Oro för att EU ska ta över skogspolitiken

KLIMAT. Människans bruk av åkermark, betesmark, våtmark och den för Sveriges del viktiga skogsmarken kan fogas in i EU:s klimatpolitik framöver. Men det råder delade meningar inför om och hur det ska gå till.

Av: Jacob Hederos

Frågan om skogsbrukets plats i klimatpolitiken har länge varit omtvistad. I FN:s klimatarbete ingår den, men EU har tidigare haft en skeptisk hållning. Detta bland annat för att unionen har ställt sig frågande till hur reglerna för sektorns upptag och utsläpp av växthusgaser ska sättas upp på ett rättvisande sätt. Men efter EU-statschefernas beslut i oktober 2014 om ett preliminärt bud till det nya klimatavtalet i Paris ändrades linjen. Människans klimatpåverkan på skog och mark, förkortat Lulucf, ska in i EU:s klimatpolitik.

Den 20 juli i år kom förslaget från EU-kommissionen och efter en snabb remissrunda har nu departementet ett underlag från de svenska intressenterna. De informella förhandlingarna i Bryssel är redan i gång och när EU:s miljöministrar samlas den 17 oktober är det planerat att de första trevande samtalen ska inledas.

LRF oroade

Frågan är dock fortfarande kontroversiell. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) är, tillsammans med flera remissinstanser såsom Trädbränsleföreningen och Skogsindustrierna, kritiska till de regler som föreslås sättas upp för att se till att länderna inte avverkar mer skog än vad som planteras.

– Vi är rädda att förslaget blir kontraproduktivt för att det inte ger incitament till ett hållbart skogsbruk. Sedan är vi oroade över att förslaget innebär ett större inflytande från EU-kommissionen i vår nationella kompetens som vi har i skogspolitiken, säger Elina Matsdotter på LRF till Altinget.

Den senare frågan ska även diskuteras i riksdagen i oktober.

Målet för Lulucf-förordningen är att utsläppen från sektorn inte ska öka under den gällande tidsperioden 2021-2030. Men Energimyndigheten vill inte ens lämna ett yttrande till lagförslaget, detta eftersom konsekvenserna jämfört med ett nollalternativ utan ytterligare åtgärder inte är belysta i kommissionens förslag.

SLU förordar flexibilitet

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är för ännu mer sammanfogning och så kallad ”flexibilitet” mellan de olika sektorerna i klimatpolitiken. De förespråkar därför att länder ska kunna handla med utsläppsrättigheter mellan exempelvis transportsektorn och skogsbrukssektorn så att varje land själva kan göra en bedömning av vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva.

Den ståndpunkten är dock inte dominerande bland medlemsstaterna och har tidigare kritiserats av miljörörelsen. Bland annat har Europas största miljöorganisation EEB menat att det är viktigt att hålla de olika sektorerna separata, då de ser problem med att jämställa en utsläppsminskning från exempelvis utfasning av fossil energi i transportsektorn med ökad skogsplantering.

Tre parallella förhandlingar

Efter ministerrådsmötet den 17 oktober inleds formella parallella förhandlingar i Lulucf-förslaget och de två andra förslagen, som rör sektorna innanför och utanför utsläppshandeln. Tillsammans utgör de tre paketet det som slutligen ska bli EU:s slutbesked på utsläppsminskningar till FN:s nya klimatavtal. Ramen som allt ska landa inom är att dra ner på utsläppen inom unionen med minst 40 procent jämfört med 1990 års nivå.

Flera miljöröster har dock varnat för att luckor inom Lulucf-lagstiftningen möjliggör en sänkt ambition för de totala utsläppen i unionen. Enligt analyser gjorda av skogsmiljöorganisationen Fern motsvarar dessa luckor, rörande exempelvis den ovan nämna flexibiliteten att kunna räkna av utsläpp från en sektor till en annan, en ambitionssänkning till 39 istället för 40 procents minskade utsläpp från EU.

I de nya reglerna föreslås att 280 miljoner utsläppsenheter (koldioxidekvivalenter) ska kunna föras över från Lulucf-sektorn in i de andra sektorer som inte ingår i utsläppshandeln. Det motsvarar nära tio procent av de totala utsläppsminskningen i dessa sektorer, enligt miljöorganisaionen Birdlife Europe. Flexibiliteten kritiseras även av bland annat av Svenska bioenergiföreningen, Svebio.

Regeringens åsikt om flexibilitet oklar

En ambitionssänkning är något som regeringen vill undvika, men regeringen har ännu inte tagit ställning kring om den flexibilitet som föreslås är för omfattande. Klart är dock att man från svensk sida vill skärpa föreslagna översynsregler så att det blir möjligt att höja kraven inom hela klimatpolitiken framöver.

Forrige artikel Fast påspris kan bli miljardvinst för handeln Fast påspris kan bli miljardvinst för handeln Næste artikel SD emot snabb ratificering av Parisavtalet
Statschefer överens om bud för klimatandel i EU-budgeten

Statschefer överens om bud för klimatandel i EU-budgeten

MFF. Medlemsländerna är eniga om att följa kommissionens förslag och vika 25 procent av EU:s långtidsbudget åt klimatåtgärder. Men kvar står frågan om summan är definitiv.
– Vi kommer att fortsätta att driva på för att det här ska ses som ett golv, inte ett tak, säger statsminister Stefan Löfven (S).