"Orimligt förslag från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket"

DEBATT. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen sätter sig över vår författning och hittar på egna lagar. Det skriver Naturbrukarnas ordförande Rickard Axdorff om myndigheternas kontroversiella förslag till nya riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden.

Av: Rickard Axdorff
ordförande Naturbrukarna Sverige

Slaget om skogen är inget nytt, det har pågått i cirka trettio år. På den ena sidan en grånande skogsbrukare och dennes familj vars hela väsen är uppbyggd kring generationers rätt att äga-, bruka- och handla skog. På andra sidan den gamla miljörörelsen och deras partikamrater vars hela väsen är uppbyggd kring en chic ide om att människan inte ska störa-, förstöra- eller döda skog. Att den brukade skogen har en fantastisk natur med ett nettotillskott av arter, i ett internationellt perspektiv ett paradis på jorden, spelar för dem ingen roll.

Nytt är dock kraften i den offensiv som lockar till sig myndighetspersonal för att för vinna slaget. De är beväpnade med importerade lagar och där dessa inte räcker till hittar de på egna. Bagateller som brott mot den svenska grundlagen, brott mot regeringsformen, brott mot flera artiklar i EU-stadgan, en obstruktion mot huvudman med mera väger lätt när kampen är så nära att vinnas.

Förödande förslag från myndigheter

Låt mig därför presentera slaget om remiss NV-08573-1. Remissen kan liknas vid en handbok framtagen av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i vilken de beskriver hur de anser att artskyddsärenden i skogen ska handläggas av de båda. Blir handboken styrande kommer svenskt skogsbruk illa kvickt bli ett ekonomiskt och biologiskt impediment. Vi har redan informerat näringsminister Damberg och bett honom vidta lämpliga åtgärder, dock utan svar.

Miljön och miljöbalken handlar om hur juridiken kan hjälpa oss människor att reglera våra handlingars påverkan på andra arter i ett mycket komplicerat ekologiskt system där en stor mängd variabler verkar. Dess syfte är att främja en hållbar utveckling vilket innebär att nuvarande och kommande generationer ska tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Frågan som alltid ska ställas vid brukande av naturen är – leder den för tillfället planerade mänskliga störningen till att nuvarande och kommande generationer inte tillförsäkras en god och hälsosam miljö? Om inte, så är störningen per definition okej. Detta är rimligt och viktigt. Vad som inte är rimligt är den nykolonialism av privatägd egendom som redan sker och som blir multipelt värre med hjälp av handboken.

Svag juridisk analys

En tung remissinstans för myndigheternas handbok är Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin (KSLA). Här hittar man män och kvinnor från hela världen som vigt sina liv åt frågor om hållbart brukade av naturresurser. De anser att handboken troligen strider mot regeringsformen och att den riskerar den nuvarande svenska skogspolitiken med frihet under ansvar. Vidare är deras bedömning att inskränkningarna i skogsbrukarens pågående markanvändning blir oacceptabelt stort.

Sveriges Jordägareförbund skriver att det är anmärkningsvärt att Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen inte tar hänsyn till egendomsskyddet i regeringsformen 2 kap. 15 §.

Svebio påpekar att Skogsstyrelsen inte har bemyndigande att enligt § 30 meddela föreskrifter som avsevärt försvårar pågående markanvändning.

Den juridiska avdelningen vid Uppsala universitet menar att den juridiska analysen i handboken är svag och präglas av en rättsförståelse som utvecklas i slutna miljöer.

Södra skogsägarna påpekar att det helt saknas konsekvensanalys, inte bara för skogsbrukaren, utan för industri och i förlängningen för hela samhället. Den verkliga dräparen i handboken, som nära nog alla svaranden påpekar, är att de två myndigheterna saknar juridiskt stöd för att införa ett begrepp som de valt att kalla ”lokalt bevarandetillstånd”. Det nya begreppet möjliggör att tjänstemän godtyckligt kan stoppa avverkningar med hänvisning till arter som lokalt är ovanliga men som har nationellt mycket stabila populationer. Begreppet förekommer inte på annat håll i lagstiftningen. Man sätter sig över hela vår författning och hittar på egna lagar, eller som statliga Sveaskog uttrycker det – begreppet saknar lagligt stöd.

Regelkrånglet har en gräns

Det är möjligt att vi som bor kvar på landet inte anses vara lika viktiga för samhällsbygget och i flera sammanhang betraktas som en belastning, inte bara för miljön. Men den dagen vi som brukar skogen inte längre tycker det är roligt på grund av regelkrångel och ökad kostnadsbörda kan mycket väl ett antal rätt otrevliga saker inträffa som drabbar hela befolkningen. Dessa bör övervägas innan ytterligare tumskruvar dras åt. Enligt principen "man saknar inte rundveden innan toapappret är slut" poängterar vi att det i vågskålen för skogsbrukarnas leveransproblem till samhället ligger variabler som att:

  • Industrin flyttar till råvara i annat land, vi har sett det förr, nu senast med Findus.
  • Försprånget och fördelarna vi hade i övergången till en biobaserad ekonomi försvinner
  • Omvärldens monetära värdering av vårt land kommer att justeras nedåt vilket drastiskt påverka nationalräkenskaperna.
  • Istället för 75 000 nya jobb inom skogssektorn uppkommer 150 000 nya arbetssökande
  • Handelns nettoöverskott försvinner, det vill säga värdet av importen blir högre än exporten.

Skogsbruket är inte problemet

Med tanke på vad som ligger i vågskålen är det viktigt att fler än brukarna kämpar för dagens hållbara skogsbruk. Beslut som går emot skogsbrukarna går alltså även emot stora delar av civilbefolkningen.

Slutligen, för oss som brukar naturen är det viktigt att en hög mångfald i skogen bibehålls eftersom vi lever av naturen. Denna mångfald uppnås genom att grundlagen och våra rättigheter att äga, bruka, och handla är starka. För vår och för Sveriges skull ber vi därför minister Damberg att reagera och vidta lämpliga åtgärder och att kommunicera dessa, vi är oroliga. Bruket av skogen är inte problemet, det är lösningen.

 

Forrige artikel LRF: LRF: "Frågan är större än miljöbalken" Næste artikel "Artskyddsförordningen är en mycket svår fråga"
Intern styrelsekritik mot Skogsstyrelsens ledning

Intern styrelsekritik mot Skogsstyrelsens ledning

NYCKELBIOTOPER. Frågan om Skogsstyrelsen ska fortsätta med registrering av nyckelbiotoper vid avverkning ska avgöras av myndighetens styrelse. Men styrelseledamoten Mikael Karlsson anser att myndighetsledningens agerande riskerar att låsa frågan.