Oklar framtid för strandskydd

VALUTSPEL. Exploatering i strandnära områden måste minska kraftigt om miljömålen ska kunna nås, enligt den årliga utvärderingen. Men landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) anser det går att göra lättnader i strandskyddet utan att komma i konflikt med miljömålen.

Utsikterna för mer strandnära boende är inte helt lätta att skönja. <br>
Utsikterna för mer strandnära boende är inte helt lätta att skönja.
Foto: Foto: Altinget
Jacob Hederos

Utspelen har varit flera den senaste tiden. Strandskyddet, som sedan 1950-talet har funnits till för att underlätta för bland annat friluftsliv och biologisk mångfald vid vattendrag, sjöar och hav, ser alltså ut att kunna stöpas om än en gång efter valet.

Under tisdagen lär en ytterligare påtryckning ske i riksdagen, genom att ett tillkännagivande från oppositionen i näringsutskottet antas om att strandskyddsreglerna skyndsamt bör ses över. Men på vilket sätt som reglerna ska förändras finns det delade bud kring. Moderaterna talar om att vända på den grundläggande principen om att strandskydd generellt ska gälla, Centern önskar ge än mer makt till kommunerna över besluten och Socialdemokraterna vill att regelverket ska förenklas för framför allt glesbygdskommuner med många sjöar, samtidigt som det skärps i städerna.

Färdigpackade förslag på regeringens bord

Det finns också förslag redan i dag för hur en förenkling skulle kunna genomföras. Efter ett tillkännagivande från oppositionen förra våren gav regeringen nämligen Naturvårdsverket i uppdrag att underlätta regelverket för så kallad ”landsbygdsutveckling i strandnära lägen” (Lis).

Dessa områden kom till i den senaste översynen av strandskyddet år 2009, för att kommuner med mindre befolkningar lättare skulle kunna bevilja bebyggelse i strandnära lägen.
Naturvårdsverkets förslag presenterades förra sommaren, och skulle ge förenklingar dels av reglerna för vad som kan vara ett Lis-område, dels av vilka kriterier som sedan ska behöva uppfyllas för att dispens inom Lis-områden ska kunna ges.

Överlag sker det också redan nu ett ökat antal beviljade bygglov i strandnära områden. Vid havet har antalet nya byggnader årligen ökat från strax över 6 000 år 2014, till mer än 9 000 år 2016. Vid sjöar och vattendrag har antalet ökat från strax över 16 000 till cirka 17 000 under samma år, enligt Naturvårdsverkets sammanställning.
– Generellt kan sägas att det ofta nu är enklast att få igenom en dispens för att bygga vid redan befintlig bebyggelse, där marken redan är tagen i anspråk, säger Lisa Forsberg på Naturvårdsverket som genomförde utredningen.

MP köper inte argumenten från oppositionen

Om det kommer ett förslag baserat på Naturvårdsverkets arbete från regeringen före valet är oklart, men att det kommer att bli strid om frågan efter valet verkar klart. Miljöpartiet vill stärka dagens regelverk, men om det ska ske någon förändring så hoppas talespersonen Stina Bergström att det sker just inom Lis-regelverket.

Vårt förslag kommer överhuvudtaget inte att vara i konflikt med miljömålen"

Sven-Erik Bucht
Landsbygdsminister (S)

– Men vi köper inte de här argumenten om att landsbygdsutveckling beror på att bygga strandnära. Det handlar om så många andra saker, så som tillgången till jobb, kollektivtrafik och kulturutbud, säger Stina Bergström till Altinget.

Även Liberalerna vill främst se att förändringarna görs inom Lis-regelverket.

– Den flexibiliteten som vi försökte uppnå när regelverket kom på plats 2009 fick inte den effekt som vi hoppades på. Den stora haken är att tröskeln är fortsatt för hög, så därför behövs reglerna ses över, säger Liberalernas miljöpolitiska talesperson Lars Tysklind till Altinget och fortsätter:
– Sen så är vi väldigt tydliga. Det generella strandskyddet med bland annat passagerätten ska fortsatt gälla.

Bucht: Vi kan titta ännu mer på det här

Hos Socialdemokraterna är landsbygdsminister Sven-Erik Bucht inte lika säker på att Naturvårdsverkets föreslagna förändringar är tillräckliga.

– Jag kan inte detaljerna i deras förslag, men jag tycker att vi kan titta ännu mer på det här, säger Sven-Erik Bucht till Altinget och fortsätter:

– Reglerna i dag gör att vi inte kan bygga i vackra lägen i landsbygden trots att det finns massor av sjöar, medan man i redan hårdexploaterade områden i många städer till och med bygger ute i vattnet och begränsar allemansrättens principer nästan helt och hållet. Där krävs en mer restriktiv hållning, medan det på landsbygden finns möjlighet att differentiera reglerna mer.

Hos Moderaterna är de föreslagna förändringarna inte tillräckliga.

– Lis-områden berör ärligt talat bara en oerhört begränsad del av Sverige, säger Mats Green till Altinget och fortsätter:
– Vi vill ju göra ett omtag, där utgångspunkten ska vara tillåtlighet istället för förbud, som det är idag. Vi vill sedan maximera kommunernas makt i frågan, samtidigt som vi minskar och beskär det statliga inflytandet som länsstyrelserna nu har i frågan, säger Mats Green.

SD: Stort missnöje med dagens regelverk

Även hos Centerpartiet återkommer ståndpunkten om att kommunerna ska få mer makt i frågan, och hos Sverigedemokraterna vill man också se ytterligare begränsningar av det statliga inflytandet.
– Det är klart att länsstyrelsen ska ha rätt att säga till framöver, men vi tycker att deras inflytande ska begränsas, säger SD:s miljöpolitiska taleserson Martin Kinnunen till Altinget och fortsätter:
– Det finns ett stort missnöje med regelverket i dag på landsbygden. Naturvårdsverkets förslag är sedan en förbättring, men inte tillräckligt stor. Vi hade exempelvis velat se att strandskyddet begränsas till att vara högst 100 meter.
En som dock förespråkar att länsstyrelserna ska ha kvar sitt inflytande är Stina Bergström (MP).

– Att lägga ännu mer makt hos kommunpolitiker tror jag inte är sunt, då det redan i dag beviljas många beslut hos dem helt mot regelverket.

Miljömål kräver att strandnära bebyggelse minskar kraftigt

Det ser även ut som att andra politiska mål kommer att få stryka på foten om det öppnas för mer bebyggelse. I den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålen står det bland annat att det krävs att exploatering i strandnära områden måste ”upphöra eller minska kraftigt” för att målen om ”Levande sjöar och vattendrag” och ”Hav i balans samt levande kust och skärgård” ska uppnås.

Martin Kinnunen (SD) tycker dock att det är fel på målen i sådana fall.
– Vi tycker inte att det är speciellt rimligt att ha miljömål som vi inte kan uppnå om vi inte ska orsaka stora delar av landet och flera näringsgrenar stor skada. Då behöver vi istället se över målen.

M: Högst anmärkningsvärda krav

Mats Green hos Moderaterna ger inte heller mycket för de formuleringarna.
– Det är inte symptomatiskt för den politiska viljeinriktningen och då kan jag tycka att det är anmärkningsvärt att myndigheter far fram på det här sättet. Mycket anmärkningsvärt, och i grunden en demokratifråga, säger Mats Green och fortsätter:
– Man har inget stöd för detta av en majoritet i Sveriges riksdag, kan jag konstatera. Jag är ganska kritisk till de ingångarna.
Men det är ju miljömål som ni själva antagit?
– Att miljömålen förutsätter mindre strandnära byggnation, det finns inget stöd för något sånt. Det innebär också att Socialdemokraterna inte köper detta, eftersom de säger att vi behöver mer strandnära byggnation och inte mindre.

S: Ingen risk att miljömål hotas

Men Sven-Erik Bucht menar att Socialdemokraternas linje inte skulle innebära att dessa mål hotas.
– Vårt förslag kommer överhuvudtaget inte att vara i konflikt med miljömålen, och kommer inte på något sätt att försämra för allemansrätt. Det blir ju inte något vilda västern där man får bygga hur som helst, bara för att det är landsbygden. Vi måste ha ett regelverk som klarar av det, säger Sven-Erik Bucht och fortsätter:

– Nu har vi regler som sätter gränserna vid 100 meter och 300 meter från strand. Det går att bygga betydligt närmare utan att det innebär att vi kringgår allemansrätten och miljömålen.

L: Behöver ses över för att överleva

Lars Tysklind anser att det är viktigt att strandskyddet anpassas utifrån lokala förhållanden, för att stärka skyddets legitimitet.
– En av anledningarna för oss att gå fram med kraven är att det i längden kommer att stärka strandskyddet. I dag har vi regler som vi egentligen inte helt kan motivera, vilket skapar så stor irriation att det tillslut kan fälla hela företeelsen. Vi behöver förändra reglerna så att människor känner att de faktiskt är relevanta utan att äventyra strandskyddet som sådant.

Dokumentation

Delade, men också liknande ingångar

  • Centerpartiet vill att strandskyddet ska anpassas utifrån lokala förutsättningar så att landsbygden kan utvecklas.

  • Socialdemokraterna vill se en ökad differentiering av lagstiftningen, som på allvar tar hänsyn till att tillgång till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck.
  • Moderaterna vill att det generella strandskyddet avskaffas. Strandskydd ska framöver gälla för av kommunerna utpekade sjöar och vattendrag på 50 meter respektive utvidgat strandskydd om 100 meter.
  • Kristdemokraterna tycker att länsstyrelserna alltid ska samråda, och försöka bli överens, med berörd kommun och markägare innan så kallat utvidgat strandskydd införs eller utvidgas.
  • Liberalerna anser att det behövs ett flexibelt strandskydd som gör det enklare att få bygga strandnära i områden med lågt exploateringstryck.
  • Vänsterpartiet vill genomföra skärpningar i lagstiftningen för att begränsa kommunernas inflytande.
  • Miljöpartiet menar att det också är viktigt att ta in perspektivet på att strandskydden skyddar "oss från översvämningar som kommer till följd av klimatförändringarna.
  • Sverigedemokraterna vill dra en gräns vid högst 100 meters strandskyddet och anser att det i högre grad bör regleras på kommunal nivå

Källor
Läs Naturvårdsverkets utvärdering av Lis-regelverket här.
Läs Miljömålsutvärderingen för 2017 här.


Nämnda personer

Lars Tysklind

Ordförande Miljömålsberedningen, ledamot kommunfullmäktige (L) Strömstad kommun, ledamot i regionfullmäktige i Västra Götaland, ledamot i partistyrelsen (L)
Tandläkare (Tandläkarhögskolan i Göteborg, 1977)

Martin Kinnunen

Riksdagsledamot (SD), ledamot i partistyrelsen, miljöpolitisk talesperson
fil.kand i nationalekonomi (Stockholms uni.)

Mats Green

Riksdagsledamot (M), arbetsmarknadspolitisk talesperson, ledamot i partistyrelsen

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00