"Östersjöns torskbestånd behöver långsiktiga åtgärder"

DEBATT. I veckan ska EU:s fiskeministrar bestämma nästa års fiske i Östersjön. EU-kommissionens förslag tyder på att det kan komma att göras för lite – och för sent – för några av de mest hotade bestånden, skriver Henrik Svedäng och Markus Larsson vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Henrik Svedäng, forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum
Markus Larsson, omvärldsanalytiker vid  Stockholms universitets Östersjöcentrum

Den 15-16 oktober träffas EU:s fiskeministrar för att bestämma de faktiska fångstnivåerna för nästa års fiske. Kommissionens förslag blir vägledande i de förhandlingarna. I sitt förslag till svensk ståndpunkt skriver regeringen att ”den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten”. Det vore önskvärt om den svenska positionen gjordes ännu klarare genom att ange var gränserna går för försiktighetsansatsen och därmed hur mycket man kan tillåta sig avvika från den vetenskapliga rådgivningen.

För lite och för sent

Förvaltningen av Östersjöns fiskbestånd präglas av kortsiktighet. Genom att variera kvottilldelningen från år till år försöker man balansera mellan risken att fiska för mycket eller för lite. Eftersom kunskapen i det korta tidsperspektivet är begränsad riskerar fisketrycket bli för högt med förödande konsekvenser. Fiskenivån borde istället hållas på låg nivå under flera år för att först därefter långsamt öka. Insatserna hittills präglats av ryckighet och ”för lite, för sent”, enligt SAM (Scientific Advice Mechanism), EU:s eget organ för vetenskapliga råd. När tillståndet för ett fiskbestånd försämras måste fisket minskas omgående och rejält.

Åtgärderna behöver dessutom vara långsiktiga. Att från år till år dra fram och tillbaka i styrreglagen, är ineffektivt. Eller som SAM skriver: ”att återuppbygga överfiskade bestånd kräver minskade landningar av fisk under flera år”.

”Vi föreslår ett balanserat paket som säkerställer ett hållbart fiske i Östersjön”, konstaterade Karmenu Vella, EU:s kommissionär för miljö-, havs- och fiskefrågor, när han i slutet av augusti presenterade kommissionens förslag till fångstkvoter för nästa års fiske i Östersjön.

Han var särskilt glad över att fångstnivåerna för det västra torskbeståndet åter kan höjas ”efter flera års svårigheter för yrkesfiskarna”.

Forskare har varnat länge

Att torskfisket gått dåligt i västra beståndet är en följd av att beståndet länge har varit i alarmerande dåligt skick. Forskarsamhället och många miljöorganisationer har länge varnat för historiskt låg rekrytering och en lekbiomassa långt under de vetenskapligt satta miniminivåerna. Enligt forskarnätverket ICES (International Council for the Exploration of the Sea) är skälet att fiskedödligheten (alltså den andel av beståndet som tas av fisket) varit alltför hög under de senaste 19 åren.

Men varningarna har inte lett till det ansvarstagande som SAM efterlyser. Under 2015 och 2016 sattes fångstkvoterna för det västra torskbeståndet dubbelt så höga som de vetenskapliga rekommendationerna. Även 2017 blev fångstnivån högre än ICES rekommendation, i enlighet med kommissionens förslag.

Beståndet är i kris

I år föreslår kommissionen åter en höjning av kvoten, denna gång med 30 procent. Kommissionen föreslår även att man tar bort det i fjol införda fiskeförbudet under lekperioden. Detta trots att kommissionens rådgivande kommitté för fiskefrågor, STECF, slår fast att just den skyddsåtgärden verkar ”väldigt fördelaktigt för det västra torskbeståndet.”

Östersjöns största torskbestånd, det östra, befinner sig i kris. Beståndets storlek minskar och produktiviteten sjunker då fisken växer allt långsammare. Trots dessa signaler föreslår kommissionen att fångstnivåerna sänks med endast 15 procent jämfört med i fjol. Det innebär betydligt högre fångstnivåer än vad ICES rekommenderar. Kvotsättningen skuggar beståndets nedgång men har inte begränsat fisket på snart ett decennium.

Torskbestånden i Östersjön behöver, för att ha en rimlig chans att återhämta sig till hållbara nivåer, en långsiktig förvaltning, med bland annat kraftigt sänkta kvoter och fiskeförbud under lekperioden.

Forrige artikel "Miljöanpassad vattenkraft är bra för svensk landsbygd" Næste artikel "Så kan en ny regering återskapa skogsägarnas förtroende"