Replik: Jimmiepriser på fossila drivmedel gagnar norrmänn och finnar mer än svenskar

Vi andra kan göra en mer balanserad analys och konstatera att sänkningen av skatten på bensin och diesel kostar sju miljarder kronor per år. De stora vinnarna är norrmännen och finnarna som nu kan tanka billigt i Sverige. Sen årsskiftet stimulerar vi norsk och finsk ekonomi med svenska skattemedel. Alla som hade haft större nytta av att dessa medel använts i till exempel skolan, vården och omsorgen är förlorare.

Över fem miljoner ton koldioxid per år i ökade utsläpp blir resultatet för klimatet när reduktionsplikten nu sänks och transportsektorns klimatpåverkan nästan fördubblas. Risken är överhängande att Sverige måste köpa bulgariska utsläppsrätter för många miljarder som annars hade kunnat göra nytta här hemma.

Lyssna på finansdepartementet

Sveriges beroende av skurkstater ökar kraftigt. Huvuddelen av förnybara drivmedel importeras, men vi kan tillverka dem själva, medan de fossila drivmedlen per definition är importerade. Fossil bensin och diesel kommer från Saudiarabien, Nigeria och Venezuela, och en tredjedel har okänt ursprung – troligen direkt eller indirekt Putins Ryssland.

Som ordförande för finansutskottet har Riedl anledning att ta till sig finansdepartementets analyser, där det slås fast att riktade satsningarna gör större nytta för dem man vill nå än att sänka priset för alla som tankar fossilt. Träffsäkra stöd till gles- och landsbygd, till särskilt transportberoende näringar som jord- och skogsbruk, stöd till kollektivtrafiken och höjt bostads- och socialbidrag är några exempel.

Jimmiepriserna på fossila drivmedel hotar bilden av Sverige som ledande i klimatomställningen. Just när hela världen söker inspiration och konkreta exempel att lära sig av så backar Sverige och höjer andelen fossilt och ökar de klimatpåverkande utsläppen. Det svenska näringslivet är djupt oroat för att mångmiljardaffärer och gröna jobb kan gå i stöpet – då drabbas vi alla. Jimmiepriser gagnar Sverigedemokraterna och möjligen Moderaterna, men de gagnar inte Sverige.

Hål i statskassan

Vid pump blir skatten dock högre än tidigare för diesel och marginellt lägre för bensin. Liksom med den förra skattesänkningen så riskerar vi att knappt märka det, eftersom stigande världsmarknadspris på olja och sjunkande svensk kronkurs kan äta upp allt.

Hålet i statskassan på närmare sju miljarder kronor per skattesänkning går däremot inte att komma ifrån. Självklart kan andra, mer träffsäkra satsningar gynna Sveriges mest utsatta hushåll och företag bättre än att ge alla billigare bensin. Det säger också regeringens eget finansdepartement; riktat stöd till gles- och landsbygd, till särskilt transportberoende näringar som jord- och skogsbruk, stöd till kollektivtrafiken och höjt bostads- och socialbidrag är några exempel.

Sen årsskiftet stimulerar vi norsk och finsk ekonomi med svenska skattemedel. 

Riedl lyfter också fram att reduktionsplikten ska sänkas; trots bokstavligt talat brinnande klimatkris ska andelen fossil olja i bensin och diesel öka. Detta trots att Riksrevisionen slår fast att reduktionsplikten är ett kostnadseffektivt sätt att minska vår klimatpåverkan, och att en betydande och ökande andel av biodrivmedlen som används i reduktionsplikten är svenska, stärker vårt välstånd och skapar arbetstillfällen. Den sänkta reduktionsplikten kan leda till att Sverige missar inte bara våra egna klimatmål utan också EU:s, vilket skulle leda till böter i mångmiljardklass, vilket regeringens egen utredare John Hasslers varnar för.

Varken trovärdigt eller hållbart

Sverige ska ”fortsätta vara ledande inom miljöarbetet”, skriver Riedl, som också slår fast att ”Sverige ska klara klimatomställningen”. Det är klokt – svenskt näringsliv i hela landet har visat att det främjar vår konkurrenskraft och tryggar vår framtid som välfärdsland. Men enskilda och välkomna satsningar på fler laddstolpar och eldrivna tunga fordon – premien för elbilarna har regeringen ju avskaffat – räcker inte långt mot den ökade klimatpåverkan från billigare bensin och diesel och mer fossilt i varje liter.

Ska Sverige behålla trovärdigheten och initiativet i omställningen, krävs klimatsatsningar långt bortom det vi hittills har sett. Hela landet medverkar gärna, men regeringen måste ta initiativet – hjälp hushållen och företagen ställa om.