Regeringens kärnkraftsvurm har fördröjt omställningen

Sveriges elsystem är fortsatt stabilt även med en växande andel sol- och vindkraft, enligt en rapport som Energiforsk publicerat under sommaren. Bakom Energiforsk står bland andra kärnkraftsägarna Vattenfall, Uniper och Fortum. Regeringen behöver ta till sig kunskapen, låta fakta trumfa tyckande, och lägga om energipolitiken innan det är för sent.

Sverige är en av Europas största elexportörer

Regeringen menar att utbyggnad av förnybar elproduktion förutsätter ny kärnkraft om stabiliteten i elnätet inte ska försämras. Det motsägs av Energiforsks rapport, som visar att elsystemet inte alls har blivit mindre stabilt av en ökad andel förnybar elproduktion. Tvärtom har Sverige i dag bättre möjlighet att hålla systemet stabilt än tidigare, och det till låg kostnad per kilowattimme.

Däremot är risken större att Sverige måste importera el när behovet är som störst. Det möts med ett mer integrerat elnät där olika länder och regioner kan stötta varandra. Utifrån de stora intäkter Sverige har från elexport under i princip hela året är det inte ett ekonomiskt problem om vi några timmar om året behöver importera el. Det är inte försvarbart att lägga hundratals miljarder på ny importberoende kärnkraft, som regeringen vill, för att bli självförsörjande på el varje minut året om när Sverige redan är en av Europas största elexportörer.

Elproduktionen måste byggas ut

Om hela energisystemet, inte bara elsystemet, ska bli fossilfritt och mindre beroende av import måste elproduktionen byggas ut. Det kräver både satsningar på energieffektivisering och eliminering av förluster. I år kommer Sveriges totala energianvändning vara cirka 510 terawattimmar. Över 50 procent av tillförseln importeras och över 25 procent utgörs av fossila bränslen. Förlusterna i energisystemet är samtidigt gigantiska 135 terawattimmar, varav kärnkraftens omvandlingsförlust är 95 terawattimmar.

Ett rimligt första steg är att regeringen slutar bygga sin energipolitik på tro och tyckande.

Hur mycket el kommer att behövas för att energisystemet ska bli fossilfritt och mindre beroende av import? Förutom den elproduktion som behöver tillkomma för att möta den ökade elanvändningen behöver cirka 100 terawattimmar byggas för att ersätta den del av dagens elproduktion som når sin tekniska livslängd fram till 2045.

Regeringens riskabla kärnkraftsvurm

Sammantaget behövs 200-250 terawattimmar ny elproduktion de kommande 20 åren. Regeringens kärnkraftsplan täcker de sista och dyraste 10-20 procenten. Men de har ingen som helst plan för de första och billigaste 80-90 procenten. Regeringens kärnkraftsvurm har stulit tid och resurser från den nödvändiga omställningen.

Nu krävs en omläggning av politiken som gör det möjligt att snabbt bygga ut förnybar elproduktion, energilagring och system som optimerar elanvändningen. Ett rimligt första steg är att regeringen slutar bygga sin energipolitik på tro och tyckande. Förhoppningsvis kan Energiforskrapporten få regeringen att inleda en återgång mot en energipolitik baserad på fakta.