken för det arbetande folket, eller för vår gemensamma miljö/natur.

    Skogsnäringens historia präglas av respektlöshet mot näringens naturgivna förutsättningar, träden, de andra varelserna, naturens hela rikedom.

    För 170 år sedan började man avverka i Norrland. Där fanns mycket virke i skog som hade kommit upp alldeles av sig själv. Man glömde dock att räkna årsringarna. Man såg inte att det skulle ta 300 år eller mer innan grovt timmer stod där igen.

    Skogsnäringen försöker lura i folk att 25 % av skogen nu är skyddad från avverkning. Då räknar den in impedimenten. Dessa lågproduktiva marker är ointressanta för näringen, utom just nu, som sofferpost i propagandan mot naturvård.

    Skogsnäringen betraktar naturen som mindervärdig. Naturvård ses som intrång i dess maktsfär, och bekämpas med näringens hela ekonomiska övermakt.

    Skogsnäringen styr Skogsstyrelsen, trots att maktförhållandet borde vara det omvända.

    En ny lagstiftning i skogen bör ta ifrån skogsnäringen rätten att hugga var, vad och hur den vill. Skogsnäringen bör tvingas att be om lov, som andra exploatörer, annars tar naturskogen helt slut..

  • Rapportera

    Bror Högbom · Fd ordförande för Save the baltic-Water for life

    Stora dammar i huvudfåran ger även kiselbrist i haven.

    Som bara det faktum att den förnybara vattenkraften avger mer växthusgaser än kolkraft i vissa delar av världen. Nu vill "de gröna" dessutom sprida kunskapen om det klimatsmarta och förnybara till de fattiga delarna av världen (via klimatavtalet) och förstöra deras floder, fiske och vattenkvalité...då för att rädda isbjörnar på Svalbard :/

    Goola på Sveriges roll i energi&klimatomställning. Sök på Kina-Sverige-vattenkraft , Indien, Afrika, Nilen, osv.

    Hur kunde det bli så fel?

    Det gröna politikerna blundar över miljökonsekvensen och är stolta över en klimatpolik som förstör planeten ännu mer och vägrar även inse att vattenkraften rent juridiskt inte får kallas miljövänligt här i Sverige men, säger något annat i utvecklingsländerna.

    (googla på vattenkraft får inte kallas miljövänlig.)

    Politikerna vägrar även inse att Östersjöns största miljöproblem är pga vattenkraften som bl a ger obalans i vattenkvalitén och utrotar fisk.
    Denna negativa påverkan av ekosystemet beskrivs av en grupp forskare från Danmark, Finland, Lettland, Polen och Sverige i det EU finansierade projektet SIBER.

    Det är det harmlösa grundämnet kisel, ett av
    våra vanligaste i jordskorpan, som inte tycks följa
    sitt normala mönster i en reglerad älv. Mängden
    kisel minskar vilket resulterar i oangenäma effekter
    för det biologiska livet i haven.

    Löst kisel spelar en viktig roll i vattnets näringskedja där grundämnet bygger upp kiselalger som blir näring för de djurplankton som i sin tur är mat för fiskarna.

    Undersökningar i Svarta havet (som också har brackvatten) visar att minskad kiselhalt
    medfört en kraftig ökning av blågröna alger
    och dessutom påverkan på fiskbeståndet.

    Har samma sak skett i Östersjön?

    Hur påverkar kiselbristen Östersjöns ekosystem som helhet?

    Har kiselbisten och den ökande svampangreppen ett samband på fiskar, lax mm?

    Är det inte hög tid att vi drar i handbromsen och utvärderar vattenkraftens miljökonsekvenser i Östersjön?

    https://m.facebook.com/groups/1391759661114753?view=info&sfd=1&ref=m_notif&notif_t=feedback_reaction_generic