"Politiken måste spela en mer aktiv roll som pådrivare"

På söndag är det Återvinningens dag. En dag då vi vill uppmärksamma vikten av en ökad användning av återvunnet material i samhället – inte minst när vi tillverkar produkter och bygger infrastruktur. Det är en helt avgörande framtidsfråga om Sverige och övriga världen ska kunna klara utsläppsmålen och bibehålla den välfärd vi har i dag.

Jordens infrastruktur behöver fördubblas till år 2050 och konsumtionen av produkter förväntas öka lavinartat. Om vi inte använder återvunnet material vid byggandet av framtida infrastruktur och vid tillverkning av produkter så kommer vi inte att klara Parisavtalet.

Förlorar miljarder

En ökad användning av återvunnet material är nödvändig eftersom det kan minska koldioxidutsläppen kraftigt, både nationellt och internationellt. Återvunna råvaror är mer klimatsmarta än nya råvaror, för vissa material är koldioxidbesparingen hela 95 procent när vi använder återvunnet material i stället för nytt.

Sverige förlorar minst 42 miljarder kronor varje år på grund av att vi inte tar tillvara material effektivt.

Lina Bergström
Vd, Återvinningsindustrierna

Forskningen visar också att det är lönsamt att öka användningen av återvunnet material. Sverige förlorar minst 42 miljarder kronor varje år på grund av att vi inte tar tillvara material effektivt. Vi behöver tillverka produkter med återvunnet material och designa dem för att kunna separeras, sorteras och återvinnas igen.

Cirkulär ekonomi

Användningen av återvunna råvaror utgör ett viktigt bidrag till flera av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Det gäller bland annat målen för hållbara städer, hållbar konsumtion, klimat, hav och marina resurser, samt ekosystem.

Näringslivets roll är viktig och flera svenska företag ligger i dag i framkant. Samtidigt måste politiken underlätta en cirkulär ekonomi genom att sätta mål och skapa konkreta incitament för lönsamhet och marknad.

Om vi ska kunna öka återvinningen och användningen av återvunnet material måste politiken spela en mer aktiv roll som pådrivare av cirkulära materialflöden.

Vi uppmanar därför politiken att:

• Införa nationella mål för andel återvunnet material i produkter som sätts på den svenska marknaden. I dag finns mål kopplade till insamling och återvinning, men inte kring användningen av det återvunna materialet. Ta fram en handlingsplan för att öka användningen av återvunnet material.
  
  
• Införa ekonomiska incitament som gör återvunnet material mer konkurrenskraftigt på marknaden och som ökar efterfrågan på det återvunna materialet.
  
  
• Skapa förutsättningar att cirkulera material genom flexibla och effektiva system utan att hindras av kommunala avfallsmonopol.
  
  
• Ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att utveckla kriterier så att produkter som innehåller återvunnet material prioriteras och att ställa krav på detta i lagen om offentlig upphandling.
  
  
• Införa generella krav om att produkter och material som sätts på den europeiska marknaden ska vara designade för att kunna återvinnas.
  
  
• Införa krav på att återvinningsbart material ska sorteras ut ur avfall som ska förbrännas och deponeras.

Helt nödvändig

Det är dags för ett paradigmskifte – från linjära till cirkulära materialflöden. En sådan utveckling är helt nödvändig om Sverige ska nå målet att Sverige ska ha nettonollutsläpp år 2045.